Piliocolobus gordonorum
Piliocolobus gordonorum Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Primater Primates |
Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
Släkte | Röda guerezor Piliocolobus |
Art | Piliocolobus gordonorum |
Vetenskapligt namn | |
§ Piliocolobus gordonorum | |
Auktor | (Matschie, 1900) |
Utbredning | |
Utbredningsområde | |
Synonymer | |
Uhehes röda guereza | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Piliocolobus gordonorum är en primat i släktet röda guerezor som förekommer i östra Afrika. Den listades tidigare som underart till Piliocolobus badius och godkänns nu oftast som självständig art.[2][1] Det svenska trivialnamnet Uhehes röda guereza förekommer för arten.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Individerna når en kroppslängd (huvud och bål) av 46 till 70 cm och en svanslängd av 42 till 80 cm. Hannar är något större och med en vikt av 9 till 13 kg tydlig tyngre än honor. Honornas vikt är 7 till 9 kg. Ryggen, extremiteternas utsida och svansen är täckt med svart päls. På buken, extremiteternas insida och vid kinderna är pälsen ljusgrå till vit. Påfallande är den röda pälsen på huvudets topp och ibland har andra kroppsdelar röda skuggor. Den huden vid händer, fötter och i ansiktet är nästan naken och övervägande svart. Bara kring näsan är den rosa.[4]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Denna primat lever i Tanzania i Udzungwabergen och vistas där mellan 250 och 2200 meter över havet. Utbredningsområdet är inte större än 5000 km². Habitatet utgörs av olika slags skogar.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Flera hannar, honor och deras ungar bildar flockar som i genomsnitt har 24 medlemmar. Ibland förekommer stora flockar med upp till 83 individer. Vid födosöker delar sig flocken ofta i mindre grupper. De är aktiva på dagen och äter främst blad samt några blommor, frukter och svampar. Ibland äter de jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen.[4]
Fortplantningssättet är föga känt. Ungdjuret håller sig de första tre månader fast i moderns päls. Honor blir efter ungefär fyra år könsmogna och hannar något senare.[4]
Hot och status
[redigera | redigera wikitext]Kronörnen (Stephanoaetus coronatus) och schimpansen (Pan troglodytes) är artens främsta naturliga fiender.[4] Arten hotas dessutom av skogsavverkningar för produktionen av träkol och för etablering av jordbruksmark. Piliocolobus gordonorum jagas även för köttets skull. På grund av dessa hot listas arten av IUCN som starkt hotad (EN).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Struhsaker, T, Butynski, T.M. & Ehardt, C. 2008 Procolobus gordonorum Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 11 februari 2014.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Piliocolobus gordonorum” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Europeiska unionens förordning (EG) nr 318/2008 om skyddet av arter genom kontroll av handel Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sid. L95/19, läst 16 augusti 2014.
- ^ [a b c d] M. Richardson (31 maj 2006). ”Udzungwa red colobus”. ARKive. Arkiverad från originalet den 4 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140304235414/http://www.arkive.org/udzungwa-red-colobus/procolobus-gordonorum/. Läst 11 februari 2014.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Piliocolobus gordonorum.