Hoppa till innehållet

Guldvingad manakin

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Masius” leder hit. För andra betydelser, se Masius (olika betydelser).
Guldvingad manakin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljManakiner
Pipridae
SläkteMasius
ArtGuldvingad manakin
M. chrysopterus
Vetenskapligt namn
§ Masius chrysopterus
Auktor(Lafresnaye, 1843)
Utbredning
Synonymer
  • Gladiatormanakin
  • Guldvingemanakin
Hane
Hane

Guldvingad manakin[2] (Masius chrysopterus) är en fågel i familjen manakiner inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad manakin är en knubbig liten tätting. Hanen är mestadels kolsvart, med ljusigt guldgul framhjässa och svarta "horn". Det guldgula i vingarna som gett arten dess namn syns knappt på sittande fågel, däremot tydligt i flykten. Honan är likt många andra honfärgade manakiner färglöst olivgrön, men urskiljer sig genom gulaktigt på buk och strupe, mattskär näbb och skärröda ben. Arten är mestadels tystlåten, men under spelet hörs från hanen en ljus ton följd av smattrande och knäppande ljud. Även ett enstaka kväkande läte kan höras.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad manakin placeras som enda art i släktet Masius. Den delas in i fem underarter:[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Guldvingad manakin hittas i bergsbelägen molnskog från 800 till 2000 meters höjd. Den håller sig vanligen gömd i skogens nedre skikt. Under spelet samlas dock hanar i grupp.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Masius chrysopterus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]