Hoppa till innehållet

Cesium

Från Wikipedia
Cesium
Nummer
55
Tecken
Cs
Grupp
1
Period
6
Block
s
Rb

Cs

Fr
XenonCesiumBarium
[Xe] 6s1
55Cs



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa132,90545 u
UtseendeMetalliskt ljusgul
Fysikaliska egenskaper
Densitet1 879 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt301,59 K (28 °C)
Kokpunkt944 K (678 °C)
Molvolym70,94 × 10-6 /mol
Smältvärme2,092 kJ/mol
Ångbildningsvärme67,74 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie260 (298) pm
Kovalent radie225 pm
van der Waalsradieinga data pm
JonisationspotentialFörsta: 375,7 kJ/mol
Andra: 2 234,3 kJ/mol
Tredje: 3 400 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 6s1
e per skal2,8,18,18,8,1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd1
Oxider (basicitet)Cs2O (stark bas)
Elektronegativitet0,79 (Paulingskalan)
Diverse
KristallstrukturKubisk rymdcentrerad
Kristallstruktur
Ljudhastighetinga data m/s
Elektrisk konduktivitet4,89·106 A/(V × m)
Magnetismparamagnetisk[1]
Mohs hårdhet0,2
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Cesiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
133Cs 100%
Stabil
134Cs {syn.} 2,0648 år ε
β-
1,229 MeV
2,059 MeV
134Xe
134Ba
135Cs spår 23·106 år β- 0,269 MeV 135Ba
136Cs syntetisk 13,6 dagar β- 0,8633 MeV 136Ba
137Cs {syn.} 30,17 år β- 1,176 MeV 137Ba
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Cesium (IUPAC: Caesium) är ett mycket reaktivt grundämne med kemiskt tecken[2] Cs och atomnummer 55.[3] Det tillhör gruppen alkalimetaller.

Cesium upptäcktes 1860 med hjälp av spektralanalys av de båda tyska kemisterna Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen. Ämnet fick namn av latinets caesius, himmelsblå. Namnet syfter på de karakteristiska linjerna i spektrumet. Metalliskt cesium framställdes av Carl Setterberg år 1881.[4][3]

Cesium är självantändligt i luft och reagerar mycket kraftigt med vatten. Den radioaktiva isotopen Cs-137 är en del av restprodukterna från kärnkraftverkens reaktorer.[3]

Om cesium antänds i luft brinner den med en klar blå låga. Om cesium får kontakt med vatten sker emellertid en explosiv reaktion:

2Cs+2H2O →2CsOH+H2

varvid vätet reagerar med luftens syre och i sin tur blir till vatten i en kraftigt exoterm reaktion.

Förekomst och framställning

[redigera | redigera wikitext]

Cesium förekommer i jordskorpan med ca 1 ppm. Några cesiumhaltiga mineral är pollucit och rhodizit. Den stabila isotopen Cs-133 är den vanligast naturliga förekommande. Cesium kan framställas genom reduktion av cesiumklorid med kalcium under reducerat tryck vid ca 750 °C.[5]

Den största användningen av cesium är i form av cesiumformiat, vilket används i borroljor inom oljeindustrin. Cesium används också som ljuskänslig beläggning i fotoceller, och cesiumföreningar ingår i vissa specialglas.

Cesiumbromid och cesiumjodid används i scintillationsdetektorer för mätning av radioaktiva sönderfall. Cesium används även i atomur, så kallade cesiumur, vilka använder resonansfrekvensen hos 133Cs som referenspunkt. Radioisotopen 137Cs har mycket liten praktisk användning.[5]

Cesiumbaserade atomklockor använder elektromagnetiska övergångar i cesium-133 atomers hyperfinstruktur som referenspunkt.

Den första cesiumklockan konstruerads av Louis Essen år 1955 vid National Physical Laboratory i Storbritannien. Cesiumklockor är exakta på cirka en sekund när, under en tidsrymd på några hundratals miljoner år. Ännu högre precision har under 2010-talet nåtts med hjälp av atomur baserade på strontium; då uppnås en exakthet på en sekund över cirka 15 miljarder år.[6]

Cesiumklockor reglerar tiden för mobiltelefoni och internet.[7]

  1. ^ Robert C. Weast (editor), CRC Handbook of Chemistry and Physics, 57 ed., CRC Press Inc. 1976-1977, sidan E-123
  2. ^ Svenska Kemisamfundet, nomenklaturutskottet, Visste du att?, Kemin är ett teckenspråk [1]
  3. ^ [a b c] ”cesium - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cesium. Läst 2 januari 2023. 
  4. ^ Dronsfield, Alan (1 juli 2010). ”Look who discovered caesium...” (på engelska). RSC Education. https://edu.rsc.org/feature/look-who-discovered-caesium-/2020183.article. Läst 2 januari 2023. 
  5. ^ [a b] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
  6. ^ Wilhelmsson, Wille (22 april 2015). ”Världens mest exakta klocka. Drar sig en sekund på 15 miljarder år.”. Feber / Pryl. https://feber.se/pryl/varldens-mest-exakta-klocka/325656/. Läst 2 januari 2023. 
  7. ^ ”Where Timing Truly Is Everything; Internet, Cell Phones Rely on Master Clock's Precision [ Corrected: 08/05/03 - The Washington Post | HighBeam Research”]. web.archive.org. 29 april 2013. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://web.archive.org/web/20130429044454/http://www.highbeam.com/doc/1P2-284155.html. Läst 21 oktober 2020.