Hoppa till innehållet

Parlament: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
råkade skriva som inloggad robot...
Daymark (Diskussion | Bidrag)
10 335 redigeringar
m Ingress, åtskillnad mellan församling uppkallad som parlament och församling där parlamentarism tillämpas, befogenheter för lagstiftande församling och parlamentarisk dito. Exempel. Bilder.
Rad 1: Rad 1:
:''För det svenska TV-programmet, se [[Parlamentet]].''
:''För det svenska TV-programmet, se [[Parlamentet]].''
[[fil:2007 07 16 parlament europejski bruksela 02.JPG|miniatyr|250px|[[Europaparlamentet]] är uppkallat som ''parlament'', men parlamentarism tillämpas inte.]]
[[fil:Riksdagshus entre 2007 1.jpg|miniatyr|250px|[[Sveriges riksdag]] är en ''parlamentarisk församling'' eftersom parlamentarism tillämpas.]]
[[fil:Parliament-Ottawa.jpg|miniatyr|250px|[[Kanadas parlament]] är uppkallat som parlament, och det är dessutom en ''parlamentarisk tvåkammarförsamling'' eftersom parlamentarism enligt ''Westminstermodellen'' tillämpas.]]


'''Parlament''' är en benämning som används för [[beslutande församling|beslutande]] och [[lagstiftande församling]]ar. Termen används antingen då en lagstiftande församling anknyter till ordets ursprungliga betydelse av ''samtal'', exempelvis i sitt egennamn, eller för att referera till en beslutande politisk församling församling med ett bredare konstitutionellt mandat än enbart som lagstiftande församling och där principerna för [[parlamentarism]] tillämpas, oavsett vad församlingen egentligen heter. Det förekommer att ''parlament'' används för att beteckna församlingar dels för enskilda [[stat]]er, men även på [[region]]al<ref>[http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2002/03&bet=K248&dok_id=GQ02K248 Motion 2002/03:K248 Regionparlament i Skåne] Sveriges riksdag</ref> eller [[överstatlighet|överstatlig]] nivå. Enskilda staters ''högsta beslutande församlingar'' som vare sig anknyter till benämningen ''parlament'' eller tillämpar principer om ''parlamentarism'', har i stället använt andra benämningar för sina ''lagstiftande organ'' som [[kongress]], [[nationalförsamling]], [[lantdag]], [[majlis]], [[duma]], [[högsta sovjet]], etc.
[[Fil:Unibicameral Map.svg|miniatyr|250px|{{legend|#38b4d8|Länder där parlamentet har två kamrar.}} {{legend|#f09c30|Länder där parlamentet har en kammare.}}{{legend|#a0989f|Länder utan parlament.}}]]


En lagstiftande församling består av [[politisk representation|politiska representanter]] som har [[beslutande församling|beslutsrätt]] i [[lagstiftande makt|lagstiftningsfrågor]]. Under parlamentarism skall den politiska församling som sköter den vanliga lagstiftningsmakten, även utse regering och fatta beslut om lagar av [[konstitution]]ell status, det vill säga [[grundlag]]ar. En parlamentarisk församling har med andra ord betydligt större makt än en församling som enbart beslutar, eller deltar i beslut, om lagstiftning.
'''Parlament''' är benämningen på den högsta [[lag]]stiftande församlingen i en stat, och representerar i [[demokrati]]er landets [[folk]]. Ordet parlament används särskilt i länder där [[parlamentarism]] råder. Både organisatoriska former och namnet på den [[lagstiftande makt|lagstiftande församlingen]] skiljer sig åt (Se även '''Parlament i olika stater''' nedan).


Parlament kan i likhet med andra typer av beslutande eller lagstiftande församlingar vara [[enkammarsystem|enkammar-]] eller [[tvåkammarsystem]]. Detta innebär att en uppdelning i [[överhus]] och [[underhus]] vilka sinsemellan kan ha olika funktioner. I parlamentariska församlingar som lyder under [[Westminstermodellen]], vilken är vanlig inom [[Samväldet|samväldesländerna]], har även [[statschef]]en en roll som en av tre komponenter i parlamentets maktutövning vid sidan av de två parlamentskammrarna. Det finns även exempel på system med fler än två kammare.
I länder med [[presidentialism]] utgörs det lagstiftande organet som regel av en [[bikameral]] [[kongress]]. Parlament kan vara [[unikameral]]a eller bikamerala, benämnda [[överhus]] och [[underhus]].


