Malajstrandpipare
| Malajstrandpipare Status i världen: Nära hotad[1] | |
_female.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Pipare Charadriidae |
| Släkte | Anarhynchus |
| Art | Malajstrandpipare A. peronii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anarhynchus peronii | |
| Auktor | Schlegel, 1865 |
| Synonymer | |
| |
Malajstrandpipare[2] (Anarhynchus peronii) är en vadarfåglar i familjen pipare som förekommer i Sydostasien.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Malajstrandpiparen är en liten (14–16 cm) strandpipare, i stort lik nära släktingen svartbent strandpipare men något mindre och sattare. Hanen har ett svart band i pannan, rostfärgad hjässbakdel och ett svart ögonstreck. Den är vit på undersidan, liksom i ett smalt vitt halsband. På bröstsidan syns en svart fläck som övergår i ett svart band i nacken, nedanför det vita halsbandet. I flykten syns ett vitt vingband. Hos honan är det svarta på huvudet och bröstet ersatt av rostbrunt, ibland med svarta fläckar. Svartbent strandpipare saknar det svarta bandet hos hanen och den rostbruna bröstfläcken hos honan, medan benen är mörkare.[4][5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer utmed sandiga kuster i Sydostasien, närmare bestämt från södra Thailand, Malackahalvön, södra Kambodja och södra Vietnam till Sumatra, Borneo, Filippinerna och Sulawesi samt från Bali till Timor.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillgörighet
[redigera | redigera wikitext]Malajstrandpipare placeras traditionellt, liksom de flesta pipare, i det stora släktet Charadrius. Flera genetiska studier har dock visat att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar. Istället är en stor grupp strandpipare, däribland malajstrandpipare, närmare släkt med vipor i Vanellus och andra udda pipare som australiska inlandspiparen (Peltohyas australis) och arten snednäbb i Nya Zeeland (Anarhynchus frontalis) än med typarten för släktet större strandpipare.[6][7][8] Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik, vilket medfört att denna grupp lyfts ur Charadrius och istället förenats med snednäbben i släktet Anarhynchus.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Malajstrandpiparen frekventerar stilla sandiga vikar, korallsandstränder, öppna dynfält och av människan skapade sandtag. Där lever den i par och beblandar sig vanligen inte med andra vadare. Ungfåglar födosöker i våtmarker och på tidvattensslätter.[9] Arten häckar huvudsakligen på stränder, även om forskning visat att saltslätter också är användbara. De senare tros sannolikt bli allt viktigare när exploatering för turism påverkar sandstränder i artens utbredningsområde, framför allt i Thailand.[10]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Malajstrandpiparen tros ha en rätt liten världspopulation uppskattad till endast mellan 6 700 och 17 000 vuxna individer. På grund av exploatering av dess levnadsmiljö tros den också minska i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar François Péron (1775-1810), fransk naturforskare som var medlem i Nicolas Baudins expedition 1800-1804.[11]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2011 Charadrius peronii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Myers, Susan (2016). Birds of Borneo. Bloomsbury. sid. 46. ISBN 9781472924452. https://books.google.com/books?id=iLynCwAAQBAJ&pg=PA46
- ^ [a b] Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Malay Plover (Charadrius peronii). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53839 9 januari 2020).
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
- ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
- ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]
- ^ Yasué, M.; Dearden, P. 2008. Replacement nesting and double-brooding in Malaysian Plovers Charadrius peronii: effects of season and food availability. Ardea 96(1): 59-72.
- ^ Yasué, M.; Patterson, A.; Dearden, P. 2007. Are saltflats suitable supplementary nesting habitats for Malaysian Plovers Charadrius peronii threatened by beach habitat loss in Thailand? Bird Conservation International 17(3): 211-223.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör malajstrandpipare.
Wikispecies har information om Anarhynchus peronii.- Läten på xeno-canto.org
|