1889

	1889 – MDCCCLXXXIX; 135 år sedan
	År; 1886 \| 1887 \| 1888; 1889; 1890 \| 1891 \| 1892
	Årtionde; 1860-talet \| 1870-talet ; 1880-talet; 1890-talet \| 1900-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1889 ; MDCCCLXXXIX
Ab urbe condita	2641
Armeniska kalendern	1338 ; ԹՎ ՌՅԼԸ
Assyriska kalendern	6639
Bahaikalendern	45–46
Bengaliska kalendern	1296
Berberkalendern	2839
Brittiskt regeringsår	52 Vict. 1 – 53 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2433
Burmesiska kalendern	1251
Bysantinska kalendern	7397–7398
Koptiska kalendern	1605–1606
Erianska kalendern	3055
Etiopiska kalendern	1881–1882
Judiska kalendern	5649–5650
Vikram Samvat	1945–1946
Sakakalendern	1811–1812
Kaliyuga	4990–4991
Holocen kalender	11889
Nri-Igbo	889–890
Persiska kalendern	1267–1268
Muslimska kalendern	1306–1307
Nengō (Japan)	Meiji 22; (明治22年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4222
Minguokalendern	23 före ROC; 民前23年
Thailändsk kalender	2432
Unixtid

1889 (MDCCCLXXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

1 januari – Övergångsperioden för införandet av metersystemet, som påbörjades i Sverige 1878, avslutas, varvid metersystemet blir det enda lagliga måttsystemet i landet.
30 januari – Mayerlingdramat äger rum i Österrike.

Mars

4 mars
- Benjamin Harrison efterträder Grover Cleveland som USA:s president .
- Finansmannen och den förre diplomaten Levi P. Morton, från New York, blir USA:s nye vicepresident .
20 mars – USA:s soldater lämnar Samoa.^[1]
23 mars – I Yngsjö i östra Skåne, Sverige mördas Hanna Johansson av sin make Per Nilsson och dennes mor, Anna Månsdotter. Yngsjömordet, som händelsen kallas, får stor uppmärksamhet då det framkommer att mor och son har haft ett incestuöst förhållande.

31 mars – Eiffeltornet i Paris invigs som entré till världsutställningen Exposition Universelle 1889, som anordnas för att fira hundraårsjubileet av franska revolutionen.

April

3 april – Lundsgårdmeteoritens nedslag, tredje bevittnade meteoritnedslag i Sverige
10 april – Hammarby IF Roddförening bildas på Bondegatan på Södermalm i Stockholm. År 1897 ändrar föreningen namn till det nu välkända Hammarby IF.
23 april – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildas med kollektivt ledarskap.

Maj

6 maj – Exposition Universelle 1889 öppnar i Paris till 100-årsminnet av Franska revolutionen. Huvudattraktionen är Eiffeltornet.
29 maj - Helena Munktells opera I Firenze har premiär på Kungliga Teatern i Stockholm.
31 maj – En damm brister i sydvästra Pennsylvania i USA och staden Johnstown drabbas av en enorm flodvåg. Mer än 2 200 människor dör.

Juni

26 juni – I Norge införs 7-årig skolplikt. Det fastslås även att den norska folkskolan skall benämnas "folkeskole" och inte "allmueskole" ^[2].

Juli

5 juli – Smedstorps marknad anordnas för första gången.
30–31 juli – USA skickar soldater till Hawaii för att skydda amerikanska intressen^[1] under en revolution.

September

23 september – Det japanska spelföretaget Nintendo grundas och tillverkar från början spelkort.

Oktober

12 oktober – Gillis Bildt avgår som svensk statsminister och efterträds av Gustaf Åkerhielm.^[3]

November

2 november – North Dakota ^[4] och South Dakota^[5] blir den 39:e respektive 40:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
8 november – Montana blir den 41:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[6]
11 november – Washington blir den 42:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[7]
15 november – Efter en militärkupp tvingas Peter II av Brasilien abdikera.^[8]
18 november – Antislaveri-konferensen i Bryssel börjar och leder till kolonialmakternas undertecknande av Brysselakten, som förbjuder slavhandeln.
23 november – Den första jukeboxen tas i bruk vid Palais Royale Saloon i San Francisco.

December

December – Sophiahemmets sjukhus och sköterskeskola i Stockholm, Sverige invigs.^[9]
2 december – Stockholms-Tidningen (ST) grundas och är från början liberal men blir socialistisk. Det är den första tidningen som når en upplaga på 100 000 exemplar.
30 december – 1889 års Kanunname förbjuder handeln med afrikanska slavar i Osmanska riket.