== Ordets ursprung ==
==Ordets ursprung==
Ordet "parlament" kommer av [[Latin|medeltidslatinets]] ''parlamentum'' och [[franska]]ns ''parlement'', vilka från början betydde "samtal". Ursprungligen under [[medeltiden]] var ''parlament'' en benämning på alla slags rådgivande församlingar, men särskilt på samtal mellan [[kung]]arna och deras betrodda män i rådet, antingen i rådsmöte eller vid [[herredag]]ar. Vid dessa samtal behandlades såväl [[politiska]] sakfrågor som juridiska frågor och regelrätta [[domstol]]särenden, och när den dömande makten senare kom att skiljas från den politiska makten, kom ordet ''parlament'' att beteckna bägge typerna av organ.


I [[Sverige]] användes ordet i betydelsen politiskt rådgivande samtal fram till [[1300-talet]], även i svensk översättning "kungens samtal", och i betydelsen domstol även om [[Erik XIV]]:s ''nämnd''. Därefter kom det ur bruk. I [[Storbritannien]]s och [[Frankrike]]s [[statsrätt]] används det fortfarande; i Storbritannien som namn på ''parlamentet'' och i Frankrike om rättegångar.
Ordet "parlament" kommer av [[Latin|medeltidslatinets]] ''parlamentum'' och [[franska]]ns ''parlement'', vilka från början betydde "samtal". Ursprungligen under [[medeltiden]] var ''parlament'' en benämning på alla slags rådgivande församlingar, men särskilt på samtal mellan [[kung]]arna och deras betrodda män i rådet (rådsmöte), eller i och utom rådet ([[herredag]]).
Vid dessa samtal behandlades såväl [[politiska]] som [[domstol]]särenden, och när hanteringen av dessa slags ärenden senare skildes åt, kom därför ordet ''parlament'' att beteckna både politiska och dömande församlingar.


Exempel på församlingar som anknyter till ordets ursprung är:
I [[Sverige]] användes ordet i betydelsen politiskt rådgivande samtal fram till [[1300-talet]] (även i svensk översättning "kungens samtal") och i betydelsen domstol även om [[Erik XIV]]:s ''nämnd''. Därefter kom det ur bruk. I [[Storbritannien]]s och [[Frankrike]]s [[statsrätt]] används det fortfarande; i Storbritannien som namn på ''parlamentet'' och i Frankrike om rättegångar.
*[[Europeiska unionen]]: [[Europaparlamentet|Parlamentet]] (''politisk församling'' på överstatlig nivå, som utgör del av en lagstiftande gren)
*[[Frankrike]]: [[Frankrikes parlament|Parlamentet]]: [[Franska senaten|Senaten]], [[Frankrikes nationalförsamling|Nationalförsamlingen]] (''lagstiftande församling'' i semi-presidentiell republik, med två kammare)
*[[Kanada]]: [[Kanadas parlament|Parlamentet]] (''parlamentarisk församling'' enligt Westminstermodellen i förbundsmonarki, med två kammare)
*[[Skottland]]: [[Skotska parlamentet]] (''parlamentarisk församling'' på regional nivå)


==Parlamentarism==
== Enkammarparlament eller tvåkammarparlament ==
{{huvudartikel|Parlamentarism}}
Om befolkningen i en [[stat]] kan ses som en helhet och inte består av allt för avskilda [[nation]]er är ett [[enkammarparlament]] en vanlig lösning. Om befolkningen däremot av någon anledning behöver representeras på olika sätt används [[tvåkammarparlament]]. Många stater som tidigare varit [[kolonisering|koloniserade]] har övergått från ett tvåkammarparlament till ett enkammarparlament, men även länder som [[Danmark]] (1950), [[Nya Zeeland]] (1953) och [[Sverige]] (1971). Enligt siffror från 2007 har 61 procent av världens stater ett enkammarparlament, medan 39 procent har ett tvåkammarparlament.<ref>{{bokref |titel=Svensk författningspolitik |författare=Lars Davidsson |år=2003 |utgivare=Ingvar Mattson, Olof Petersson |upplaga=Andra upplagan |utgivare=SNS förlag |issn=1651-6990 |isbn=978-91-85695-44-7 |kapitel=6 |sid=116 }}</ref>
[[Fil:Form of government parliamentary.png|miniatyr|250px|{{legend|#ee3333|Konstitutionella monarkier.}} {{legend|#f09c30|Parlamentariska republiker.}}{{legend|#66bb66|Parlamentariska presidentledda republiker.}}{{legend|#a0989f|Länder utan parlamentarism.}}]]
Parlamentarismen fick sitt genombrott genom den konstitutionella utvecklingen i [[Englands parlament]] under 1600-talet och detta innebar att den beslutande församlingen i egentlig mening inte längre delar den politiska makten med någon annan institution i statsapparaten, utan att ''parlamentet'' är ''suveränt'' i sin maktutövning. Parlamentarismen har ofta varit en viktig faktor i utvecklingen till dagens konstitutionella monarkier, vilka vanligtvis även är parlamentariska demokratier. Efterhand som beslutande och lagstiftande församlingar har börjat tillämpa parlamentarism har dessa också börjat benämnas som så som varande ''parlament'', även om de i själva verket heter något helt annat. Sveriges riksdag, är sedan parlamentarismens genombrott i Sverige på 1910-talet även ''Sveriges parlament''.


