Hoppa till innehållet

Jiang Zemin

Från Wikipedia
Jiang Zemin
江泽民

Jiang Zemin, 2002.

Tid i befattningen
1989–2002
Företrädare Zhao Ziyang
Efterträdare Hu Jintao

Tid i befattningen
27 mars 1993–15 mars 2003
Företrädare Yang Shangkun
Efterträdare Hu Jintao

Ordförande i Kinas kommunistiska partis centrala militärkommission
Tid i befattningen
9 november 1989–19 september 2004
Företrädare Deng Xiaoping
Efterträdare Hu Jintao

Ordförande i Folkrepubliken Kinas centrala militärkommission
Tid i befattningen
19 mars 1990–8 mars 2005
Företrädare Deng Xiaoping
Efterträdare Hu Jintao

Född 17 augusti 1926
Yangzhou, Jiangsu
Död 30 november 2022 (96 år)
Shanghai
Gravplats Yangtze Estuary
Politiskt parti Kinas kommunistiska parti
Maka Wang Yeping

Jiang Zemin, född 17 augusti 1926 i Yangzhou, Jiangsu, död 30 november 2022 i Shanghai,[1] var en kinesisk kommunistisk politiker och statsman.

Han var generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti och ledamot av politbyråns ständiga utskott 19892002, Kinas president 19932003, ordförande i partiets Centrala militärkommission 19892004 och i Kinas Centrala militärkommission 19902005.

Jiang härstammade från Jiang-byn (江村) i Jingde härad i Anhui-provinsen, men föddes i Yangzhou i Jiangsu. Han gick med i Kinas kommunistiska parti 1946 och verkade underjordiskt under kinesiska inbördeskriget.

Karriär i Shanghai

[redigera | redigera wikitext]

Under åttiotalet var Jiang först borgmästare (1985–1988) och senare partichef i Shanghai (1988–1989).

Kinas ledare

[redigera | redigera wikitext]

Åtminstone inledningsvis betraktad som en kompromisskandidat till posten som president efter Deng Xiaoping sedan Zhao Ziyang avpolleterats som följd av sitt agerande under studentdemonstrationerna våren 1989 höll Jiang, som den officiella "kärnan i den tredje generationens ledarskap", fast vid Dengs marknadsinriktade politik, förbättrade Kinas relationer med omvärlden och stärkte centralregeringens makt över landets olika delar. Hans teoretiska arv, inskrivet i den kinesiska grundlagen och partiets konstitution, är doktrinen om De tre representationerna".

Av många ansedd som en delvis neo-konservativ politiker kom den kinesiska staten under Jiangs ledning att fortsätta en politisk linje som förde landet allt längre bort från det ideologiska och praktiska arvet efter Mao Zedong. Även om stora delar av den forna maoismen ersattes med en kombination av marknadsideologi och nationalism såg dock Jiang Zemin till att partiet behöll ett fortsatt hårt grepp om makten.

  • (på kinesiska) Zhongguo renming dacidian = Zhongguo renming dacidian. Dangdai renwu juan. (880-02Di 1 ban.). Shanghai: Shanghai cishu chubanshe. 1992. Libris 12075462