Gulsiska

	Gulsiska; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Crithagra
Art	Gulsiska; C. flaviventris
Vetenskapligt namn
	§ Crithagra flaviventris
Auktor	(Swainson, 1828)
Synonymer
	Gulpannad sista; Serinus flaviventris;

Gulsiska^[2] (Crithagra flaviventris) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer naturligt i södra Afrika. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Gulsiskan är en medelstor till stor (13–14 cm) fink med konformad näbb. Fjäderdräkten hos hanen varierar från nästan enhetligt gul i nordväst till streckad och med olivgrön rygg i sydost. Undersidan, övergumpen och stjärtsidorna är alla gula. Honan är gråbrun ovan, svart på vingen med gula vingpennor, ljust ögonbrynsstreck och vit, brunstreckad undersida. Arten skiljs lätt från savannsiskan genom avsaknad av svarta teckningar i ansiktet och dess näbb är mindre kraftig än andra liknande afrikanska siskor. Sången återges i engelsk litteratur som ett "zee-zeree-chereeo" och lätet "chissick" eller "cheree”.

Utbredning och systematik

Gulsiskan förekommer naturligt i södra Afrika. Arten delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[4]

Crithagra flaviventris damarensis – Angola, Namibia, Botswana och norra Kapprovinsen
Crithagra flaviventris flaviventris – västra, centrala och södra Kapprovinsen till sydligaste Namibia
Crithagra flaviventris marshalli – sydöstra Botswana, norra och centrala Sydafrika (från Norra Kapprovinsen till Limpopo, Fristatsprovinsen och norra Östra Kapprovinsen) samt Lesotho
Crithagra flaviventris guillarmodi – höglänta områden i Lesotho

Nominatformen är även införd till öarna Sankta Helena och Ascension där den etablerat frilevande populationer.^[5]

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den i släktet Serinus, men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal afrikanska arter endast är avlägset släkt med t.ex. gulhämpling (S. serinus).^[6]

Levnadssätt

Gulsiskan är en vanlig fågel i karroo och buskmarker nära kusten eller i dalar i bergstrakter. Den bygger ett kompakt skålformat bo som placeras i en buske.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Tryckta källor

Ian Sinclair, Phil Hockey and Warwick Tarboton, SASOL Birds of Southern Africa (Struik 2002) ISBN 1-86872-721-1
Clement, Harris and Davis, Finches and Sparrows by ISBN 0-7136-8017-2

Noter

^ [a b] Birdlife International 2016 Crithagra flaviventris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Clement, P. (2020). Yellow Canary (Crithagra flaviventris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yelcan1.01
^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 9 april 2016.

Externa länkar

Wikispecies har information om gulsiska.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör gulsiska.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Crithagra flaviventris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[5] Clement, P. (2020). Yellow Canary (Crithagra flaviventris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yelcan1.01

[6] Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 9 april 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]