Otto Bütschli

Otto Bütschli
	Otto Bütschli
	Otto Bütschli, 1895.
Född	Johann Adam Otto Bütschli; 3 maj 1848; Frankfurt am Main
Död	2 februari 1920 (71 år); Heidelberg
Medborgare i	Kejsardömet Tyskland och Weimarrepubliken
Utbildad vid	Karlsruher Institut für Technologie, 1866; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Sysselsättning	Biolog, botaniker, universitetslärare, entomolog, naturvetare, paleontolog, zoolog, mikrobiolog
Arbetsgivare	Kiels universitet; Leipzigs universitet; Karlsruher Institut für Technologie; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1878–1919)
Utmärkelser
	Maximiliansorden för konst och vetenskap (1913); Linnean Medal (1914)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Otto Bütschli, född 3 maj 1848 i Frankfurt am Main och död 3 februari 1920 i Heidelberg, var en tysk zoolog.

Bütschli blev 1878 professor i Heidelberg. Bütschlis äldsta vetenskapliga arbeten behandlar utvecklingen och anatomin hos flera ryggradslösa djur. Senare blev cellen och urdjuren föremål för hans undersökningar. Hans Studien über die ersten Entwicklungsvorgänge der Eizelle (1876) är grundläggande för vår kännedom om kärn- och celldelningen. I Heinrich Georg Bronns Klassen und Ordnungen bearbetade han på ett utmärkt sätt urdjuren. I senare arbeten försökte han utreda protoplasmans finare struktur och uppfattade den som skumliknande. Härigenom kom han även in på undersökningar över kolloiders, kristallers, bakteriers och blågröna algers byggnad. Bland Bütschlis övriga skrifter märks Mechanismus und Vitalismus (1901) och Vorlesungen über vergleichende Anatomie (1910 ff.).

Referenser

Noter

^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cw3b7m, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: butschli-otto, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 10392.^{[källa från Wikidata]}
^ encyclopedia.com, HighBeam Research, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Ivan Ivanovich Sokolov (1885–1972): an Inborn Naturalist, vol. 10, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 7-33, 10.24411/2076-8176-2018-11964.^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok. Lund 1930

[b2d538e8f78322c55354db2b791e76323a085727-1] SNAC, SNAC Ark-ID: w6cw3b7m, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[63f03fe225224578798541ac80e877446ef3c45e-2] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: butschli-otto, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[15ed56ef2b05751c97cdaa549e8b27a277432f9d-3] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 10392.^{[källa från Wikidata]}

[cb30ea8d0b2428c7a3e13d5d743a0a4b1891ba4b-4] encyclopedia.com, HighBeam Research, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ff15bdd6fba795a8fe80699759bd2d25236a244d-5] [a b] Ivan Ivanovich Sokolov (1885–1972): an Inborn Naturalist, vol. 10, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 7-33, 10.24411/2076-8176-2018-11964.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]