Okänt datum

En tidig metod för att mäta överföringen av högspänd likström (HVDC) utvecklad av den schweiziske ingenjören Rene Thury^[10] marknadsförs kommersiellt i Italien av Acquedotto de Ferrari-Galliera-företaget. Detta system överför 630 kW på 14 kV DC på ett avstånd av 120 kilometer.^[11]^[12]
Harald Hjärne utnämns till professor i Uppsala.
Sven Hedin påbörjar studier i Berlin.
Sveriges första villastad byggs i Djursholm utanför Stockholm.
Sveriges första antisemitiska organisation, Svenska Antisemitiska Förbundet, bildas i Stockholm.
Thomas Alva Edisons uppfinning fonografen presenteras i Sverige.
Vaxkabinettet Svenska Panoptikon öppnas i Stockholm.
Ett kök inrättas i Nikolai folkskola där några flickor i avgångsklassen får hjälpa till med att laga mat och servera vid skolmåltiderna till de fattigaste barnen.
Sverige inför en ny normalplan för folkskolorna.
Spurling House, ritat av John Horbury Hunt, uppförs i Brighton i Victoria i Australien.^[13]

Födda

21 januari – Hjalmar Lundholm, svensk skådespelare.
22 januari – Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare.
30 januari – Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
2 februari – William Lee Knous, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1947–1950.
6 februari – Elmo Lincoln, amerikansk skådespelare.
24 februari – Carl-Ernfrid Carlberg, svensk officer och olympisk guldmedaljör i gymnastik.
25 februari – Homer S. Ferguson, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1943–1955.
1 mars – Einar Vaage, norsk skådespelare.
4 mars – Pearl White, amerikansk skådespelare, stumfilmens drottning.
12 mars – Wacław Niżyński, polsk-rysk balettdansare och koreograf.
14 mars – Siri Dahlquist, svensk psalmförfattare.
27 mars – Eugen Skjønberg, norsk skådespelare.
31 mars – Carl O. Hertzberg, svensk skådespelare och producent.
2 april – He Yingqin, kinesisk politiker (nationalist).
4 april – Hans-Jürgen von Arnim, tysk generalöverste.
11 april
- Paul Fanger, tysk sjömilitär, amiral 1942.
- Nick LaRocca, amerikansk kornettist och jazzpionjär.
16 april – Charlie Chaplin, brittisk skådespelare och komiker.
20 april – Adolf Hitler, tysk diktator 1933–1945 ^[14].
22 april – Richard Glücks, tysk SS-officer.
26 april – Ludwig Wittgenstein, österrikisk-brittisk filosof.
11 maj – William Purington Cole, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1927–1929 och 1931–1942.
20 maj – Karin Molander, svensk skådespelare.
25 maj
- Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951.
- Igor Sikorsky, rysk-amerikansk flygpionjär.
30 maj – Mortimer R. Proctor, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1945–1947.
14 juni – Ernst Nygren, svensk medeltidshistoriker och arkivarie.
15 juni – Hans-Jürgen Stumpff, tysk flygmilitär.
18 juni – Prentiss M. Brown, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1943.
20 juni – Elsa Textorius, svensk skådespelare.
23 juni – Anna Achmatova, rysk poet.
30 juni – Allan Bengtsson, svensk höjdhoppare.
2 juli – Åke Claesson, svensk skådespelare och sångare.
13 juli – Louise Mountbatten, drottning av Sverige 1950–1965, gift med Gustaf VI Adolf.
14 juli – Ante Pavelić, kroatisk politiker, grundare av den ultranationalistiska och fascistiska Ustaša-rörelsen.
16 juli – "Shoeless" Joe Jackson, amerikansk basebollspelare.
17 juli – Erle Stanley Gardner, amerikansk författare.
20 juli
- Ruth Weijden, svensk skådespelare.
- Ernst Reuter, tysk politiker.
26 juli – Richard Svanström, svensk skådespelare.
3 augusti – Anton Norling, svensk metallarbetare och riksdagspolitiker (kommunist).
5 augusti – Karl Ivan Westman, svensk kabinettssekreterare och ambassadör.
13 augusti – Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.
16 augusti – Brynolf Stattin, svensk hemmansägare, lantbrukare och politiker (högerpartiet).
27 augusti – Gregor Paulsson, svensk konsthistoriker och professor.
2 september – Isaac Grünewald, svensk målare, grafiker, formgivare och konstpedagog.
12 september – John Botvid, svensk skådespelare, komiker, revyförfattare.
13 september – Arvid Petersén, svensk skådespelare, teaterregissör, kompositör, orkesterledare och sångare (baryton).
14 september – María Capovilla, ecaudoriansk kvinna, äldst i världen vid sin död 2006.
26 september – Martin Heidegger, tysk filosof.
27 september
- Albin Ahrenberg, svensk flygare.
- Lars Tessing, svensk manusförfattare.
8 oktober – Lapp-Lisa (Anna-Lisa Öst), svensk kristen sångerska.
10 oktober – Han van Meegeren, nederländsk målare.
22 oktober – Otto Landahl, svensk skådespelare.
23 oktober – Anna Hillberg, svensk skådespelare.
30 oktober – Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.
8 november – Kurt Fricke, tysk sjömilitär, amiral 1942.
12 november – Eva Steen, norsk skådespelare.
14 november – Jawaharlal Nehru, Indiens förste premiärminister.
16 november – Dietrich Kraiss, tysk generallöjtnant.
20 november
- Ivar Johansson, svensk regissör och manusförfattare.
- Edwin Hubble, amerikansk astronom.
25 november – Sigfrid Nordkvist, svensk lärare och politiker (folkpartist).
11 december – Karl Nilsson, svensk vaktmästare och riksdagspolitiker (s).
23 december – Nils Lundell, svensk skådespelare.
25 december – Gabriel Alw, svensk skådespelare.
Fritiof Domö, svensk godsägare och politiker.
Erik, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

