Hoppa till innehållet

9 Equulei

Från Wikipedia
9 Equulei
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLilla hästen
Rektascension21t 21m 04,825s[1]
Deklination+07° 21′ 16,21″[1]
Skenbar magnitud ()+5,798 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2 IIIa[3]
U–B+1,97[4]
B–V+1,66[4]
VariabeltypMisstänkt variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,82 ± 0,30[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 43,871 ± 0,274[1] mas/år
Dek.: -17,822 ± 0,261[1] mas/år
Parallax ()4,3895 ± 0,1647[1]
Avstånd740 ± 30  (228 ± 9 pc)
Absolut magnitud ()-0,69[6]
Detaljer
Radie58[1] R
Luminositet720[1] L
Temperatur3 920[1] K
Andra beteckningar
9 Equ, AG+07 3125, BD+06 4802, DO 7331, GSC 00540-02121, HD 203291, HIC 105413, HIP 105413, HR 8163, IRAS 21185+0708, IRC +10494, 2MASS J21210482+0721160, NSV 25566, PPM 171619, SAO 126719, TYC 540-2121-1, Gaia DR2 1739724370656639360 [7]

9 Equulei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hästen. Den har en skenbar magnitud av ca 5,80[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 4,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 740 ljusår (ca 228 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -22 km/s.[1]

9 Equulei är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M2 IIIa[3] och ligger på asymptotiska jättegrenen (AGB-stjärna). Den är en stjärna som har förbrukat förrådet av helium i dess kärna och nu genererar energi genom termonukleär fusion av både väte och helium i skal runt en inert kärna av koldioxid och syre.[8] Den har en radie som är ca 58[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 720[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 900[1] K.

9 Equulei är en misstänkt variabel stjärna med en amplitud på ca 0,05 magnitud.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 Equulei, 19 april 2020.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ [a b] Yamashita, Y. (1967). "MK Spectral Types of Bright M-Type Stars". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory Victoria. 13: 47. Bibcode:1967PDAO...13...47Y.
  4. ^ [a b] Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). "The Bright star catalogue". New Haven, Conn.: Yale University Observatory, 5th rev.ed. Bibcode:1991bsc..book.....H.
  5. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=9+Equ. Hämtad 2020-04-19.
  8. ^ Eggen, Olin J. (1992). "Asymptotic Giant Branch Stars Near the Sun". The Astronomical Journal. 104: 275. Bibcode:1992AJ....104..275E. doi:10.1086/116239.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]