Hoppa till innehållet

Kaliforniensiska

Från Wikipedia
Kaliforniensiska
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteSpinus
ArtKaliforniensiska
S. lawrencei
Vetenskapligt namn
§ Spinus lawrencei
AuktorCassin, 1852
Utbredning
Utredningskarta för kaliforniensiskan, där blått betecknar häckningsområde, gult övervintringsområde och grönt vistelse året om.
Synonymer
  • Carduelis lawrencei
  • Astragalinus lawrencei

Kaliforniensiska[2] (Spinus lawrencei) är en nordamerikansk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensiskan är en liten (10–11,5 cm) och kortnäbbad grå och gul fink med relativt lång kluven stjärt. Den har grått på huvud och rygg, gul anstrykning mitt på bröstet och breda gula eller grågula vingband. Hanen är svart i ansiktet, från toppen av hjässan till strupen. Sången är en utdragen klingande serie som nästan enbart består av härmningar från andra arter. Bland lätena hörs ljusa och klara "ti-too" eller nasala "too-err".[4]

Kaliforniensiskan är en flyttfågel som häckar i södra Kalifornien och norra Baja California. Den övervintrar så långt västerut som till Texas och så långt söderut som till norra Sonora, i nordvästra Mexiko. I södra Kalifornien och norra Baja California förekommer den året om.[3]

Arten är närmast släkt med guldsiskan (Spinus tristis) och småsiskan (S. psaltria). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensiskan placerades tidigare i det stora släktet Carduelis, men genetiska studier visar att det är kraftigt parafyletiskt och att typarten steglitsen snarare är närmare släkt med vissa arter i Serinus.[5] Numera bryts därför kaliforniensiskan liksom övriga amerikanska siskor samt den europeiska och asiatiska grönsiskan ut ur Carduelis och placeras tillsammans med den asiatiska himalayasiskan (tidigare i Serinus) istället till släktet Spinus.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensiskan hittas i låglänt öppet skogslandskap med inslag av ek. Den ses nästan alltid i småflockar på jakt efter frön, ofta tillsammans med guldsiska och småsiska. Fågeln häckar i monogamt i kolonier från april till mitten av september. Den lägger endast en kull, tillfälligtvis två.[4][6]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn tillika engelska trivialnamn Lawrence's Goldfinch hedrar George Newbold Lawrence (1806-1895), amerikansk affärsman, ornitolog och samlare av specimen.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Spinus lawrencei Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 452. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  6. ^ Clement, P. (2020). Lawrence's Goldfinch (Spinus lawrencei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61358 3 april 2020).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]