Hoppa till innehållet

Lasurit: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox mineral
[[Fil:Lazurite.jpg|miniatyr|Lasurit (blå färg) från provinsen [[Badakhshan (provins)|Badakhshan]] i [[Afghanistan]].]]
|bild= Lazurite.jpg
'''Lasurit''' är ett mineral med den [[kemisk formel|kemiska formeln]] (Na,Ca)<sub>7-8</sub>(Al,Si)<sub>12</sub>(O,S)<sub>24</sub>[(SO<sub>4</sub>),Cl<sub>2</sub>,(OH)<sub>2</sub>]. Förr så använde man mineralet för att tillverka färgpigmentet [[ultramarin]]. Lasurit ingår i [[lapis lazuli]] som är en mycket uppskattad blå prydnadsten. Mineralet är en [[fältspatoid]] och har ett [[kubiskt kristallsystem]].<ref name="BoM">{{bokref
|bildtext= Lasurit (blå färg) från provinsen [[Badakhshan (provins)|Badakhshan]] i [[Afghanistan]].
|kategori=Tektosilikat
|grupp=
|danaklass=
|strunzklass= 9.FB.10
|formel= (Na,Ca)<sub>7-8</sub>(Al,Si)<sub>12</sub>(O,S)<sub>24</sub>[(SO<sub>4</sub>),Cl<sub>2</sub>,(OH)<sub>2</sub>]
|färg= djupblå, azur, violetblå, grönblå
|bildning=
|förekomstsätt= kristaller förekommer som dodekaedrar, eller sällan kuber; granulär, spridd eller massiv
|assoc=
|kristallsystem= kubiskt, isometriskt
|tvilling=
|spaltning= imperfekt på {110}
|brott= ojämnt
|hållbarhet= spröd
|mohs= 5 – 5.5
|glans= glasartad
|polish=
|refraktion= 1,502 – 1,522
|ljusbrytning= isotrop, anomalt anisotropisk
|dubbelbrytning=
|dispersion=
|pleokroism=
|transparens= genomskinlig till opak
|fluorescens=
|streckfärg= blå
|specifik vikt= 2,38 – 2,45
|densitet=
|smältpunkt=
|smältbarhet= 3,5
|radioaktivitet=
|diagnos=
|löslighet= löslig i saltsyra
|typlokal=
|övrigt=
|ref= <ref name=HBM>[http://rruff.geo.arizona.edu/doclib/hom/lazurite.pdf Handbook of Mineralogy]</ref><ref name=Mindat>[http://www.mindat.org/min-2357.html Mindat with location data]</ref><ref name=Webmin>[http://webmineral.com/data/Lazurite.shtml Webmineral data]</ref><ref name=Klein>Hurlbut, Cornelius S. and Klein, Cornelis, 1985, ''Manual of Mineralogy'', 20th ed., Wiley, p. 459 {{ISBN|0-471-80580-7}}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.handbookofmineralogy.com/pdfs/lazurite.pdf |title=Mineralogical Society of America |access-date=2011-03-08 |archive-date=2016-03-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160303180014/http://www.handbookofmineralogy.com/pdfs/lazurite.pdf |url-status=dead }}</ref>
}}
'''Lasurit''' är ett tektosilikatmineral med [[sulfat]], [[svavel]] och [[klorid]] med den [[kemisk formel|kemiska formeln]] (Na,Ca)<sub>7-8</sub>(Al,Si)<sub>12</sub>(O,S)<sub>24</sub>[(SO<sub>4</sub>),Cl<sub>2</sub>,(OH)<sub>2</sub>]. Förr användes mineralet för att tillverka färgpigmentet [[ultramarin]]. Lasurit ingår i [[lapis lazuli]] som är en mycket uppskattad blå prydnadsten. Mineralet är en [[fältspatoid]] i sodaligruppen och har ett [[kubiskt kristallsystem]] även om välformade kristaller är sällsynta.<ref name="BoM">{{bokref
|efternamn=Price
|efternamn=Price
|förnamn=Monica
|förnamn=Monica
Rad 15: Rad 53:
}} Originalets titel: ''Rocks and Minerals'' (Doring Kindersley Ltd).</ref>
}} Originalets titel: ''Rocks and Minerals'' (Doring Kindersley Ltd).</ref>