9 januari – Alessandro Gavazzi, 79, italiensk agitator.
21 januari – Gustaf Skagerberg, 47, svensk fabriksarbetare och riksdagsman (socialdemokrat).
23 januari – Alexandre Cabanel, 65, fransk målare.
30 januari
- Rudolf av Österrike, 30, österrikisk ärkehertig, kronprins.
- Mary Vetsera, 17, österrikisk friherrinna, älskarinna till kronprins Rudolf av Österrike.

Februari

3 februari – Belle Starr, 40, amerikansk brottsling.
4 februari – Franz von Holtzendorff, 59, tysk liberal jurist och skriftställare.

Mars

8 mars – John Ericsson, 85, svensk uppfinnare.
16 mars – Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, 67, tysk/italiensk astronom.
22 mars – Stanley Matthews, 64, amerikansk republikansk politiker och jurist.
27 mars – John Bright, 77, brittisk politiker.

Andra kvartalet

April

7 april – Karl Benedikt Mesterton, 62, svensk läkare och akademisk lärare.
9 april – Michel-Eugène Chevreul, 102, fransk kemist.
23 april – Eugenia, 58, svensk prinsessa.
30 april – William Henry Barnum, 70, amerikansk demokratisk politiker och industrialist.

Maj

30 maj – Edward James Gay, 73, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1885-1889.

Juni

15 juni – Mihai Eminescu, 39, rumänsk senromantisk poet.
27 juni – Edvard Fredin, 32, svensk författare.

Tredje kvartalet

Juli

19 juli
- Elvira Madigan, 21, dansk cirkusartist.
- Sixten Sparre, 34, svensk löjtnant.

Augusti

17 augusti – John C. Brown, 62, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Tennessee 1871–1875.

September

12 september – Numa Denis Fustel de Coulanges, 59, fransk historiker.
23 september – Wilkie Collins, 65, brittisk författare.

Fjärde kvartalet

Oktober

7 oktober – Max Vogler, 35, tysk författare och litteraturhistoriker.
9 oktober – Otto Falk, 73, svensk militär och riksdagsman.
11 oktober – James Prescott Joule, 70, brittisk fysiker.
15 oktober – Edward A. Perry, 58, amerikansk demokratisk politiker, general och jurist, guvernör i Florida 1885-1889.
18 oktober – Antonio Meucci, 81, italiensk-amerikansk uppfinnare.
23 oktober – Columbus Delano, 87, amerikansk politiker.
19 oktober – Ludvig I av Portugal, 50, kung av Portugal 1861–1889.
25 oktober – Émile Augier, 69, fransk dramatiker och författare.

November

26 november – Carl Kämp, 41, finländsk krögare.

December

6 december – Jefferson Davis, 81, amerikansk politiker.

Referenser

Fotnoter

^ [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
^ Store norske leksikon
^ - World Statesmen
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ Statesmen
^ SVT - Sophiahemmet Arkiverad 5 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Donald Beaty et al., "Standard Handbook for Electrical Engineers 11th Ed.", McGraw Hill, 1978
^ ACW's Insulator Info – Book Reference Info – History of Electrical Systems and Cables
^ R. M. Black The History of Electric Wires and Cables, Peter Perigrinus, London 1983 ISBN 0-86341-001-4 pages 94–96
^ ”SPURLING HOUSE” (på engelska). Victorian Heritage Database. Heritage Council Victoria. 11 juni 2008. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514151021/http://vhd.heritagecouncil.vic.gov.au/places/159. Läst 17 maj 2020.
^ Det hände i dag

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1889.
Bilder & media

[history.navy.mil-1] [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.

[2] Store norske leksikon

[3] - World Statesmen

[4] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[5] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[6] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[7] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[8] Statesmen

[9] SVT - Sophiahemmet Arkiverad 5 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Donald Beaty et al., "Standard Handbook for Electrical Engineers 11th Ed.", McGraw Hill, 1978

[11] ACW's Insulator Info – Book Reference Info – History of Electrical Systems and Cables

[12] R. M. Black The History of Electric Wires and Cables, Peter Perigrinus, London 1983 ISBN 0-86341-001-4 pages 94–96

[VHD-13] ”SPURLING HOUSE” (på engelska). Victorian Heritage Database. Heritage Council Victoria. 11 juni 2008. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514151021/http://vhd.heritagecouncil.vic.gov.au/places/159. Läst 17 maj 2020.

[14] Det hände i dag

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]