Exempel på ''parlamentariska församlingar'':
== Parlament i olika stater ==
*[[Indien]]: [[Sansad]]: [[Lok Sabha]], [[Rajya Sabha]] (''parlamentarisk församling'' enligt Westminstermodellen i förbundsrepublik, med två kammare)
*[[Spanien]]: [[Cortes Generales]]: [[Spanska senaten|Senaten]], [[Deputeradekammaren]] (''parlamentarisk församling'' i konstitutionell monarki, med två kammare)
*[[Sverige]]: [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] (''parlamentarisk församling'' i konstitutionell monarki)
*[[Åland]]: [[Ålands lagting|Lagtinget]] (''parlamentarisk församling'' på regional nivå)


== En eller två kammare ==
{|
[[Fil:Unibicameral Map.svg|miniatyr|250px|{{legend|#38b4d8|Länder med tvåkammarsystem.}} {{legend|#ee9955|Länder med enkammarsystem.}}{{legend|#a0989f|Områden utan lagstiftande församlingar.}}]]
! '''Parlament i olika stater (urval)'''
Inom [[Westminstermodellen]], som bildat skola inom Samväldet, är tvåkammarsystemet en norm, men exempelvis [[Nya Zeeland]] övergick 1953 till ett enkammarsystem. [[Danmark]] avskaffade sin förstakammare [[Landstinget (Danmark)|Landstinget]] 1951, och i [[Sverige]] avvecklades både [[första kammaren]] och [[andra kammaren]] 1971 när ''enkammarriksdagen'' infördes. En- och tvåkammarsystem är även vanligt bland de lagstiftande församlingar som inte räknas in bland parlament. Enligt siffror från 2007 har 61 procent av världens länder enkammarsystem, medan 39 procent har tvåkammarsystem.<ref>{{bokref |titel=Svensk författningspolitik |författare=Lars Davidsson |år=2003 |utgivare=Ingvar Mattson, Olof Petersson |upplaga=Andra upplagan |utgivare=SNS förlag |issn=1651-6990 |isbn=978-91-85695-44-7 |kapitel=6 |sid=116 }}</ref>
|--- ALIGN="left"
! Namn !! Stat
|---
|[[Isländska alltinget|Alltinget]] || [[Islands]] parlament
|---
|[[Cortes (Spanien)|Cortes]] || [[Spanien]]s parlament
|---
|[[Kokkai]] (på engelska översatt till ''Diet'')|| [[Japan]]s parlament
|---
|[[Statsduman]] || [[Ryssland]]s parlament
|---
|[[Federalt råd]] || [[Ryssland]]s senat
|--
|[[Europaparlamentet]] || [[EU]]s parlament
|---
|[[Skotska parlamentet|Holyrood]] || [[Skottland]]s parlament
|---
|[[Folketinget]] || [[Danmark]]s parlament
|---
|[[Förbundsdagen (Tyskland)|Förbundsdagen]] || [[Tyskland]]s parlament
|---
|[[Förbundsrådet (Tyskland)|Förbundsrådet]] || [[Tyskland]]s senat
|---
|[[Kongressen]] || [[USA]]:s parlament
|---
|[[Knesset]] || [[Israel]]s parlament
|---
|[[Majlis (Iran)|Majlis]] || [[Iran]]s parlament
|---
|[[Nationalförsamlingen (Frankrike)|Nationalförsamlingen]] || Underhuset i [[Frankrike]]s parlament
|---
|[[Nationalrådet (Slovakien)|Nationalrådet (Národná rada)]] || [[Slovakien]]s parlament
|---
|[[Nationella Folkkongressen]] || [[Kina]]s parlament
|---
|[[Storbritanniens parlament|Parlamentet]] || [[Storbritannien]]s parlament
|---
|[[Representanthuset]] || [[USA]]:s underhus
|---
|[[Finlands riksdag|Riksdagen]] || [[Finland]]s parlament
|---
|[[Sveriges riksdag|Riksdagen]] || [[Sverige]]s parlament
|---
|[[Sansad]] || [[Indien]]s parlament
|---
|[[Sejmen]] || [[Polen]]s parlament
|---
|[[Sabor]] || [[Kroatien]]s parlament
|---
|[[Sobranje]] || [[Makedonien]]s parlament
|---
|[[Skupština]] || [[Serbien]]s parlament
|---
|[[USA:s senat|Senaten]] || [[USA]]:s överhus
|---
|[[Stortinget]] || [[Norge]]s parlament
|---
|[[Verchovna Rada]] || [[Ukraina]]s parlament
|}


