Större poppelglasvinge

fjärilsart (glasvinge)

Större poppelglasvinge, Sesia apiformis, är en fjärilsart som beskrevs av Carl Alexander Clerck, 1759.[1][3] Större poppelglasvinge ingår i släktet Sesia och familjen glasvingar, Sesiidae.[1][3][4] Arten har livskraftiga, LC, populationer i både Sverige och Finland.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Större poppelglasvinge
Status i Finland: Livskraftig[2]
Status i Sverige: Livskraftig[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamInsekter
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljCossoidea
FamiljGlasvingar
Sesiidae
SläkteSesia
ArtStörre poppelglasvinge
Sesia apiformis
Vetenskapligt namn
§ Sesia apiformis
AuktorClerck, 1759
Synonymer

Vetenskapligt:

  • Aegeria brunnea Caflisch, 1889[3]
  • Aegeria caflischi Standfuss, 1892[3]
  • Aegeria rhodanis Mouterde, 1955[3]
  • Sphinx apiformis Clerck, 1759[1]
  • Sphinx crabroniformis Denis & Schiffermüller, 1775[3]
  • Sphinx sireciformis Esper, 1782[3]
  • Sphinx tenebrioniforme Esper, 1779[3]
  • Sphinx vespa Retzius, 1783[3]
  • Sphinx vespiformis Hüfnagel, 1766[3]

Svenskt:

  • Allmän poppelglasvinge[1]
  • Poppelglasvinge[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Den har en vingbredd på 30–47 millimeter och har en gul och svart kropp som får den att likna en geting, ett exempel på mimikry. Genom att likna en geting kan fjärilen lura predatorer att lämna den ifred, egentligen är den helt ofarlig och kan inte stickas.

Den större poppelglasvingens larv lever på asp, poppel och sälg. Larven gnager gångar under barken på levande träd, nära stammens bas. Utvecklingen från ägg till imago kan ta tre år. Förpuppningen sker i en kokong under värdträdets bark.[5]

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] ”Artfakta om större poppelglasvinge, Sesia apiformis. ArtDatabanken, SLU. 2022-01-19. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/214799. Läst 16 februari 2022. 
  2. ^ [a b] Lauri Kaila, Marko Mutanen (2019). ”Haavanlasisiipi – Sesia apiformis (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.59946. Läst 16 februari 2022. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Bánki, O., Roskov, Y., Vandepitte, L., DeWalt, R. E., Remsen, D., Schalk, P., Orrell, T., Keping, M., Miller, J., Aalbu, R., Adlard, R., Adriaenssens, E., Aedo, C., Aescht, E., Akkari, N., Alonso-Zarazaga, M. A., Alvarez, B., Alvarez, F., Anderson, G., et al. (14 januari 2022). Sesia apiformis Clerck, 1759. Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/d4tp. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/6YKPX. Läst 16 februari 2022. 
  4. ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (2003). SESIA apiformis Clerck, 1759. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=118740. Läst 16 februari 2022. 
  5. ^ Bert Gustafsson (3 februari 2019). Sesia apiformis. Svenska fjärilar. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/s/sesia_apiformis.html. Läst 16 februari 2022. 

Externa länkar

redigera