Mogulharemet: Skillnad mellan sidversioner
Aciram (Diskussion | Bidrag) |
Aciram (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
== Källor == |
== Källor == |
||
<references/> |
<references/> |
||
* [https://www.google.se/books/edition/MAHAL/4a2qDwAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+circassian&pg=PT142&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/A_Companion_to_the_Global_Renaissance/d3QrEAAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+circassian&pg=PA121&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Women_and_Slavery_Africa_the_Indian_Ocea/Jgm69dJt4DcC?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA66&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Royal_Mughal_Ladies_and_Their_Contributi/v-2TyjzZhZEC?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA25&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/The_Mughal_Empire/HHyVh29gy4QC?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA62&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Domesticity_and_Power_in_the_Early_Mugha/B8NJ41GiXvsC?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA2&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Nur_Jahan/ugxFjVDk3I8C?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA95&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Dynasties/5ky2CgAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA114&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Courting_India/xsZ0EAAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PT134&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/History_of_Mughal_Architecture_The_trans/ha5fG13V3XcC?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA73&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/The_Ottoman_and_Mughal_Empires/CPalDwAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PT282&printsec=frontcover] |
|||
* [https://www.google.se/books/edition/Slavery_and_Bonded_Labor_in_Asia_1250_19/2stKEAAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=Mughal+Harem+slave&pg=PA104&printsec=frontcover] |
|||
[[Kategori:Mogulriket]] |
[[Kategori:Mogulriket]] |
Versionen från 18 mars 2024 kl. 18.15
Mogulharemet var de muslimska mogulkejsarnas harem i det indiska mogulriket (1526-1857), och utgjorde den avskilda del av mogulkejsarnas palats där deras kvinnliga släktingar, hustrur och slavkonkubiner levde.
Hierarki
Haremets hierarki bestod av mogulkejsarens hustrur och kvinnliga släktingar, som kom före hans konkubiner i rang; även kvinnornas barn levde där, ifråga om sönerna dock bara under de första åren av sin levnad. Konkubinerna hade normalt sett kommit dit som presenter och kunde utgöra ett stort antal: kejsar Akbar den store ska ha haft femtusen haremskvinnor. Det fanns därefter en stor mängd personal; hovdamer, tjänsteflickor, kockar, ämbetsmän och vakter, alla kvinnor eller eunucker. Haremet bevakades av eunucker och kvinnliga vakter med titeln urdubegis.[1]
Levnadsvillkor
Haremskvinnorna levde under purdah och fick sällan lämna haremet eller ha kontakt med män. Det förekom dock att de lämnade haremet för att göra kejsaren sällskap på utflykter, eller för att göra religiösa pilgrimsfärder. De färdades då i täckta bärstolar. Inuti haremet fanns dock trädgårdar som kvinnorna kunde vistas i. Åtminstone kejsarens kvinnliga släktingar hade möjlighet att också sköta en omfattande affärsverksamhet inifrån haremet utan att behöva lämna det, med eunucker som mellanhänder. Genom sin närhet till kejsaren hade också haremskvinnorna möjlighet till att utöva inflytande över politiken.
Se även
- Kejserliga haremet
- Kejserliga haremet (Kina)
- Ma malakat aymanukum
- Slaveri inom islam
- Abbasidernas harem
- Safavidernas harem
- Qajardynastins harem
Källor
- ^ Hambly, Gavin (1998). "Chapter 19: Armed Women Retainers in the Zenanas of Indo-Muslim Rulers: The case of Bibi Fatima". In Hambly, Gavin (ed.). Women in the medieval Islamic world : Power, patronage, and piety (1st ed.). New York: St. Martin's Press. s. 429–467. ISBN 0312224516.