==Källor==
==Mineral==
Lazurit är djupblå till grönblå och färgen beror på närvaron av S<sub>3</sub><sup>-</sup>-[[anjon]]er.<ref name=Sapozhnikov>{{Cite journal |autbhor=Tauson VL, Sapozhnikov AN |year=2003 |title=On the nature of lazurite coloring |journal=Zapiski Vserossijskogo Mineralogicheskogo Obshchestva |volume=132 |issue=5 |pages=102–107 |url=http://rruff.info/rruff_1.0/uploads/ZVMO132N5_102.pdf |language=ru }}</ref> Den har en [[Mohs hårdhetsskala|Mohs hårdhet]] på 5,0 till 5,5 och en [[specifik vikt]] på 2,4. Den är genomskinlig med ett [[brytningsindex]] på 1,50. Den är smältbart vid 3,5 på Wolfgang Franz von Kobells smältbarhetsskala och löslig i [[saltsyra]]. Det innehåller vanligen eller förknippas med korn av [[svavelkis]].
<references/>

Lazurit är en produkt av kontaktmetamorfism av [[kalksten]] och är typiskt förknippad med [[kalcit]], [[pyrit]], [[diopsid]], [[humit]], [[Forsterit|forsterit]], [[haüyn]] och [[muskovit]].<ref name=HBM/>

Andra blåa mineraler, som karbonatazurit och fosfatlazulit, kan förväxlas med lasurit, men är lätta att urskilja vid noggrann undersökning. En gång var lasurit en synonym för [[azurit]].<ref name=Klein/>

Lasurit beskrevs första gången 1890 med en förekomst i Sar-e-Sang-distriktet, Kokshadalen, [[Badakhshan (provins)|Badakhshan]]provinsen, [[Afghanistan]].<ref name=Mindat/> Den har brutits i mer än 6&nbsp;000 år i lapis lazuli-distriktet i Badakhshan. Den har använts som pigment i målning och tygfärgning sedan åtminstone 500- eller 600-talet.<ref name=Eastlaugh>{{cite book |last=Eastaugh |first=Nicholas |display-authors=et al |year=2004 |title=The Pigment Compendium: Optical Microscopy of Historical Pigments |place=Oxford |publisher=Elsevier Butterworth-Heinemann |page=219 |isbn=0-7506-4553-9}}</ref> Den bryts också vid [[Bajkalsjön]] i [[Sibirien]], [[Vesuvius]], [[Burma]], [[Kanada]] och [[USA]].<ref name=Eastlaugh/> Namnet kommer från det persiska lajvard för blått.<ref name="VandA">{{cite web | url=https://collections.vam.ac.uk/item/O256542/tile-fragment/ | title=Tile fragment | publisher=Victoria and Albert Museum | access-date=11 January 2020}}</ref>

==Struktur==
Lasurit och haüyn verkar ha samma struktur och båda är sulfatdominanta mineraler.<ref>{{Cite journal |author1=Moore, T.P. |author2=Woodside, R. W. M. |year=2014 |title=The Sar-e-Sang Lapis Mines |journal=Mineralogical Record |volume=45 |issue=3 |pages=281–336}}</ref> Lasurit är ett pigment (opaliserande) och har en klarblå strimma (särskilt som en del av halvädelstenen lapis lazuli). Många haüyner har en vit eller ljusblå strimma och är genomskinliga. Skillnaden kan vara en konsekvens av redoxtillståndet (förhållandet [[sulfat]] till [[sulfid]]).<ref name=Sapozhnikov/><ref>{{Cite journal |vauthors=Hettmann K, Wenzel T, Marks M, Markl G |year=2012 |title=The sulfur speciation in S-bearing minerals: New constraints by a combination of electron microprobe analysis and DFT calculations with special reference to sodalite-group minerals |journal=American Mineralogist |volume=97 |issue=10 |pages=1653–1661|doi=10.2138/am.2012.4031 |bibcode=2012AmMin..97.1653H |s2cid=54921328 }}</ref>

== Se även ==
* [[Haüyn]] – silikatmineral
* [[Ultramarin]] - djupt blålila färgpigment som ursprungligen gjordes av mald lapis lazuli

==Referenser==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lazurite&oldid=1179359237|artikel=Lazurite|datum= 9 oktober 2023.}}

===Noter===

<references>

</references>

== Externa länkar ==
{{commonscat|WD}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Lasurit}}


[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]

Versionen från 6 april 2024 kl. 17.44

Lasurit
Lasurit (blå färg) från provinsen Badakhshan i Afghanistan.
KategoriTektosilikat
Strunz klassificering9.FB.10
Kemisk formel(Na,Ca)7-8(Al,Si)12(O,S)24[(SO4),Cl2,(OH)2]
Färgdjupblå, azur, violetblå, grönblå
Förekomstsättkristaller förekommer som dodekaedrar, eller sällan kuber; granulär, spridd eller massiv
Kristallstrukturkubiskt, isometriskt
Spaltningimperfekt på {110}
Brottojämnt
Hållbarhetspröd
Hårdhet (Mohs)5 – 5.5
Glansglasartad
Refraktion1,502 – 1,522
Ljusbrytningisotrop, anomalt anisotropisk
Transparensgenomskinlig till opak
Streckfärgblå
Specifik vikt2,38 – 2,45
Smältbarhet3,5
Löslighetlöslig i saltsyra
Referenser[1][2][3][4][5]

