Hoppa till innehållet

Heinola

Från Wikipedia
Heinola
Heinola (finska)
Kommun
Heinolas vapen
Land Finland Finland
Landskap Päijänne-Tavastland
Admin. centrum Heinola centraltätort
Area 839,28 km² (2016-01-01)[1]
 - land 676,07 km²
 - vatten 163,21 km²
Folkmängd 18 344 (2021-12-31)[2]
 - män 9 025 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 9 472 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 27,13 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 111
Geonames 658292
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
97,2 %
0,2 %
2,6 %
Läge 61°12′10″N 26°01′55″Ö / 61.20278°N 26.03194°Ö / 61.20278; 26.03194
Heinolas läge
Heinolas läge
Heinolas läge
Webbplats: www.heinola.fi

Heinola är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Heinola har 18 344 invånare och har en yta på cirka 839,28 km². Grannkommuner är Asikkala, Gustav Adolfs, Itis, Kouvola, Lahtis, Mäntyharju, Pertunmaa och Sysmä.

Heinola ligger 35 km nordost om Lahtis och 140 km nordost om Helsingfors.

Heinola är enspråkigt finskt.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Heinola som tidigare varit ett litet samhälle ökade i betydelse när Gustav III år 1776 utsåg samhället till administrativt centrum i regionen. Samtidigt ökade samhällets betydelse som handelscentrum för närliggande regioner. Gatunätet har fortfarande drag från den perioden. När Finland hamnade under rysk överhöghet år 1809 flyttades regionens administration österut. År 1839 blev Heinola stad.[3]

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

1950 överfördes ett område med 2 324 invånare från Heinola landskommun till Heinola stad, och i motsatt riktning områden med 8 invånare.[4] 1 januari 1997 inkorporerades Heinola landskommun. Samtidigt ändrades kommunkoden från 088 (Heinola landskommun hade kommunkoden 089) till 111.[5] Heinola tillhörde S:t Michels län till ändringen av Finlands länsindelning 1 september 1998, då Heinola överfördes till Södra Finlands län. 1 januari 2010 avskaffades Finlands län.

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Heinola stads område:[6]

Nr Tätort Folkmängd
1 Heinola centraltätort (del av) 14 005
2 Heinola kyrkoby 2 168
3 Vierumäki 395

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Heinola stad, valen 1976–2021

[redigera | redigera wikitext]
ValårFKPVFSDPGRÖNÖVRSAFCUNGFLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19761113112411
11132411
4375,5
1980101212315
10122315
4375,1
198481412216
8142216
4371,2
198881512215
8152215
4367,8
1992615311314
6153314
4369,1
19966172155411
61755411
5162,2
20003124614310
312464310
4358,7
2004314245411
314245411
4359,1
2716
20083131515213
31355213
4362,9
2716
20121112943310
12943310
4360,0
3013
2017131834311
13834311
4358,7
2914
2021112773310
12773310
4352,9
2815

För valen 1976-1992 är resultatet från Heinola stad innan kommunsammanslagningen, som hade en annan kommunkod.

  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Parempi Heinola yhteislista (7).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

[redigera | redigera wikitext]

Heinola har följande vänorter:[7]

Näringar

[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget växte framför allt träförädlingsindustrin. Från 1970-talet minskade industrins betydelse samtidigt som handels- och servicesektorerna ökade i omfång.

Utanför Heinola finns idrottsanläggningen Vierumäki idrottsinstitut.

Heinola centrum.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Heinola stad 1975–2020[9]
ÅrFolkmängd
1975
  
20 642
1980
  
21 441
1985
  
21 776
1990
  
22 255
1995
  
22 016
2000
  
21 178
2005
  
20 729
2010
  
20 258
2015
  
19 575
2020
  
18 497
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[10][11]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 18 131 100,0
Inhemska språk totalt 17 341 95,6
Finska 17 297 95,4
Svenska 43 0,2
Samiska 1 0,0
Främmande språk totalt 790 4,4
Ryska 241 1,3
Estniska 182 1,0
Thailändska 50 0,3
Arabiska 42 0,2
Engelska 38 0,2
Kurdiska 38 0,2
Turkiska 30 0,2
Kinesiska 17 0,1
Polska 16 0,1
Spanska 13 0,1
Tyska 12 0,1
Rumänska 11 0,1
Tagalog 11 0,1
Persiska 10 0,1
Språk med färre än 10 talare 79 0,4
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (95,4 %)
  Svenska (0,2 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (4,4 %)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Statistisk årsbok för Finland 1996. Statistisk årsbok för Finland. "Årgång 91 (ny serie)". Helsingfors: Statistikcentralen. 1996. sid. 52 (68 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023 
  4. ^ (på franska, finska och svenska) ( PDF) Befolkningsrörelsen år 1950 - Tabeller. Finlands Officiella Statistik. "VI : A 106". Helsingfors: Statistikcentralen. 1952. sid. 8 (14 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69347/vamu1950.pdf?sequence=1&isAllowed=y 
  5. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 65 (70 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023 
  6. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023. 
  7. ^ ”Ystävyyskaupungit - Heinola”. Arkiverad från originalet den 6 april 2016. https://web.archive.org/web/20160406171912/http://www.heinola.fi/ystavyyskaupungit. Läst 15 oktober 2015. 
  8. ^ Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 14 oktober 2015
  9. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023. 
  10. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  11. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
v • r
Kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Päijänne-Tavastlands vapen
Före detta kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Heinola&oldid=55023852”