Exempel på ''överhus'' eller ''underhus'' som är delar av en ''parlamentarisk församling'':
== Parlament i olika förbund ==
*[[Italienska senaten]] (överhus inom ''parlamentarisk församling'' i parlamentarisk republik)
* [[Europaparlamentet]] - Europeiska unionens förbund
*[[Polska senaten]] (överhus inom ''parlamentarisk församling'' i parlamentarisk republik)
*[[Brittiska underhuset]] (underhus inom ''parlamentarisk församling'' enligt Westminstermodellen i konstitutionell monarki)
*[[Dáil Éireann]] (underhus inom ''parlamentarisk församling'' enligt Westminstermodellen i parlamentarisk republik)


== Referenser ==
== Referenser ==

=== Noter ===
=== Noter ===
<references/>
<references/>


== Se även ==
== Se även ==
*[[Presidentialism]]
*[[Politisk representation]]
*[[Maktdelningsprincipen]]


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [http://www.thegreenpapers.com/ww/LegislativeBranches.phtml Lista över världens parlament]
* [http://www.thegreenpapers.com/ww/LegislativeBranches.phtml Lista över lagstiftande församlingar]
* [http://www.c-span.org/international/links.asp?Cat=Issue&Code=I Lista över webbadresser för världens parlament]
* [http://www.c-span.org/international/links.asp?Cat=Issue&Code=I Lista över webbadresser för lagstiftande församlingar]
* [http://www.writetothem.com/about-elsewhere Lista över lokala parlament i brittiska territorier]
* [http://www.writetothem.com/about-elsewhere Lista över beslutande församlingar i brittiska avhängiga territorier]
{{Link FA|sh}}
{{Link FA|sh}}


Versionen från 23 oktober 2009 kl. 15.37

För det svenska TV-programmet, se Parlamentet.
Europaparlamentet är uppkallat som parlament, men parlamentarism tillämpas inte.
Sveriges riksdag är en parlamentarisk församling eftersom parlamentarism tillämpas.
Kanadas parlament är uppkallat som parlament, och det är dessutom en parlamentarisk tvåkammarförsamling eftersom parlamentarism enligt Westminstermodellen tillämpas.

Parlament är en benämning som används för beslutande och lagstiftande församlingar. Termen används antingen då en lagstiftande församling anknyter till ordets ursprungliga betydelse av samtal, exempelvis i sitt egennamn, eller för att referera till en beslutande politisk församling församling med ett bredare konstitutionellt mandat än enbart som lagstiftande församling och där principerna för parlamentarism tillämpas, oavsett vad församlingen egentligen heter. Det förekommer att parlament används för att beteckna församlingar dels för enskilda stater, men även på regional[1] eller överstatlig nivå. Enskilda staters högsta beslutande församlingar som vare sig anknyter till benämningen parlament eller tillämpar principer om parlamentarism, har i stället använt andra benämningar för sina lagstiftande organ som kongress, nationalförsamling, lantdag, majlis, duma, högsta sovjet, etc.

