Elektrisk strömtäthet
Elektrisk strömtäthet | |
Grundläggande | |
---|---|
Definition | Den elektriska strömmen som flödar vinkelrätt genom en area per areaenhet |
Storhetssymbol(er) | , , |
Enheter | |
SI-enhet | A·m–2 |
SI-dimension | I·L–2 |
Elektrisk strömtäthet är inom elektromagnetismen den elektriska ström som flödar vinkelrätt genom en area per areaenhet.
Om I är strömstyrkan, ges den elektriska strömtätheten av gränsvärdet
där A betecknar arean.
Strömtätheten representeras ofta av en vektor J vars storlek är J och vars riktning är densamma som strömmens.
Givet en strömtäthetsvektor J, kan laddningsmängden genom en yta S mellan tidpunkterna t1 och t2 beräknas med en ytintegral över S, i sin tur integrerad över tidsintervallet:
Om ström förekommer i en tunn yta eller tunn tråd, kan man analogt tala om ytströmtäthet och linjeströmtäthet med enheterna A/m respektive A.
Elektriska strömtätheten för halvledare
[redigera | redigera wikitext]Elektriska strömtätheten definieras inom halvledartekniken som
där q är elementarladdningen, är hålmobilitet, är elektronmobilitet, E det elektriska fältet, är diffusionskoefficient för hål, är diffusionskoefficienten för elektroner, p(x) är hålkoncentrationen och n(x) är den fria elektronkoncentrationen.
Den totala elektriska strömtätheten j(x) har enheten A/cm2.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Cheng David K, Field and Wave Electromagnetics, Second Edition, Fourth Printing, 1991, USA & Canada