Härmfink

	Härmfink; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Haemorhous
Art	Härmfink; H. cassinii
Vetenskapligt namn
	§ Haemorhous cassinii
Auktor	Baird, 1854
Utbredning
Synonymer
	Cassins rosenfink; Carpodacus cassinii; Cassinfink;

Härmfink^[2] (Haemorhous cassinii) är en nordamerikansk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3] Tillsammans med likaledes amerikanska husfinken och purpurfinken ansågs den tidigare vara en del av rosenfinkarna i släktet Carpodacus, men genetiska studier visar att de står närmare grönfinkar, hämplingar och siskor.

Kännetecken

Utseende

Härmfinken är liksom sina två andra amerikanska släktingar husfinken och purpurfinken en rosenfinksliknande finkfågel med rödfärgad handräkt och brunstreckad hondräkt. Denna art liknar purpurfinken, men är något mer långstjärtad och har spetsigare näbb. Hanen har lysande röd hjässa som kontrasterar med resten av huvudet och tydligt streckad gråbrun rygg med skär anstrykning. Den har vidare tunna streck längst bak på flankerna, vilket purpurfinken saknar. Honan är jämfört med purpurfinkens hona gråare med mycket tydligare streckning, på undersidan på vitare botten. Kroppslängden är 14,5–16,5 cm.^[4]^[5]

Läten

Både den snabba ljusa sången och lätet är likt purpurfinkens, men är torrare i tonen. I flykten hörs ett torrt "krdlii" eller "chidilip".^[4]

Utbredning och systematik

Härmfinken förekommer året runt i bergstrakter från sydvästra Kanada och västra USA söderut till nordvästligaste Mexiko i norra Baja California. Vintertid ses den även söderut till centrala Mexiko (Coahuila till Michoacán). Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.^[5]

Släktestillhörighet

Tidigare betraktades härmfink tillsammans med sina närmaste släktingar husfink och purpurfink vara en del av rosenfinkssläktet Carpodacus och kallades då följaktligen rosenfinkar även på svenska. DNA-studier visar dock att dessa tre står närmare finkar och siskor i släkten som Carduelis, Spinus och Serinus än rosenfinkarna, och har därför flyttats till ett eget släkte, Haemorhous.^[6]^[7]

Levnadssätt

Härmfinken hittas i öppna och torra tallskogar. Den ses vanligen i småflockar på jakt efter frön, frukt och vissa insekter. Fågeln häckar mellan april och juli och lägger endast en kull.^[4]^[5]

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserade tidigare arten som nära hotad baserat på uppgifter att härmfinken minskade relativt kraftigt i antal. Ny data visar att beståndet verkar ha stabiliserats, varför den numera förs till den lägsta hotnivån, livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen John Cassin (1813-1869).^[8] Tidigare kallades den cassinfink även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2019 Haemorrhous cassinii . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b c] Clement, P. (2020). Cassin's Finch (Haemorhous cassinii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61388 25 mars 2020).
^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
^ Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör härmfink.
Bilder & media
Wikispecies har information om Haemorhous cassinii.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2019 Haemorrhous cassinii . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Sibley-4] [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] [a b c] Clement, P. (2020). Cassin's Finch (Haemorhous cassinii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61388 25 mars 2020).

[Zuccon-6] Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.

[Tietze-7] Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]