Leopold III av Österrike
- Se även Leopold III, hertig av Österrike.
| Leopold III av Österrike | |
 | |
| Född | 29 september 1073 Melk[1], Österrike |
|---|---|
| Död | 15 november 1136 (63 år) Klosterneuburg[2], Österrike |
| Begravd | Stift Klosterneuburg |
| Sysselsättning | Härskare |
| Gift med | någon person[3] Agnes av Waiblingen (g. 1106–)[4][5] |
| Barn | Agnes av Babenberg[6] Henrik II av Österrike (f. 1107) Adalbert II von Babenberg (f. 1107) Leopold IV av Österrike (f. 1108) Otto av Freising (f. 1111)[7] Konrad II. von Babenberg (f. 1115 och 1120)[7] Jutta von Babenberg (f. 1115)[4] Gertrud av Babenberg (f. 1120 och 1118) Bertha of Austria Elisabeth von Österreich |
| Föräldrar | Leopold II av Österrike Ida av Formbach-Ratelnberg |
| Släktingar | Helbirga av Österrike (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Leopold III av Österrike, född 1073, död 15 november 1136, markgreve av Österrike 1095-1136, även känd som S:t Leopold (hans festdag är 15 november), skyddshelgon för Österrike, särskilt för Wien, Niederösterreich tillsammans med Sankt Florian särskilt i Oberösterreich.
Leopold var son till Leopold II och Ida av Formbach-Ratelnberg; hans söner var Leopold IV och Henrik II Jasomirgott och en dotter var Agnes av Babenberg. Hans andra maka var Agnes, syster till Henrik V, då han stött den senare gentemot fadern Henrik IV. Detta band till salierna ökade huset Babenbergs inflytande, vars kungliga rättigheter på grevskapet garanterades. Han sågs som en kandidat vid valet till kung av Tyskland 1125, men avstod från denna möjlighet.
Han är främst ihågkommen för utvecklingen av landet, genom att han grundade kloster. Hans mest betydelsefulla grundande var Klosterneuburg (1108). Enligt en legend skall Jungfru Maria ha uppenbarat sig för honom och lett honom till en plats där han fann en slöja som makan Agnes förlorat flera år tidigare. På den platsen byggdes klostret Klosterneuburg. Han fortsatte sedan med att bygga ut denna stad och besatte sig där. Han grundade även Heiligenkreuz, Kleinmariazell och Seitenstetten. Allt detta ledde till att Romersk-katolska kyrkan kanoniserade honom 1485. Klosterutbyggnaden ledde till att landområden som dittills varit täckta av skog utvecklades.
Leopold bidrog även till städernas utveckling, förutom Klosterneuburg och Wien, även Krems an der Donau, som fick ett myntslageri, som dock aldrig blev särskilt betydande.
Områdets första litterära texter är från Leopolds tid, och är skrivna av Henrik av Melk och Ava av Göttweig.
Han är begraven i Klosterneuburgklostret som han grundade. 1663 gjorde hans namne kejsar Leopold I, honom till skyddshelgon över Österrike istället för S:t Koloman. Skolorna i Wien, Niederösterreich och Oberösterreich är stängda på hans festdag 15 november.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002158759, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ ID på Regiowiki AT: 40895.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11392.htm#i113920, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Zdeněk Jirásek, Robert Antonín, Martin Čapský, Vratislav Janák, Dalibor Prix & Pavel Kouřil, Slezsko v dějinách českého státu I. Od pravěku do roku 1490, Nakladatelství Lidové noviny, 2012, s. 569, ISBN 978-80-7422-168-2.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]