Harem: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Aciram (Diskussion | Bidrag) |
Aciram (Diskussion | Bidrag) |
||
Rad 78:
Avvecklingen gick dock långsamt och gradvis: det kungliga haremet och de egyptiska överklassmännens harem med afrikanska eunucker och vita slavinnor bestod till [[första världskriget]], och monarkens mor hade fortsatt slavar så sent som år 1931. <ref name="books.google.se"/>
Det kungliga haremet i Egypten upplöstes slutligen 1938, när kungafamiljens kvinnor på monarkens önskan började delta i offentlig representation, vilket också gjorde haremen omoderna bland den övriga överklassen.
===Mamluksultanatet===
[[Mamluksultanatet (Kairo)|Mamluksultanatet]]s sultaner hade sitt kungliga harem i Citadel al-Hawsh i huvudstaden Kairo 1250-1517.
Mamluksultanernas harem byggde på abbasidernas haremsmodell. Haremet vaktades av förslavade [[eunuck]]er som fungerade som förbindelselänkar mellan haremet och yttervärlden. Eunuckerna kom i början ofta från Balkan, men från 1400-talet vanligen från Kaukasus. De hade ansvaret för haremet och fungerade som dess ämbetsmän.
Haremskvinnorna, gemåler till sultanerna, var slavkvinnor som kom till haremet som småflickor. De kunde fungera som artister, sångerskor och danserskor. De kunde tas som [[Konkubinat inom islam|konkubin]]er av sultanen, som i vissa fall även gifte sig med dem.
Haremskvinnorna betjänades av slavinnor som kallades qahramana eller qahramaniyya, och som kunde utföra många olika tjänster, som till exempel barnsköterskor.
Mamluksultanernas harem var ursprungligen ganska blygsamt, men expanderade kraftigt vid mitten av 1300-talet, och kom sedan att utveckla lika stor lyx och konsumera lika många slavar som de tidigare fatimidernas.
Sultan [[Al-Nasir Muhammad]] (regerade 1293-1341) expanderade haremet till en större storlek och lyx än någon av sina företrädare.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 184</ref>
Han föredrog muwalladat-konkubiner, och lämnade 1200 efter sig vid sin död, av vilka 505 var sångerskor.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 184</ref>
Han gifte sig med en slavinna, Tughay (d. 1348), som han begärde skulle få samma hedersbetygelser som han själv; hon lämnade ensam eftersig 1000 slavflickor och 80 eunucker vid sin död.<ref>[https://www.google.se/books/edition/A_Turning_Point_in_Mamluk_History/sBlREAAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=mamluk+sultanate+harem&pg=PA187&printsec=frontcover] Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 184</ref>
al-Nasir Muhammads gamla barnsköterska Sitt Hadaqs, var qahramana/qahramaniyya i haremet, skaffade sig en inflytelserik position och kunde berika sig med en förmögenhet.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 184</ref>
Haremet spelade en inflytelserik roll; emiren Arghun Al-alai, regent för sultan Al-Aalih Ismail, gifte sig också med sultanens mor för att säkra sin makt.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 186</ref>
Sultan al-Salih Salih (d. 1354) gav sin mor stort inflytande, och lät arrangera en praktfull kunglig bankett i haremet där han själv betjänade henne och organiserade där en kunglig procession, ''mawkib sultani'', av samma slag som annars gavs honom.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 186</ref>
Sultan Abu Bakr gifte sig med två av sina slavflickor, och konkubinen Ittifaq blev gift med sultan al-Salih Ismail, togs som konkubin av hans bror och efterträdare sultan al-Kamil Shaban, och gifte sig slutligen med sultan al-Muzaffar.<ref>Levanoni, A. (2021). A Turning Point in Mamluk History: The Third Reign of Al-Nāsir Muḥammad Ibn Qalāwūn (1310-1341). Nederländerna: Brill. 187</ref>
===Mogulriket===
| |||