Bahnhof Berlin Friedrichstrasse

järnvägsstation i Berlin

Bahnhof Berlin Friedrichstrasse (med tysk stavning Friedrichstraße), är en av Berlins största järnvägsstationer och knutpunkt för Berlins pendeltåg (S-Bahn), Berlins tunnelbana (U-Bahn) och regionaltåg. Stationen har därtill en plats i historien som gränsstation mellan Västberlin och Östberlin. I anslutning till stationen trafikerar även Berlins spårvagnar.

Berlin Friedrichstraße
Stationsinformation
OrtBerlin
Öppnade1882
Trafikeras avDB
ArkitektJohannes Vollmer[1]
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår10
Spår under jord4 (varav 2 för U-Bahn)
Passagerare per år200 000/dag
Förbindelser
Övriga trafikslagPendeltåg S-Bahn S1,S2,S25,S26
S3,S5,S7,S9
Tunnelbana U-Bahn U6
Spårvagn Tram M1,12
Buss
Regionaltåg
Föregående stationS1,S2,S25,S26: Oranienburger Strasse S3,S5,S7,S9:
Berlin Hauptbahnhof
Efterföljande stationS1,S2,S25,S26: Brandenburger Tor S3,S5,S7,S9: Hackescher Markt
Läge
Koordinater52°31′13″N 13°23′13″Ö / 52.52028°N 13.38694°Ö / 52.52028; 13.38694
Map
Friedrichstrasse
Stationsinformation
StadBerlin, Tyskland Tyskland
Ingång frånFriedrichstrasse
Invigd1923
Kapacitet
Antal plattformar1 st
Förbindelser
LinjeU6
Föregående stationU6: Oranienburger Tor
Efterföljande stationU6: Unter den Linden

Järnvägsstationen är genom sitt centrala läge mellan Unter den Linden, Brandenburger Tor och Reichstag en populär utgångspunkt för turister. Pendeltågen och regionaltågen i öst-västlig riktning stannar ovan jord vid tre perronger med beteckningarna A, B och C. Dessa ligger på stadsbaneviadukten i en banhall. Tunnelbanans linje U6 går under Friedrichstraße. Berlins pendeltågs Nord-Süd-S-Bahn går under Reichstagufer.

Stationen är en av Berlins stora stationer på järnvägslinjen Berlins stadsbana tillsammans med bland annat Berlin Zoologischer Garten, Berlin Hauptbahnhof, Berlin Alexanderplatz samt Berlin Ostbahnhof.

Historia

redigera

Stationen skapas

redigera

Bahnhof Berlin Friedrichstrasse började byggas 1878 efter Johannes Vollmers planer. Invigningen ägde rum tillsammans med stadsbanans invigning 7 februari 1882 för lokaltrafiken (senare S-Bahn) och 15 maj samma år för fjärrtrafiken. Järnvägsstationshallen blev redan innan första världskriget för liten och revs 1914. 1919–1925 byggdes dagens dubbelhall av Carl Theodor Brodführer samtidigt som man började bygga under jord. 30 januari 1923 stod tunnelbanestationen färdig där dagens linje U6 går. 1928 började S-Bahn trafikera där tidigare förortsbanan gått. 1936 stod Nord-Süd-Tunnel för pendeltågtrafiken klar. Nazisterna hade drivit igenom projektet som orsakade flera dödsolyckor. Vid samma tid fick tunnelbanestationen de gula paneler som den än idag har.

Stationen mellan öst och väst

redigera

1961 blev station Friedrichstrasse gränsövergång mellan Västberlin- och Östberlin och anpassades för att noggranna kontroller av passagerarna skulle kunna göras. Byggnaden för gränsövergången finns idag kvar under namnet Tränenpalast. Platsen användes i flera verk med Kalla Kriget som motiv, bland annat böcker av John le Carré.

Efter återföreningen

redigera

1990 kunde man återigen köra genomgående trafik på stationens C-perrong (Bahnsteig C) efter omfattande sanering av såväl Stadsbanan som Nord-Süd-Bahn. Nord-Süd-Tunnel sprängdes av SS-förband i krigets slutskede och låg oanvänd (och delvis översvämmad) och sanerades en första gång under 1991–1992 och en andra gång under 2002.

Externa länkar

redigera
  1. ^ läs online, architekturmuseum.ub.tu-berlin.de .[källa från Wikidata]