Smak (estetik)
Smak är i estetik en uppfattning om vad som är vackert. Inom estetiken har begreppet smak varit ett intresse för filosofer som Platon, Hume och Kant. Begreppet kan betraktas som både subjektivt och objektivt. Enligt den objektiva tolkningen kan man påstå att en person har god eller dålig smak, eller att ett verk, en produkt eller en miljö är uttryck för god eller dålig smak.
I sin estetiska filosofi förnekar Kant varje standard för en god smak, som skulle vara majoritetens eller någon social grupps smak. För Kant, som diskuterats i hans bok med titeln Kritik av omdömeskraften, är skönhet inte en egenskap hos något objekt, utan ett estetiskt omdöme baserat på en subjektiv känsla. Han hävdar att en äkta god smak existerar, även om den inte kunde identifieras empiriskt. God smak kan inte hittas i några standarder eller generaliseringar, och giltigheten av en dom är inte den allmänna synen hos majoriteten eller någon specifik social grupp. Smak är både personligt och bortom resonemang, och därför når dispyter om smakfrågor aldrig någon allmängiltighet. Kant betonar att våra preferenser, inte ens på allmänt omtyckta saker, motiverar våra bedömningar.[1] Bourdieu argumenterade mot den kantianska synen på ren estetik och menade att samhällets legitima smak är den härskande klassens smak. Denna ståndpunkt avvisar också idén om äkta god smak, eftersom den legitima smaken bara är en klassmak. Denna idé föreslogs också av Simmel, som noterade att överklasserna överger mode då de anammas av lägre.
Dålig smak
[redigera | redigera wikitext]Dålig smak (även usel smak eller till och med vulgär ) är i allmänhet en benämning som ges till alla föremål eller idéer som inte faller inom den moraliserande personens uppfattning om tidens eller områdets normala sociala normer. Varierande från samhälle till samhälle, och från tid till annan, ses dålig smak i allmänhet som en negativ sak, men det förändras också med varje individ.[2]
En samtida uppfattning – en retrospektiv granskning av litteraturen – är att "en hel del dramatisk vers skriven under de elisabethanska och jakobeanska perioderna är i dålig smak eftersom den är bombastisk [högljudande språk med liten betydelse]".[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Aesthetic taste, 25 maj 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gronow 1997, pp. 11, 87
- ^ Theodore A. Gracyk, "Having Bad Taste", The British Journal of Aesthetics, Volume 30, Issue 2, 1 April 1990, pp. 117–131, https://doi.org/10.1093/bjaesthetics/30.2.117 Published: 1 April 1990. [1]
- ^ M. H. Abrams, "Vulgarity. Dictionary of Literary Terms< and Literary Theory (1977),Penguin, 1998, p.976.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Arsel, Zeynep; Jonathan Bean (2013). ”Taste Regimes and Market-Mediated Practice”. Journal of Consumer Research 39 (5): sid. 899–917. doi:.
- Bourdieu, Pierre (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge. ISBN 0-415-04546-0.
- Bourdieu, Pierre (1986). ”The Forms of Capital”. i Richardson, John G. Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. New York: Greenwood Press. ISBN 0-313-23529-5.
- Bragg, Melvyn (25 October 2007), Taste, In Our Time, BBC Radio 4, http://www.bbc.co.uk/programmes/b0082dzm, läst 18 september 2010
- Ekelund, Jr., Robert B.; Hébert, Robert F. (1990). A History of Economic Theory and Method. 3rd ed.. New York: McGraw-Hill Publishing Company. ISBN 0-07-019416-5.
- Gronow, Jukka (1997). Sociology of Taste. London: Routledge. ISBN 0-415-13294-0.
- Friedman, Sam; Giselinde Kuipers (2013). ”The divisive power of humour: Comedy, taste and symbolic boundaries”. Cultural Sociology 7 (2): sid. 179–195. doi:. http://openaccess.city.ac.uk/2209/1/DivisivePowerofHumour.pdf.
- Hennion, Antoine (2007). "Those Things That Hold Us Together: Taste and Sociology." Cultural Sociology, Vol. 1, No. 1, 97-114.. London: Sage.
- Holt, Douglas B. (1998). "Does Cultural Capital Structure American Consumption?" The Journal of Consumer Research, Vol. 25, No. 1 (Jun., 1998), pp. 1-25.
- Horkheimer, Max; Adorno, Theodor W (1982). Dialectic of the Enlightenment. New York: The Continuum publishing Corporation. ISBN 0-8264-0093-0. https://archive.org/details/dialecticofenlig0000hork.
- Koehrsen, Jens (2018). ”Religious Tastes and Styles as Markers of Class Belonging”. Sociology. doi:. https://edoc.unibas.ch/55612/1/20171003104102_59d34d1e5bedc.pdf.
- Outwaite, William; Bottonmore, Tom (1996). The Blackwell Dictionary of Twentieth-Century Social Thought. Oxford: Blackwell Publishers.
- Simmel, Georg (1957). "Fashion". The American Journal of Sociology, Vol. 62, No. 6 (May, 1957), pp. 541-558.
- Slater, Don (1997). Consumer Culture and Modernity. Cambridge: Polity Press. ISBN 978-0-7456-0304-9.
- Stern, Jane; Michael Stern (1990). The Encyclopedia of Bad Taste. New York: Harper Collins. ISBN 0-06-016470-0. https://archive.org/details/encyclopediaofba00ster.
- Vercelloni, Luca (2016). The Invention of Taste. A Cultural Account of Desire, Delight and Disgust in Fashion, Food and Art. London: Bloomsbury. ISBN 978-1-4742-7360-2.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Aesthetic Taste, Internet Encyclopedia of Philosophy
| |||||||||||
|