Ae ba nösi

Amabu'ulali Sibohou

Moroi ba Wikipedia
Sura Ni'amoni'ö ba li Latin. Da'a Zura Ni'amoni'ö ni'oguna'ö töra ngahönö fakhe a matonga bakha ba Gereja ma'asambua i'otarai ginötö me i'ali ia meföna ba ndröfi 382 St. Hieronimus moroi ba li Yunani. Te'oguna'ö ia nasa irugi ma'ökhö bakha ba Gereja Katolik

Amabu'ulali Sibohou (li Yunani satua Ἡ Καινὴ Διαθήκη (Hē Kainḕ Diathḗkē); li Latin Novum Testamentum) no sambua gangowuloa mbuku sitobali tambali Zura Ni'amoni'ö resmi ni'oguna'ö ndra Niha Keriso. Bakha ba ngawalö mbuku andre tesura he ngawalö wamahaö Yesu awö ngawalö nidunö-dunö sifakhai ba wa'aurinia, ba he göi hadia zalua si fakhai ba wa'auri ndra Niha Keriso me ngaotu ndröfia sisara. Tambalinia ya'ia gangowuloa mbuku Gamabu'ulali Siföföna, si'arakhagö fagölö khö Zura Ni'amoni'ö ni'oguna'ö ndra niha Yahudi. Ma'afefu mbuku andre (Amabu'ulali Siföföna ba Amabu'ulali Sibohou) mubali'ö sambua buku nifotöi Sura Ni'amoni'ö ndra Niha Keriso.[1]

Buku Gamabu'ulali Sibohou no angowuloa zura nisura zihadauga zanura ba li Yunani satua nifotöi "Koine" ba ba ginötö si no oi fabö'öbö'ö. So khönia bakha 27 mbuku ba no fagölö ia bakha khö dozi daha Gereja, he Gereja Ortodoks, Gereja Katolik, Gereja Anglikan ba he ngawalö Gereja Protestan si no oi fabö'öbö'ö.[2] Buku si 27 andrö ya'ia:

Angolifa zi 27 mbuku andre siföföna sibai ifa'oli tuada Atanasius, samösa uskup Aleksandria me döfi 367.[3] Awena sa dania tobali tetema'ö (li Indonesia resmi) gangolita mbuku si 27 andre ba konsili Hipo me döfi 393, ba ba konsili Kartage me döfi 397. Angolita mbuku andre ni'a'aro'ö Paus Inosensius I me döfi 405. Bakha ba ziha'uga konsili andre göi tefa'oli ngawalö mbuku sifao bakha ba zura Gamabu'ulali Siföföna, fao ba da'ö ngawalö mbuku nifotöi deuterokanonik, si no mufaogö bakha ba Zura Ni'amoni'ö Gereja Katolik iada'a.[4]

Molo'ö New Oxford Annotated Bible, "Arakhagö fao-dödö fefu gere Zura Ni'amoni'ö wa musura zi'öfa Injil öfawulu irugi önö ngafulu fakhe me no mate Yesu. Börö da'ö tenga nisura niha si no mangila samösa halöŵö Yesu ia ma zui nisura ba ginötö auri ba mamahaö Yesu."[5][6] Duma-dumania Luka. Simane nisura bakha ba ESV Study Bible, Luka no nga'ötö sidua ndra Niha Keriso. Ba wanura Injil Luka no i'owuloi nidunö-dunö niha si no irai mangila halöŵö Yesu (Luk 1:1-4) inönö nasa wa no fao ia mukoli awö Waulo (HalZin 16:10-17), nifaduhu'ö Waulo samösa bakha zurania ba Kol 4:14, Filem 1:23-24, ba TimII 4:11.

Töi ba Gamabu'ulali Sibohou[bulö'ö | bulö’ö kode]

Edöna musura

Ngawalö mbuku[bulö'ö | bulö’ö kode]

Edöna musura

Faigi göi[bulö'ö | bulö’ö kode]

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. BBC – Religions – Christianity: The Bible, bbc.co.uk, mufaigi me 23/09/2023, (Li Inggris).
  2. Gil, Jesus; Dominguez, Joseangel (2022). Bible Portico. Ni'ali Helena Scott moroi ba Saxum International Foundation, nga'örö 15.
  3. Lindberg, Carter (2006). A Brief History of Christianity. Blackwell Publishing. nga'örö 15, mufaigi me 09/12/2023, (Li Inggris).
  4. Kümmel, Werner Georg (1975). Introduction to the New Testament. Ni'ali Howard Clark Kee. Nashville: Abdingdon Press. (Li Inggris).
  5. Cousland, J.R.C. (2010). Coogan, Michael David; Brettler, Marc Zvi; Newsom, Carol Ann; Perkins, Pheme (eds.). The New Oxford Annotated Bible: New Revised Standard Version. Oxford University Press. Nga'örö 1744. (Li Inggris).
  6. Cousland, J.R.C. (1 March 2018). Coogan, Michael David; Brettler, Marc Zvi; Newsom, Carol Ann; Perkins, Pheme (eds.). The New Oxford Annotated Bible: New Revised Standard Version. Oxford University Press. Nga'örö 1380. (Li Inggris).