Myospalax
Myospalax är ett släkte i familjen mullvadsråttor (Spalacidae). Släktet betecknas ibland liksom hela familjen som mullvadsråttor.
Myospalax | |
Myospalax aspalax, uppstoppat exemplar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Överfamilj | Råttartade gnagare Myomorpha |
Familj | Mullvadsråttor Spalacidae |
Underfamilj | Myospalacinae Lilljeborg, 1866 |
Släkte | Myospalax |
Vetenskapligt namn | |
§ Myospalax | |
Auktor | Laxmann 1769 |
Arter | |
Se text | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Släktets utbredningsområde sträcker sig från centrala Ryssland över östra Sibirien till Manchuriet. Arterna föredrar skogar och odlingsmark i bergstrakter eller i kuperade områden.[1]
Beskrivning
redigeraDessa gnagare lever liksom mullvadar i underjordiska gångsystem som byggs av individerna själva. De gräver främst med händerna som är utrustade med kraftiga klor, tänderna används sällan vid bobygget.[2] Bon ligger vanligen två meter under markytan och sträcker sig ibland över 100 meter. Födan utgörs av rötter, lökar, rotfrukter och i viss mån frön och andra växtdelar.[2] I arternas utbredningsområde betraktas de ofta som skadedjur.[1]
Kroppens längd ligger mellan 16 och 27 centimeter och därtill kommer en 3 till 9 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 150 och 550 gram. Honor föder under våren (mars till april) fyra till sex ungar[2].
Pälsens färg varierar mellan grå, gråbrun och rödgul. Flera arter har en ljus strimma på huvudet. Undersidan är vanligen blek. Arter i släktet har synliga ögon och ytteröron men dessa är små.[2]
Systematik
redigeraSläktet klassificeras idag vanligen som enda släkte i underfamiljen Myospalacinae[3] som i sin tur tillhör familjen mullvadsråttor. Tidigare räknades de som tribus till underfamiljen sorkar (Arvicolinae), men nyare undersökningar av Lawrence (1991) visade att de föreställer ett självständigt taxon vid överfamiljen Muroidea:s basis. Likheter med sorkar beror alltså på konvergent evolution. De närmaste släktingar antas finnas i underfamiljen bamburåttor (Rhizomyinae).
Enligt Wilson & Reeder (2005) listas två undersläkten med tillsammans 6 arter till Myospalax[4]:
- Undersläkte Myospalax
- Myospalax psilurus (Milne Edwards 1874), sydöstra Sibirien, östra Mongoliet, Mandschuriet.
- Sibirisk mullvadsråtta (Myospalax myospalax), (Laxmann 1773), östra Kazakstan, södra Sibirien, östra Mongoliet, Mandschuriet.
- Myospalax aspalax, (Pallas 1776), Mongoliet.
- Undersläkte Eospalax
- Myospalax fontanierii (Milne Edwards 1867), norra och centrala Kina.
- Myospalax smithii (Thomas 1911) Gansu, Shaanxi.
- Myospalax rothschildi (Thomas 1911) Gansu, Shaanxi, Hubei.
Ibland godkänns Eospalax som släkte.[5]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 december 2009.
Tryckta källor
redigera- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
- M. Lawrence: A fossil Myospalax cranium (Rodentia: Muridae) from Shanxi, China, with observations on zokor relationships. In: Bulletin of the American Museum of Natural History 1991, Nr. 206: S. 261-286.
- David W. McDonald (huvudredaktör av det engelska originalet): Bonniers stora verk om Jordens djur - Gnagare, Bonniers Lexikon Ab, 1996, ISBN 91-632-0079-1
Noter
redigera- ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid.1428−1430, Myospalax.
- ^ [a b c d] McDonald (1996), s. 86
- ^ McDonald (1996), s. 84
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myospalacinae
- ^ Eospalax på IUCN:s rödlista, läst 23 juli 2016.