Hoppa till innehållet

Isapostolos

Från Wikipedia

Isapostolos (grekiska: Iσαπόστολος, isapostolos; latin: aequalis apostolis; rumänska: întocmai cu Apostolii; ryska: равноапостольный, ravnoapostolnyj; bulgariska och serbiska: равноапостолни, ravnoapostolni svenska: apostlalik) är grekiska för "apostlalik" (ordagrant: ’jämställd med apostlarna’) och är en särskild titel som den östortodoxa kyrkan ger till vissa helgon. Benämningen förekommer också i den östliga riten av katolska kyrkan.

Att beteckna ett helgon isapostolos innebär att erkänna vederbörande ett inflytande som är likvärdigt Jesu apostlar. Detta tillkommer framför allt personer som betraktas som ett lands apostel vilken omvände nationen till kristendomen och vilken därför betraktas som nationalhelgon. Sådana isapostolos är Konstantin den store, Boris I av Bulgarien, Sava av Serbien, Olga av Kiev, Vladimir I av Kiev, Nino av Georgien, Sankt Patrick av Irland, Abercius av Hieropolis, samt andra inflytelserika nationalhelgon som Kosmas av Aitolien, Kyrillos och Methodios.

Somliga personer som har framträdande roller för kristendomen i Nya testamentet har också givits titeln, som Maria Magdalena och Thekla, liksom senare personer som kristnat länder eller områden, som ryssarna Nikolai av Japan och Innocentius av Alaska.

Sankt Sava av Serbien betraktas av Östortodoxa kyrkan inte bara som helgon, utan som isapostolos, eftersom han var Serbisk-ortodoxa kyrkans första ärkebiskop och betraktas som nationalkyrkans grundare.
Nino av Georgien är isapostolos, eftersom hon kristnade Kaukasiska Iberien, nuvarande Georgien.
Den bibliska Maria Magdalena, som Östortodoxa kyrkan betraktar som en av myrrbärarna vid Jesu grav, är en isapostolos, överordnad helgonen.
Isapostolos Konstantin var den förste kristna kejsaren. Dessutom lät han och hans mor Helena uppföra Heliga gravens kyrka.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.