Jekaterinburg
Jekaterinburg (Екатеринбург) | |||
Stad | |||
.
| |||
|
|||
Land | Ryssland | ||
---|---|---|---|
Federalt distrikt | Uraliska federala distriktet | ||
Oblast | Sverdlovsk oblast | ||
Koordinater | 56°50′00″N 60°35′00″Ö / 56.83333°N 60.58333°Ö | ||
Area | |||
- kommun | 1 142,89 km²[1] | ||
Folkmängd | |||
- centralort | 1 428 042 (1 januari 2015)[2] | ||
- kommun | 1 461 372 (1 januari 2015)[2] | ||
Befolkningstäthet | |||
- kommun | 1 279 invånare/km² | ||
Grundad | 1723 | ||
Styrande organ | Stadsdistrikt | ||
Borgmästare | Arkadij Tjernetskij | ||
Postnummer | 620XXX | ||
Riktnummer | +7 343 | ||
Geonames | 1486209 | ||
Webbplats: Jekaterinburgs officiella webbplats | |||
Jekaterinburg (ryska: Екатеринбург) är en stad i Sverdlovsk oblast vid Uralbergen, grundad 18 november 1723 av tsar Peter I den store och uppkallad efter hans maka, den blivande Katarina I. I Jekaterinburg avrättades Rysslands siste tsar Nikolaj II och hela hans familj den 17 juli 1918.
Mellan 1924 och 1990 hette staden Sverdlovsk (Свердловск), efter bolsjevik-ledaren Jakov Sverdlov, men återfick sitt gamla namn efter Sovjetunionens upplösning. Jekaterinburg har omkring 1,4 miljoner invånare vilket gör staden till Rysslands fjärde största.
Administrativt område
[redigera | redigera wikitext]Stadsdistrikt
[redigera | redigera wikitext]Jekaterinburg är indelat i sju stadsdistrikt.
Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[3] | Invånarantal 14 oktober 2010[4] | Invånarantal 1 januari 2015[2] |
---|---|---|---|
Kirovskij | 212 587 | 211 271 | 223 615 |
Leninskij | 152 970 | 156 307 | 156 814 |
Oktiabrskij | 119 286 | 135 346 | 143 560 |
Ordzjonikidzevskij | 261 985 | 270 944 | 280 329 |
Tjkalovskij | 222 690 | 240 486 | 258 489 |
Verch-Isetskij | 180 852 | 187 732 | 206 363 |
Zjeleznodorozjnyj | 143 167 | 147 686 | 158 872 |
TOTALT | 1 293 537 | 1 349 772 | 1 428 042 |
Invånarantalet för 2010 och 2015 inkluderar områden som inte ingick år 2002. Se tabellen nedan.
Stadens administrativa område
[redigera | redigera wikitext]Jekaterinburg administrerar även områden utanför själva centralorten.
Stad/Ort | Invånarantal 9 oktober 2002[3] | Invånarantal 14 oktober 2010[4] | Invånarantal 1 januari 2015[2] |
---|---|---|---|
Jekaterinburg | 1 293 537 | 1 349 772 | 1 428 042 |
Koltsovo | 14 735 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
Sjirokaja Petjka | 1 150 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
Landsbygd | Se nedan | Se nedan | 33 330 |
Gornyj Sjtjit | 4 726 | 6 299 | Ingen uppgift |
Istok | 5 765 | 5 962 | Ingen uppgift |
Sadovyj | 3 017 | 3 242 | Ingen uppgift |
Severka | 3 380 | 3 516 | Ingen uppgift |
Sjabrovskij | 3 933 | 4 526 | Ingen uppgift |
Sovchoznyj | 3 605 | 3 939 | Ingen uppgift |
Övrig landsbygd | 6 617 | 5 923 | Ingen uppgift |
TOTALT | 1 340 465 | 1 383 179 | 1 461 372 |
Koltsovo och Sjirokaja Petjka är numera sammanslagna med centrala Jekaterinburg.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]
|
Kända personer från staden
[redigera | redigera wikitext]Detta är en lista på några av de mest kända personerna från Jekaterinburg/Sverdlovsk:
- Irina Antonenko (född 1991), Miss Ryssland 2010
- Pavel Bazjov (1879–1950), barnboksförfattare
- Ljudmila Bragina (född 1943), friidrottare
- Nikolaj Chabibulin (född 1973), ishockeymålvakt
- Pavel Datsiuk (född 1978), ishockeyspelare
- Boris Jeltsin (1931–2007), rysk president
- Nikolaj Karpol (född 1938), volleybollcoach
- Ilja Kormiltsev (1959–2007), poet
- Vladislav Krapivin (1938–2020), barnboksförfattare
- Nikolaj Krasovskij (1924–2012), matematiker
- Jevgenij Michajlovitj Malachin (1938–2005), poet m.m.
- Gennadij Mesiats (född 1936), fysiker
- Eduard Rossel (född 1937), före detta guvernör i Sverdlovsk Oblast
- Sergej Tjepikov (född 1967), skidskytt
- Arkadij Tjernetskij (född 1950), borgmästare
- Vladimir Tretiakov (1936–2021), matematiker
- Sergej Vonsovskij (1910–1998), fysiker
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 24 december 2012.
- ^ [a b c d] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 27 augusti 2015.
- ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 27 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 4 september 2010.
- ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 23 december 2012.
- ^ ”Погода и Климат - Климат Екатеринбурга” (på ryska). http://pogoda.ru.net/climate/28440.htm. Läst 1 april 2012.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Jekaterinburg.
|