Hoppa till innehållet

Elsa Larcén

Från Wikipedia
Elsa Larcén
FödelsenamnElsa Maria Larcén
Födelsedatum8 november 1902
FödelseortMalmö
Dödsdatum28 juni 1985 (82 år)
DödsortHelsingfors
GenreOpera
RollAlt, sopran

Elsa Maria Larcén, född 8 november 1902 i Malmö, död 28 juni 1985 i Helsingfors, var en svensk operasångare (alt, sedermera dramatisk sopran).

Larcén engagerades tidigt vid Kungliga Teatern i Stockholm där hon klassificerades som äkta alt och fick i huvudsak mindre roller i detta fack. Efter några år utan större framgångar ansågs hon av operaledningen överflödig och avskedades 1933. Hon flyttade till Tyskland och fick omedelbart anställning vid Deutsches Opernhaus. Här bedömdes hon annorlunda och hon blev dramatisk sopran med roller som Wagners Isolde, Kundry i Parsifal, Brünnhilde i hela Nibelungens ring, men även fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren av Richard Strauss, Leonore i Beethovens Fidelio och Donna Anna i Mozarts Don Giovanni. Hennes röst beskrevs som ”överväldigande”, med en volym som inte visste några gränser. Hon ansågs snart som den främsta högdramatiska sopranen i Tyskland under krigsåren. Larcén utnämndes till tysk kammarsångerska 1937.

Då alla tyska scener stängts 1944 återvände Larcén till Sverige, där hon främst ägnade sig åt konsertverksamhet. Kritiska röster om att ha sjungit i Nazityskland under hela kriget fick henne att flytta till Helsingfors, där hon fick en fristad och verkade livet ut som framgångsrik sångpedagog.

Elsa Larcén är gravsatt vid Helsingborgs krematorium.[1]

Roller i Stockholm (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Roller i Berlin

[redigera | redigera wikitext]
  • Kundry i Wagners Parsifal, akt 3. Acanta DE 23036. Även CD: Music & Arts 2001. (Det måste påpekas att Kundrys insats i akt 3 endast utgörs av några verop).
  • Konsert (julbön) vid Bergalids mentalsjukhem, Helsingborg, 1968. Sångerskan sjunger O, helga natt. Bandinspelningen är det enda bevarade exemplet på Elsa Larcéns sångkonst, och finns i privat ägo samt hos Avdelningen för audiovisuella medier vid Kungliga biblioteket.
  • Persson, Knut, Elsa Larcén. Svensk sångarvalkyria i Tredje riket. En dokumentärbiografi. Malmö: Akademiförlaget Corona, cop. 2000. ISBN 91-564-1028-X.
  • Åhlén, Carl-Gunnar, John Forsell, the last singing despot. S. 38. Utgör texthäfte till skivutgåva Caprice CAP 21586, 1998.
  • Morin, Gösta (red), Sohlmans musiklexikon. Stockholm: Sohlmans förlag, 1951. Tredje bandet Initium-Opus, sp. 529.
  • Bohman, Nils (red), Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Stockholm: Bonnier, 1942–1955.
  • Kutsch, Karl J. & Riemens, Leo (red), Grosses Sängerlexikon. Bern: Francke, 1987–1994. ISBN 3-317-01638-8.
  • Carlquist, Gunnar & Carlsson, Josef (red), Svensk uppslagsbok. 2., omarb. och utvidgade uppl. Malmö: Förlagshuset Norden, 1947–1955.
  • Carlberg, Anders, Hitlers lojala musiker. Hur musiken blev ett vapen i Tredje rikets propaganda. Stockholm: Santérus, 2016. ISBN 978-91-7359-105-8. LIBRIS-ID:19511829.