Hoppa till innehållet

Max von Laue

Från Wikipedia
Version från den 23 augusti 2024 kl. 18.09 av Voyager85 (Diskussion | Bidrag) (rubrik)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Max Theodore Felix von Laue Nobelpristagare i fysik 1914
Max von Laue, 1914.
Född9 oktober 1879[1][2][3]
Koblenz[4]
Död24 april 1960[1][2][4] (80 år)
Västberlin[5]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[6]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidGöttingens universitet
Münchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Zürichs universitet
Strasbourgs universitet
SysselsättningFysiker, universitetslärare, kristallograf
ArbetsgivareMünchens universitet
Zürichs universitet
Johann Wolfgang Goethe-Universität
Humboldt-Universität zu Berlin
Physikalisch-Technische Bundesanstalt
Noterbara verkröntgenstrålning
MakeMagda von Laue
BarnTheodore Hermann Von Laue (f. 1916)
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1914)[7][8]
Matteuccimedaljen (1914)
Adolf von Baeyer-medaljen (1921)
Max Planck-medaljen (1932)
Utländsk ledamot av Royal Society (1949)[9]
Röntgen-plaketten (1952)
Helmholtz-medaljen (1959)
Ernst Reuter-Medaljen (1959)
Medlem av American Physical Society
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna
Pour le Mérite
Hedersledamot av Deutsche Mineralogische Gesellschaft
Redigera Wikidata

Max Theodore Felix von Laue, född 9 oktober 1879 i Pfaffendorf nära Koblenz, död 24 april 1960 i Västberlin, var en tysk fysiker och mottagare av nobelpriset i fysik för 1914 för upptäckten av röntgendiffraktion i kristaller. Nobelpriset tillkännagavs först hösten 1915.[10] År 1921 erhöll han även guldmedaljen Adolf-von-Baeyer-Denkmünze.

Max von Laue blev professor i teoretisk fysik vid universitetet i Zürich 1912, i Frankfurt am Main 1914 och i Berlin 1919. Han har bidragit till teorin för elektromagnetismen och relativitetsteorin. Mest berömd är han för sina undersökningar om röntgenstrålning och kristallstruktur. Hans 1912 framlagda idéer att använda kristaller som gitter för att påvisa röntgenstrålarnas interferens var det avgörande beviset för att röntgenstrålningen är av elektromagnetisk natur. Walter Friedrich och Paul Knipping kunde senare bekräfta riktigheten av hans antaganden. Samtidigt erhölls en metod dels att studera kristallernas struktur, dels att analysera röntgenstrålningen.[11]

Bland hans skrifter märks Das Relativitätsprincip (1911), Das Relativitätstheorie (1921, 2:a upplagan 1923) och Die Interferenz der Röntgenstrahlen (1923).[11]

Laue har upptäckt och namngett Lauedigrammet, ett diagram som skapas vid fotografisk upptagning av det interferensfenomen, som uppkommer då en röntgenstråle får passera genom en kristall.[11]

Medlemskap i akademier

[redigera | redigera wikitext]

Max von Laue var från 1919 korresponderande ledamot, och från 1921 ordinarie ledamot, av Preussiska vetenskapsakademien. I denna akademi och flera tyska fysikorganisationer försökte von Laue och bland andra Max Planck motverka nazistiskt inflytande från framför allt Johannes Stark. Bland annat lyckades von Laue blockera att Stark blev ordinarie ledamot av akademin, vilket ledde till att Stark 1933 såg till att von Laue avskedades från sitt uppdrag vid Physikalisch-Technische Reichsanstalt. von Laue invaldes 1947 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och var utländsk medlem av Royal Society.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 10762 von Laue är uppkallad efter honom.[12]

  • Nordisk familjebok (1958)
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6b27z19, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 163137058, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Frankfurter Personenlexikon, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Max-von-Laue, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Nobel Prize in Physics 1914 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 212, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Granqvist, Gustaf (10 december 1915). ”Presentation” (på engelska). nobelprize.org. Nobelstiftelsen. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1914/press-release/. Läst 14 februari 2022. 
  11. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1035 
  12. ^ ”Minor Planet Center 10762 von Laue” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10762. Läst 4 juni 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]