Jump to content

Daura

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Daura bụ obodo na ndị ime obodo na Katsina Steeti, ugwu Naijiria .  Ọ bụ ụlọ ime ndị Hausa .  A na-akpọ ala eze ahụ dị ka otu n'ime " ala ndị Hausa n'ezie asaa" ( Hausa Bakwai ) [1] n'ihi na ọ bụ (tinyere Biram, Kano, Katsina, Zazzau, Gobir, na Rano )  bụ ndị ụmụ Bayajidda na-achị ' ụmụ ya na Daurama na Magira (nwunye mbụ ya).  [2] Mahadum nke California' ngalaba agụmakwụkwọ Afrikan Amerikan na-ezo aka Daura, yana Katsina, dị ka ịbụ "oche ochie nke Islam omenala na-ewepụ" [1]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]
Daura

Daura bụ obodo ahụ, dị ka ndị(n'ihe dị ka tara afụ nke 9) si kwuo, Bayajidda, onye sitere na ndị isi ifo ndị Hausa, rutere mgbe ọ gachara gafe Sahara .  [2] O rutere ebe ahụ, o gburugburu (aha ya bụ Sarki, nke nwoke “Eze”) bụ onye gbochiri ndị mmadụ isere mmiri n'olulu mmiri ahụ, eze ikike obodo ahụ bụ Magajiya Daurama wee lụo ya n'ihi ekele.  ;  otu n’ime ụmụ ha asaa aha ya bụ Daura.  [2] Ọdọ mmiri Kusugu dị na Daura bụ ebe ekwuru na Bayajidda gburugburu Sarki bụ ebe nchekwa osisi na-echebe ya [3] bụrụ ebe ndị njem nlegharị anya . [2]

N'afọ 1805, n'oge agha Fulani, Daura weghaara Daura onye agha Fulani bụ Malam Ishaku, bụ onye otu emirate .  Ndị Hausa hibere steeti ndị na-ahọ mpi nso, na onye na-achị otu, Malam Musa, bụ onye Britain mere ọhụrụ nke Daura n'afọ 1904, [3] Mgbe ndị eze Fulani na-achị ma guzobe ndị na-ahọ mpi.  na Daure-Zango (Zango) na na Daure-Baure (Baure).  Zango (nke tọrọ ntọala n'afọ 1825) bụ ndị isi Hausa-Daura a ma ama, na 1903–04, ka ndị Briten na ndị France kesara ọdịiche Daura atọ, ndị Briten mere eze Zango, Malam Musa, dị ka eze ọhụrụ nke Daura.  Otu ngalaba nke steeti North-Central gara aga ka 1967 nchebe, e webatara eze ọdịnala na steeti Kaduna na 1976. [3] Ọ , ọ : nke steeti Katsina e mere ọhụrụ n'afọ 1987. [4] Faruk Umar Faruk elele Emir 60th nke Daura na  28 February 2007 ka Sarkin Muhammadu Bashar dan Umaru nwụsịrị. [3]

  Ndị eze Daura 'Kangiwa' bụ nnukwu anya dị na etiti obodo oge ochie.  Ọ bụ akara nke omenala, ihe mere eme na omenala 'Daurawa'.  A na-akpọ Emirate Daura dị ka otu n'ime " steeti Hausa asaa" ( Hausa Bakwai ) [4]

Olulu mmiri Daura na-eje ozi dị ka njem nlegharị anya na ala Hausa

Na 1805, n'oge agha Fulani, Daura weghaara Daura onye agha Fulani bụ Malam Ishaku, bụ onye otu emirate .  Ndị Hausa hibere steeti ndị na-awụrịta mpi dị nso, na onye ọdịiche nke otu, Malam Musa, bụ onye Britain mere eze ọhụrụ nke Daura na 1904. [4] , Emir nke Daura ka na-achị dị ka eze nketa nketa, na  -echekwa ụlọ eze.  [6] Umar Faruk Umar ikpe Emir 60th nke Daura na 28 February 2007 ka Sarki Muhammadu Bashar Dan Umaru nwụsịrị. [3]

Akụ na ụba

[dezie | dezie ebe o si]

