Hoppa till innehållet

Mari Mikkola

Från Wikipedia
Mari Mikkola
Mari Mikkola vid Philosophy: Sex, Gender, and Social Justice (Horasis Global Meeting 2022).
Född1977
Limingo, Finland
Medborgare iFinland
Utbildad vidUniversity of Sheffield, filosofie doktor, [1]
SysselsättningFilosof, universitetslärare
ArbetsgivareAmsterdams universitet (2021–)[2]
Redigera Wikidata

Mari Mikkola, född 1977 i Limingo,[3] är en finsk filosof och professor (sedan 2020/2021) vid Universiteit van Amsterdam. Hennes forskning och skrivande berör i första hand feministisk filosofi och pornografi.[4]

Mikkola växte upp i norra Finland.[5] Hon studerade filosofi och politik vid University of York,[6] och 2005 tog hon akademisk examen vid University of Sheffield[4] med en avhandling om den analytiska filosofin relaterad till feminismen.[7] Under decenniet arbetade hon i perioder på universiteten i Sheffield, Stirling och Lancaster.[4]

Akademisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2010 och 2016[6] tjänstgjorde Mikkola som föreläsare i praktisk filosofi vid Humboltuniversitetet i Berlin,[4] från 2016 till 2017 med en tillfällig professur i praktisk filosofi vid lärosätet.[6] Därefter undervisade hon från vinterterminen 2017 i feministisk filosofi som docent på Somerville College vid University of Oxford.[8]

I januari 2021[8] tillträdde Mikkola en professur i filosofi vid Universiteit van Amsterdam. Den tjänsten är del av filosofiska institutionen och fokuserar på metafysik,[8] filosofins historia, icke-västerländsk filosofi och vetenskapsfilosofi. Mikkola har även intressen i socialfilosofi[6] och hatpropaganda. Sedan augusti 2022 är hon chef för hela filosofiinstitutionen.[9]

Forskning och skrivande

[redigera | redigera wikitext]

Mikkolas vetenskapliga intresse ligger inom området för tysk idealism, inte minst rörande Kants och Hegels[4] respektive filosofiska tankar. Hennes forskning fokuserade inledningsvis på feministisk metafysik och genus samt andra sidor av feministisk filosofi. Senare arbeten har behandlat filosofiska debatter kring pornografi, ett ämne där hon publicerat ett antal artiklar, bokkapitel samt två monografier.[10]

2016 publicerades The Wrong of Injustice, en tvådelad bok med målet att flytta fokus i den feministiska debatten. I den första halvan presenteras ett antal misslyckade försök att beskriva vad en kvinna är för något, en fråga som sysselsatt feministiska tänkare ända sedan Det andra könet. Den avslutande halvan av boken talar om hur lösningsförslagen i dessa undersökningar ofta lett till avhumaniserande resultatet, och här lyfter Mikkola istället behovet av att bättre behandla människor.[11]

Året därpå kom Beyond Speech, med undertiteln "Pornography and Analytic Feminist Philosophy". Denna samling av elva tidigare opublicerade texter utvecklar den analytiska feministiska filosofins förhållningssätt till ämnet pornografi. Boken tar bland annat spjärn mot Rae Langtons text "Whose right? Ronald Dworkin, Women, and Pornographers" (1990), där Langton lade fram uppmärksammade hypoteser kring objektifiering som fenomen och pornografi som skada redan genom att finnas till. Mikkola ställer upp Langtons inflytelserika tankar kring pornografi som tystande av kvinnors röster och jämför dem med andra perspektiv som estetik och feministisk pornografi.[12]

I Mikkolas tredje bok fortsatte diskussionen omkring pornografin, dess väsen och identitet. Pornography – A Philosophical Introduction (Oxford University Press, 2019) sällade sig till en liten[13] men växande litteraturkategori, med filosofiska utredningar av pornografin, vid sidan av Nancy Bauers How to Do Things with Pornography (2015), Amia Srinivasans The Right to Sex (2021) och olika texter av Laurie Shrage. Av bokens åtta kapitel ägnar sig de första fem åt olika sorters underkastelse och objektifiering, medan de övriga diskuterar pornografi som koncept samt dess relation till estetik. Det radikalfeministiska påståendet om "pornografi är teorin, våldtäkt är praktiken" undersöks ur olika vinklar, och resonemangen kring Mills "skadeprincip" som inleddes i föregående bok.[13]

Övriga aktiviteter

[redigera | redigera wikitext]