En lagstiftande församling består av politiska representanter som har beslutsrätt i lagstiftningsfrågor. Under parlamentarism skall den politiska församling som sköter den vanliga lagstiftningsmakten, även utse regering och fatta beslut om lagar av konstitutionell status, det vill säga grundlagar. En parlamentarisk församling har med andra ord betydligt större makt än en församling som enbart beslutar, eller deltar i beslut, om lagstiftning.

Parlament kan i likhet med andra typer av beslutande eller lagstiftande församlingar vara enkammar- eller tvåkammarsystem. Detta innebär att en uppdelning i överhus och underhus vilka sinsemellan kan ha olika funktioner. I parlamentariska församlingar som lyder under Westminstermodellen, vilken är vanlig inom samväldesländerna, har även statschefen en roll som en av tre komponenter i parlamentets maktutövning vid sidan av de två parlamentskammrarna. Det finns även exempel på system med fler än två kammare.

Ordets ursprung

Ordet "parlament" kommer av medeltidslatinets parlamentum och franskans parlement, vilka från början betydde "samtal". Ursprungligen under medeltiden var parlament en benämning på alla slags rådgivande församlingar, men särskilt på samtal mellan kungarna och deras betrodda män i rådet, antingen i rådsmöte eller vid herredagar. Vid dessa samtal behandlades såväl politiska sakfrågor som juridiska frågor och regelrätta domstolsärenden, och när den dömande makten senare kom att skiljas från den politiska makten, kom ordet parlament att beteckna bägge typerna av organ.

I Sverige användes ordet i betydelsen politiskt rådgivande samtal fram till 1300-talet, även i svensk översättning "kungens samtal", och i betydelsen domstol även om Erik XIV:s nämnd. Därefter kom det ur bruk. I Storbritanniens och Frankrikes statsrätt används det fortfarande; i Storbritannien som namn på parlamentet och i Frankrike om rättegångar.

Exempel på församlingar som anknyter till ordets ursprung är:

Parlamentarism

Huvudartikel: Parlamentarism
  Konstitutionella monarkier.
  Parlamentariska republiker.
  Parlamentariska presidentledda republiker.
  Länder utan parlamentarism.

Parlamentarismen fick sitt genombrott genom den konstitutionella utvecklingen i Englands parlament under 1600-talet och detta innebar att den beslutande församlingen i egentlig mening inte längre delar den politiska makten med någon annan institution i statsapparaten, utan att parlamentet är suveränt i sin maktutövning. Parlamentarismen har ofta varit en viktig faktor i utvecklingen till dagens konstitutionella monarkier, vilka vanligtvis även är parlamentariska demokratier. Efterhand som beslutande och lagstiftande församlingar har börjat tillämpa parlamentarism har dessa också börjat benämnas som så som varande parlament, även om de i själva verket heter något helt annat. Sveriges riksdag, är sedan parlamentarismens genombrott i Sverige på 1910-talet även Sveriges parlament.

Exempel på parlamentariska församlingar:

En eller två kammare

  Länder med tvåkammarsystem.
  Länder med enkammarsystem.
  Områden utan lagstiftande församlingar.

Inom Westminstermodellen, som bildat skola inom Samväldet, är tvåkammarsystemet en norm, men exempelvis Nya Zeeland övergick 1953 till ett enkammarsystem. Danmark avskaffade sin förstakammare Landstinget 1951, och i Sverige avvecklades både första kammaren och andra kammaren 1971 när enkammarriksdagen infördes. En- och tvåkammarsystem är även vanligt bland de lagstiftande församlingar som inte räknas in bland parlament. Enligt siffror från 2007 har 61 procent av världens länder enkammarsystem, medan 39 procent har tvåkammarsystem.[2]

Exempel på överhus eller underhus som är delar av en parlamentarisk församling:

  • Italienska senaten (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Polska senaten (överhus inom parlamentarisk församling i parlamentarisk republik)
  • Brittiska underhuset (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i konstitutionell monarki)
  • Dáil Éireann (underhus inom parlamentarisk församling enligt Westminstermodellen i parlamentarisk republik)

Referenser

Noter

  1. ^ Motion 2002/03:K248 Regionparlament i Skåne Sveriges riksdag
  2. ^ Lars Davidsson (2003). ”6”. Svensk författningspolitik (Andra upplagan). SNS förlag. sid. 116. ISBN 978-91-85695-44-7 

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Parlament&oldid=10342683”