Hoppa till innehållet

Födelsedagseffekten

Från Wikipedia

Födelsedagseffekten (ibland kallad födelsedagsblues, särskilt när man specifikt hänvisar till självmord) är ett statistiskt fenomen där en individs sannolikhet för död verkar öka på eller i anslutning till personens födelsedag. Födelsedagseffekten har studerats på befolkningar i England och Wales,[1] Schweiz,[2][3] Ukraina,[4] och USA.[5][6] Den har även studerats på bland annat basebollspelare i Major League.[7]

Studier visar inte konsekvent denna effekt; vissa studier visar att dödligheten mellan män och kvinnor skiljer sig åt inför födelsedagen, medan andra studier inte finner någon ökad dödlighet signifikant för kön.[8][9] Föreslagna mekanismer för effekten inkluderar alkoholkonsumtion, psykologisk stress relaterad till födelsedagen, ökad självmordsrisk, dödssjuka patienter som försöker hålla ut fram till födelsedagen.[10][11]

  1. ^ Anderson, M (1975). ”Relationship between month of birth and month of death in the elderly”. British Journal of Preventive & Social Medicine 29 (3): sid. 151–156. doi:10.1136/jech.29.3.151. PMID 1191883. 
  2. ^ Bovet, J (1997). ”[Mortality and birthdays]”. Sozial- und Präventivmedizin 42 (3): sid. 151–161. doi:10.1007/bf01300566. PMID 9334087. 
  3. ^ Ajdacic-Gross, Vladeta (2012). ”Death has a preference for birthdays—an analysis of death time series”. Annals of Epidemiology 22 (8): sid. 603–606. doi:10.1016/j.annepidem.2012.04.016. PMID 22658822. 
  4. ^ Vaiserman, Alexander (2003). ”Variation of mortality rate during the individual annual cycle”. Biogerontology 4 (4): sid. 221–225. doi:10.1023/A:1025168932058. PMID 14501186. 
  5. ^ Phillips, David (1992). ”The Birthday: Lifeline or Deadline?”. Psychosomatic Medicine 54 (5): sid. 532–542. doi:10.1097/00006842-199209000-00001. PMID 1438656. 
  6. ^ Peña, Pablo (2015). ”A not so happy day after all: Excess death rates on birthdays in the U.S”. Social Science & Medicine 126: sid. 59–66. doi:10.1016/j.socscimed.2014.12.014. PMID 25528555. 
  7. ^ Abel, Ernest (2009). ”Mortality Salience of Birthdays on Day of Death in the Major Leagues”. Death Studies 33 (2): sid. 175–184. doi:10.1080/07481180802138936. PMID 19143110. 
  8. ^ Doblhammer, Gabrielle (1999). ”Longevity and month of birth: Evidence from Austria and Denmark”. Demographic Research 1 (3): sid. [22] p. doi:10.4054/DemRes.1999.1.3. PMID 12178151. 
  9. ^ Medenwald, Daniel (2014). ”Deaths and major biographical events: a study of all cancer deaths in Germany from 1995 to 2009”. BMJ Open 4 (4): sid. e004423. doi:10.1136/bmjopen-2013-004423. PMID 24694623. 
  10. ^ Phillips, David; Van Voorhees, Camilla; Ruth, Todd (1992). ”The Birthday: Lifeline or Deadline?”. Psychosomatic Medicine 54 (5): sid. 532–542. doi:10.1097/00006842-199209000-00001. PMID 1438656. 
  11. ^ Abel, Ernest; Kruger, Michael (2009). ”Mortality Salience of Birthdays on Day of Death in the Major Leagues”. Death Studies 33 (2): sid. 175–184. doi:10.1080/07481180802138936. PMID 19143110.