Hoppa till innehållet

Galileo Ferraris

Från Wikipedia
Galileo Ferraris
Född30 oktober 1847[1][2][3]
Livorno Ferraris[4] ​eller ​Italien[5]
Död7 februari 1897[1][6][7] (49 år)
Turin[8][4]
BegravdMonumental Cemetery of Turin
Medborgare iKungariket Italien
Utbildad vidUniversitetet i Turin
SysselsättningFysiker, politiker, uppfinnare, elektrotekniker[9]
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat
Redigera Wikidata

Galileo Ferraris, född 31 oktober 1847, död 7 februari 1897, var en italiensk fysiker och elektrotekniker.

Ferraris blev professor i fysik vid Museo industriale italiano i Milano 1878 samt grundade den första italienska elektrotekniska ingenjörsskolan i Turin 1886. Ferraris utförde betydelsefulla arbeten över elektrisk kraftöverföring och belysning. Han gjorde också en betydelsefull insats för växelströmsteknikens utveckling och uppfann bland annat den så kallade vridfältprincipen 1888. Efter hans död utgavs 1902 hans samlade arbeten i 3 band.

  1. ^ [a b] Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, Dizionario Biografico degli Italiani: galileo-ferraris, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, Enciclopedia Italiana-ID: galileo-ferrarisenciclopedia-italiana.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00266810030866.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: galileo-ferraris, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk20181000355, läst: 29 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Galileo-Ferraristopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6h20t3f, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Феррарис Галилео, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk20181000355, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]