Rostbukig timalia[2] (Dumetia hyperythra) är en asiatisk fågel i familjen timalior som förekommer i och kring Indien.[3]

Rostbukig timalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteDumetia
ArtRostbukig timalia
D. hyperythra
Vetenskapligt namn
§ Dumetia hyperythra
Auktor(Franklin, 1831)

Utseende

redigera

Rostbukig timalia är en distinkt liten (13 cm) timalia med lätt lång, avsmalnad stjärt, ockrabrun ovansida och rostbeige undersida. Pannan och främre delen av hjässan är mer rostbrun. Sydliga populationer (underarterna albogularis och phillipsi, se nedan) har även vit strupe, medan hos nominatformen är strupen i samma färg som resten av undersidan.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Rostbukig timalia delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Arten placerades tidigare som ensam art i Dumetia. Genetiska studier av timalior från 2019 visar dock att den är mycket närbesläktad med svarthuvad timalia (Rhopocichla atriceps), så pass att studiens författare rekommenderar att de placeras i samma släkte, där Dumetia har prioritet.[5] Tongivande International Ornithological Congress[6] och eBird/Clements[3] har implementerat rekommendationerna och denna linje följs även här.

Levnadssätt

redigera

Rostbukig timalia trivs i olika öppna och snåriga miljöer i skog och buskmark, från havsnivån upp till 900 meters höjd, i södra Indien ända till 1800 meter. Den födosöker likt fulvettor, vanligen i grupper om fem till tolv fåglar, på jakt efter insekter och frön. Häckningssäsongen sträcker sig från januari och oktober varunder den lägger flera kullar. Fågeln bygger sitt bo dolt i lövverket i en buske vari den lägger tre till fyra ägg. Boparasitism från bandad buskgök har noterats. Arten är stannfågel.[7]

 

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.[8]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Dumetia hyperythra Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  7. ^ Collar, N. & Robson, C. (2019). Tawny-bellied Babbler (Dumetia hyperythra). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59433 28 september 2019).
  8. ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

Externa länkar

redigera