Lasurit är ett tektosilikatmineral med sulfat, svavel och klorid med den kemiska formeln (Na,Ca)7-8(Al,Si)12(O,S)24[(SO4),Cl2,(OH)2]. Förr användes mineralet för att tillverka färgpigmentet ultramarin. Lasurit ingår i lapis lazuli som är en mycket uppskattad blå prydnadsten. Mineralet är en fältspatoid i sodaligruppen och har ett kubiskt kristallsystem även om välformade kristaller är sällsynta.[6]

Mineral

Lazurit är djupblå till grönblå och färgen beror på närvaron av S3--anjoner.[7] Den har en Mohs hårdhet på 5,0 till 5,5 och en specifik vikt på 2,4. Den är genomskinlig med ett brytningsindex på 1,50. Den är smältbart vid 3,5 på Wolfgang Franz von Kobells smältbarhetsskala och löslig i saltsyra. Det innehåller vanligen eller förknippas med korn av svavelkis.

Lazurit är en produkt av kontaktmetamorfism av kalksten och är typiskt förknippad med kalcit, pyrit, diopsid, humit, forsterit, haüyn och muskovit.[1]

Andra blåa mineraler, som karbonatazurit och fosfatlazulit, kan förväxlas med lasurit, men är lätta att urskilja vid noggrann undersökning. En gång var lasurit en synonym för azurit.[4]

Lasurit beskrevs första gången 1890 med en förekomst i Sar-e-Sang-distriktet, Kokshadalen, Badakhshanprovinsen, Afghanistan.[2] Den har brutits i mer än 6 000 år i lapis lazuli-distriktet i Badakhshan. Den har använts som pigment i målning och tygfärgning sedan åtminstone 500- eller 600-talet.[8] Den bryts också vid Bajkalsjön i Sibirien, Vesuvius, Burma, Kanada och USA.[8] Namnet kommer från det persiska lajvard för blått.[9]

Struktur

Lasurit och haüyn verkar ha samma struktur och båda är sulfatdominanta mineraler.[10] Lasurit är ett pigment (opaliserande) och har en klarblå strimma (särskilt som en del av halvädelstenen lapis lazuli). Många haüyner har en vit eller ljusblå strimma och är genomskinliga. Skillnaden kan vara en konsekvens av redoxtillståndet (förhållandet sulfat till sulfid).[7][11]

Se även

  • Haüyn – silikatmineral
  • Ultramarin - djupt blålila färgpigment som ursprungligen gjordes av mald lapis lazuli

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lazurite, 9 oktober 2023..

Noter

  1. ^ [a b] Handbook of Mineralogy
  2. ^ [a b] Mindat with location data
  3. ^ Webmineral data
  4. ^ [a b] Hurlbut, Cornelius S. and Klein, Cornelis, 1985, Manual of Mineralogy, 20th ed., Wiley, p. 459 ISBN 0-471-80580-7
  5. ^ ”Mineralogical Society of America”. Mineralogical Society of America. http://www.handbookofmineralogy.com/pdfs/lazurite.pdf. 
  6. ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 215. ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  7. ^ [a b] ”On the nature of lazurite coloring” (på ryska). Zapiski Vserossijskogo Mineralogicheskogo Obshchestva 132 (5): sid. 102–107. 2003. http://rruff.info/rruff_1.0/uploads/ZVMO132N5_102.pdf. 
  8. ^ [a b] Eastaugh, Nicholas (2004). The Pigment Compendium: Optical Microscopy of Historical Pigments. Oxford: Elsevier Butterworth-Heinemann. Sid. 219. ISBN 0-7506-4553-9. 
  9. ^ ”Tile fragment”. Tile fragment. Victoria and Albert Museum. https://collections.vam.ac.uk/item/O256542/tile-fragment/. 
  10. ^ Moore, T.P.; Woodside, R. W. M. (2014). ”The Sar-e-Sang Lapis Mines”. Mineralogical Record 45 (3): sid. 281–336. 
  11. ^ ”The sulfur speciation in S-bearing minerals: New constraints by a combination of electron microprobe analysis and DFT calculations with special reference to sodalite-group minerals”. American Mineralogist 97 (10): sid. 1653–1661. 2012. doi:10.2138/am.2012.4031. Bibcode2012AmMin..97.1653H. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lasurit.