Majoriteten av kommunens yta är täckt med skog. Dess berggrund utgörs till stor del av järnmalmsförande leptiter – på sina håll med inslag av urkalksten. Området har en lång brukstradition som i början av 2020-talet hölls vid liv genom industrier inom ABB-koncernen och Spendrups Bryggeri AB.
Sedan kommunen bildades och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ, men trenden vände därefter och folkmängden ökade fram till åtminstone 2020. Socialdemokraterna var största parti i valen mellan åren 1970–2022. De har också varit en del av styret åtminstone åren 1994–2022.
Södra Dalarnas bergslag återfinns även i Ludvika kommun, vilka till stor del utgörs av järnmalmsförande leptiter. På några ställen förekommer urkalksten, exempelvis i kommunens nordöstra hörn, där den gett upphov till en rik flora. De högt belägna delarna är kuperade och täckt med morän som i sin tur är klädd med skog. Stora områden med myr breder ut sig i väster medan finkorniga uppodlade sediment återfinns i de lägre delarna, så som vid kring Grangärde i östra delen av kommunen. Bevarade smältvattenrännor från inlandsisens avsmältning återfinns vid Persbo dälder i Persbo. Dessa mynnar vid högsta kustlinjen (cirka 190 meter över havet). Den tydligast markerade rullstensåsen är Grangärdesåsen.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Många avsnitt ej uppdaterade efter valet 2022.Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Från norr till söder genomkorsas kommunen av riksväg 50 och från sydost till nordväst av riksväg 66, varifrån länsväg 245 tar av åt väster vid Sunnansjö. Kommunens västra del genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 26. I Ludvika möts Bergslagsbanan som genomkorsar kommunen i nord-sydlig riktning mellan Frövi och Falun samt Bergslagspendeln som utgår från Ludvika i östlig riktning mot Fagersta. Båda sträckningarna trafikeras av regiontågen Tåg i Bergslagen.
Ekomuseum Bergslagen utgörs av ett 70-tal industrihistoria sevärdheter och sträcker sig från Grangärde finnmark i Dalarna till Mälardalen i Västmanland.[17] Bland Ekomuseum Bergslagens sevärdheter i Ludvika kommun hör:
Blasonering: På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld.
Ludvika kommunvapen fastställdes från början för Ludvika stad år 1920. Strömmen och blixten syftar på Ludvika ström och kraftutvinningen. Liljorna kommer från släkterna Lillies[specificera] och Cedercreutz vapen, som båda spelat roll för ortens uppkomst. När kommunen hade bildats 1971 bestämdes att den skulle överta stadsvapnet och det registrerades hos PRV år 1974. Som brukligt var i Dalarna hade även de tidigare landskommuner som kom att ingå i den nya kommunen egna vapen, vilkas giltighet upphörde.
Bruksbostäder Stora Hagen, Grängesberg.
Utsikt över sjön Väsman från Lekombergs gruva med "Hoppets båt" i förgrunden.
Bruksbostäder i Nyhammar.
Wikimedia Commons har media som rör Ludvika kommun.
