Påfågeln
- För biografen, se Påfågeln (biograf).
Uppslagsordet ”Pavo” leder hit. För discjockeyn, se DJ Pavo.
| Påfågeln | |
 | |
| Lista över stjärnor i Påfågeln | |
| Latinskt namn | Pavo |
|---|---|
| Förkortning | Pav |
| Rektascension | 20[1] h |
| Deklination | -67[1]° |
| Area | 378 grad² (44) |
| Huvudstjärnor | 7 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 24 |
| Stjärnor med exoplaneter | 6 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 1 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 4 |
| Ljusaste stjärnan | Alfa Pavonis (1,91m) |
| Närmaste stjärnan | SCR 1845-6357 (12,57 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Meteorregn | Delta Pavoniderna Augusti-Pavoniderna[2] |
| Närliggande stjärnbilder | Oktanten, Paradisfågeln, Altaret, Kikaren, Indianen |
| Synlig vid latituder mellan +30° och −-90° Bäst synlig klockan 21:00 under augusti. | |
Påfågeln (Pavo på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.[3][4] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Påfågeln fanns inte med bland de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.
Stjärnbilden beskrevs först av den nederländske astronomen Petrus Plancius i slutet av 1500-talet. Den förekom första gången i en stjärnatlas som publicerades av Petrus Plancius och den flamländske kartografen Jodocus Hondius 1597.[3] Första gången på bild förekommer den i Johann Bayers stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603.
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]
Påfågeln är en stjärnbild som har en riktigt ljusstark stjärna, men också några andra som går att se utan kikare, som bidrar till Påfågelns utseende.[5]
- α - Alfa Pavonis är ljusstarkast med visuell magnitud 1,94. [6] Den är en blåvit jättestjärna av spektraltyp B2 IV. I Storbritannien fick den namnet ”Peacock” (dvs. ”Påfågeln”) på 1930-talet i HMNAO (Her Majesty’s Nautical Almanac Office). Av 57 ljusstarka stjärnor var det bara Alfa Pavonis och Epsilon Carinae som saknade egennamn. Epsilon Carinae fick på samma sätt egennamnet ”Avior”.[5]
- β -Beta Pavonis har magnitud 3,42 och av spektralklass A5IV
- δ - Delta Pavonis befinner sig endast 19,92 ljusår från Jorden och har magnitud 3,56. Bland de etthundra närmaste G-stjörnorna har den klassificerats som “Best SETI (Search for ExtraTerrestrial Intelligence) target” (ungefär Bästa SETI-objekt). Den är den närmaste solliknande stjärnan, som inte är dubbel- eller multipelstjärna.[7][8]
- γ - Gamma Pavonis är en stjärna i huvudserien av spektraltyp F9 V och magnitud 4,22. NASA rankade stjärnan på 14:e plats över jordliknande kandidater för sitt senare nedlagda projekt Terrestrial Planet Finder.[9]
Djuprymdsobjekt
[redigera | redigera wikitext]
Stjärnbilden innehåller inga Messierobjekt.[10][5]
- NGC 6752 (Caldwell 93) är med skenbar magnitud 5,4 den tredje ljusstarkaste av den klotformiga stjärnhoparna på stjärnhimlen. Endast 47 Tucanae (NGC 104) och Omega Centauri (NGC 5139) är ljusstarkare.
- NGC 6744 (Caldwell 101) är en spiralgalax av magnitud 9,14.[11] Den är en av de nära galaxerna som mest liknar vår egen galax, Vintergatan. Den har åtminstone en satellitgalax, NGC 6744A, som påminner om de Magellanska molnen.
- NGC 6810, som sköter en galaktisk supervind, är en spiralgalax oc'h ligger 87 miljoner ljusår från Jorden.
- De samverkande NGC 6872 / IC 4970 galaxerna ligger 212 miljoner ljusår från Jorden.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Pavo, constellation boundary. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/constellations/#pav. Läst 12 april 2014.
- ^ Kronk, Gary W.. ”Delta Pavonids”. Meteor Showers Online. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928035123/http://meteorshowersonline.com/showers/delta_pavonids.html. Läst 13 april 2014.
- ^ [a b] Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 12 april 2014.
- ^ [a b c d] ”Pavo Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Pavo-constellation/. Läst 12 april 2014.
- ^ ”Basic data : alf Pav -- Spectroscopic binary”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Alpha+Pavonis. Läst 13 april 2014.
- ^ ”Delta Pavonis – Variable Star”. SIMBAD Astronomical Database. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=delta+pav&NbIdent=1&Radius=2&Radius.unit=arcmin&submit=submit+id. Läst 13 april 2014.
- ^ Motz, Lloyd och Nathanson, Carol (1991). The Constellations: An Enthusiast's Guide to the Night Sky. Aurum Press, London. sid. 385, 388–89. ISBN 978-1-85410-088-7
- ^ ”TPF - Terrestrial Planet Finder”. NASA. Arkiverad från originalet den 1 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210501162402/http://science.nasa.gov/missions/tpf/. Läst 12 april 2014.
- ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 422-423. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ ”Basic data : NGC 6744 -- Galaxy in Group of Galaxies”. SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=NGC+6744&submit=SIMBAD+search. Läst 7 april 2014.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||