Hoppa till innehållet

Arosa

Arosa
tyska: Gemeinde Arosa
Kommun
Orten Arosa: I förgrunden ett gammalt walserhus, i bakgrunden Poststrasse
Orten Arosa: I förgrunden ett gammalt walserhus, i bakgrunden Poststrasse
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Graubünden
Region Plessur
Höjdläge 1 774 m ö.h.
Koordinater 46°46′39″N 9°40′30″Ö / 46.77750°N 9.67500°Ö / 46.77750; 9.67500
Yta 154,79 km²[1]
Folkmängd 3 143 (2023-12-31)[2]
Befolkningstäthet 20 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 7027 Calfreisen
7027 Castiel
7027 Lüen
7028 St. Peter
7028 Pagig
7029 Peist
7050 Arosa
7056 Molinis
7057 Langwies
7058 Litzirüti
Kommunkod 3921
Geonames 7285102
Språk Tyska
Arosas läge i Schweiz
Arosas läge i Schweiz
Arosas läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: http://www.arosa.ch/sites/home/index_gemeinde.html

Arosa är en ort och kommun i regionen Plessur i kantonen Graubünden, Schweiz. Kommunen har 3 143 invånare (2023).[2]. Den omfattar större delen av Schanfiggdalen, i vars innersta del samhället Arosa, kommunens huvudort, ligger.

Kommunen fick sin nuvarande omfattning 2013, då kommunerna Calfreisen, Castiel, Langwies, Lüen, Molinis, Peist och Sankt Peter-Pagig lades ihop med Arosa, som dittills endast omfattat orten Arosa med närmaste omgivning.

Arosa hade före kommunsammanslagningen 2 199 invånare (2012).

Arosas gränser före 2013

En av rätoromaner bebodd gård är nämnd 1222. I början av 1300-talet började tyskspråkiga walser flytta in från Davos, varvid det rätoromanska språket trängdes undan. Arosa hörde administrativt till Davos ända fram till 1851, då det bildade en egen kommun. Kommunikationerna till Davos var bättre än till Chur, fram till slutet av 1800-talet, då vägnätet i Schanfigg byggdes ut. 1914 öppnades också järnvägslinjen Arosa-Chur.

Befolkningen i Arosa hade under 1800-talet minskat till drygt 50 personer, och det var den minsta kommunen i hela Schanfigg. Detta förändrades drastiskt när turismen började växa på orten på 1870-talet, och Arosa lanserades som kurort av den tyske läkaren Otto Herwig, som 1888 öppnade ett sanatorium. 1900 hade invånarantalet stigit till 1 070.

Samhället Arosa är en känd skidort, och turism är den helt dominerande näringskällan. 1938 togs den första skidliften i bruk och 1956 invigdes en linbana till Weisshorn. Pisternas sammanlagda längd uppgår till 60 km och betjänas av 13 liftar, vilket gör platsen till ett medelstort schweiziskt skidområde. Längsta nedfarten mäter 2653 meter.

Sedan slutet av 2013 finns en linbaneförbindelse mellan Arosa och Lenzerheide.[3][4]

1493 fick Arosa sin första kyrka, och gick över till den reformerta 1528. Den stora inflyttningen medförde att katolicismenen återigen vann insteg i Arosa, och fick en egen kyrka 1936.