Mikkola är medgrundare av Society for Women in Philosophy Germany, en förening för främjande av kvinnor inom filosofin i den tyskspråkiga världen.[6] Sedan sommaren 2014[6] har hon koordinerat Nomos Network for Applied Philosophy, inledningsvis tillsammans med Josep Corbi (Valencias universitet) och Jesus Vega (Universidad Autónoma de Madrid)[6] och senare ihop med Esas Díaz-Léon från Barcelonas universitet.[14] Hon har även varit medredaktör för Journal of Social Ontology, utgiven av De Gruyter.[15]

Alla verken nedan är på engelska, om ej annat nämns

Artiklar (urval)

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 1 maj 2024.
  1. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkart Schweizer, Brigitte Brückner (red.): Kunst kommt aus dem Schnabel wie er gewachsen ist. Damm und Lindar Verlag, Berlin 2011, ISBN 978-3-9812268-8-1, s. 293.
  4. ^ [a b c d e] ”About Mari Mikkola” (på engelska). Institut für Philosophie. Umbold-Universität zu Berlin. https://www.philosophie.hu-berlin.de/en/sections/politik/mikkola/staff/prof-dr-mari-mikkola. Läst 15 juli 2024. 
  5. ^ praefaktisch (10 april 2018). ”Interview mit Mari Mikkola (Oxford)” (på tyska). https://praefaktisch.de/interview/interview-mit-mari-mikkola-oxford/. Läst 24 juni 2024. 
  6. ^ [a b c d e f g] ”Zur Person Mari Mikkola” (på tyska). Institut für Philosophie. Humboldt-Universität zu Berlin. https://www.philosophie.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/mikkola/mitarbeiter/mikkola_mari. Läst 15 juli 2024. 
  7. ^ Classifying women. A solution to the feminist problem of universals, University of Sheffield, 2005 (outgiven avhandling)
  8. ^ [a b c] ”Mari Mikkola – University of Amsterdam” (på engelska). philpeople.org. https://philpeople.org/profiles/mari-mikkola. Läst 15 juli 2024. 
  9. ^ ”SciSis Meet Prof. Mari Mikkola - Institute for Advanced Study IAS” (på engelska). UvA Institute for Advanced Studies - University of Amsterdam. 10 april 2024. https://ias.uva.nl/content/events/2024/06/scisis-meet-mari-mikkola.html. Läst 15 juli 2024. 
  10. ^ Universiteit van Amsterdam (9 juni 2020). ”Mari Mikkola appointed professor of Philosophy” (på engelska). University of Amsterdam. https://www.uva.nl/shared-content/uva/en/news/professor-appointments/2020/06/mari-mikkola-appointed-professor-of-philosophy.html. Läst 24 juni 2024. 
  11. ^ Gardner, John (2017-02-20) (på engelska). Review of The Wrong of Injustice: Dehumanization and its Role in Feminist Philosophy. ISSN 1538-1617. https://ndpr.nd.edu/reviews/the-wrong-of-injustice-dehumanization-and-its-role-in-feminist-philosophy/. Läst 15 juli 2024. 
  12. ^ ”Beyond Speech: Pornography and Analytic Feminist Philosophy | Oxford Academic” (på engelska). academic.oup.com. https://academic.oup.com/book/3545?login=false. Läst 15 juli 2024. 
  13. ^ [a b] Lelo, Eligiusz (2024-01-22). ”Book Review: Pornography: A philosophical introduction” (på engelska). Sexualities. doi:10.1177/13634607241229323. ISSN 1363-4607. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/13634607241229323. Läst 15 juli 2024. 
  14. ^ ”Coordinators” (på engelska). Nomos Network for Applied Philosophy. 23 juni 2015. https://nomosnetwork.wordpress.com/coordinators/. Läst 24 juni 2024. 
  15. ^ ”Editorial Team | Journal of Social Ontology”. journalofsocialontology.org. https://journalofsocialontology.org/index.php/jso/about/editorialTeam. Läst 24 juni 2024. 
  16. ^ Review: Natalie Stoljar: Mari Mikkola, The Wrong of Injustice: Dehumanization and Its Role in Feminist Philosophy. i: Ethics 128, Nr. 2 (januari 2018) sid. 483–487. doi:10.1086/694282
  17. ^ Recension i: Hypatia Reviews Online
  18. ^ "Feminist Perspectives on Sex and Gender". i: Stanford Encyclopedia of Philosophy. 2008, redigerad 2017.