Azụmahịa na Daura bụ n'ụzọ bụ isi na sorghum, millet, eeịm, ahụekere (ụka), owu, na akpụkpọ ụkwụ na akpụkpọ ụkwụ;  Ndị Hausa na ndị fulani bi na ya na-echekwa ehi, ewu, ọgụ, ụkwụ na ụkwụ ibu.  Ịkpa akwa na ịchịkọta ahụekere (maka mbupụ) bụ nnukwu ọrụ akụ na ahụ.  Ọfịs na-ahụ maka ihuenyo na ebe a na-ekesa ihe na-elekọta obodo ahụ.  ụgbọala, obodo Daura ụlọ ụlọ Caravan maka nnu na potash sitere na Ọzara Sahara na maka akwa, ndị ohu, akpụkpọ anụ, na ihe sitere na ndịda;  mana ọ nweteghị ikike ikike ndị ma ọ bụ agha nke Katsina (kilomita 49 (kilomita 79). km n'ebe ahụ ike) ma ọ bụ nke Kano (kilomita 117 km] south).  Daura bụ otu n'ime mmadụ ole na ole a na-akụ ihe kpatara n'afọ niile.  E arọ agbamume Gọọmenti na agbamume n'ozuzu maka ma nnukwu ma obere, ọrụ ugbo n'ime afọ ndị gafeworonụ, bụụrụ ihe ịja mma.

Agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Daura bụ ebe a na-ahụ maka njikọ na nke ozi.  Usoro usoro bụ usoro 6-3-3-4, nke a na-eme na mba ahụ dum (yana ọtụtụ ndị ọzọ so na Economic Community of West African States).  Ọkwa ndị a bụ Praịmarị, Junior Secondary School (JSS), obere na nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndịrị (SSS) na Mahadum.  A na-enye egwuregwu niile bụ isi, na- anya anya ugbu a na afɔ mbụ.  Daura bụ ụlọ akwụkwọ praịmarị dị iche, iche iche, postsecondary na ụlọ ọrụ aka ọrụ ndị ọzọ ma ọ bụ ụlọ ọrụ-arụ ọrụ.  Na ụlọ akwụkwọ dị elu dị ka ụlọ akwụkwọ njem, Yusufu Bala Usman College, Sani Zango College of Health Technology, Federal Polytechnic na ndị ọzọ.

Ememme Durbar

[dezie | dezie ebe o si]

Emir nke Daura na-akwado Durbar iji mee akara ma mee mmemme ndị abụọ na-eme kwa afọ Eid al-Fitr (iji mara njedebe nke ụnwanwụ nke Ramadan ) na Eid al-Adha (iji mee njem nssọ Hajj ).  Na mgbakwunye na ndị a, ọ na-anabatakwa Durbar nke Gani nke a na-eme ọtụtụ ugboro n'ụbọchị iri na abụọ nke Rabi' al-awwal, ụnwa nke atọ na kalenda Islam..

Durbar mechiri n'ìgwè ndị na-agba ịnyịnya na-eji ejiji nke ukwuu na-agafe n'obodo ahụ ruo n'obí eze. Mgbe ha zukọrọ n’akụkụ ụlọ eze ahụ, ìgwè ndị na-agba ịnyịnya, ndị nke ọ bụla n’ime ha na-anọchi anya obodo nta dị nso, were ya n’aka n’ebe eze nọ, na-agbago n’ihu ndị isi ahụ nọ ọdụ ka ha na-asọpụrụ ma na-akwado ha.

Demography

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Hausa (mgbe ụfọdụ a na-akpata ya na ndị Fulani dị ka Hausa-Fulani ) bụ ihe kacha ukwuu.

Nlekọta ahụike

[dezie | dezie ebe o si]

Daura nwere ọtụtụ ụlọ ọgwụ na ụlọ ọgwụ, a na-ekewa usoro nlekọta ahụike Daura na mpaghara ọha na nke onwe nke na-enye ọrụ ahụike na ọkwa mbụ na nke abụọ. Ọ bụ ezie na ụlọ ọgwụ nkeonwe na-adịkarị ọnụ karịa, ọ pụtaghị na ọ ga-asụgharị ka ọ bụrụ nnyefe nlekọta ahụike ka mma.

Ọnụọgụ mmadụ na mpaghara ala

[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ọgụgụ Daura ruru Puku narị iri abụọ na ise, narị na iri ise nà otu dika nke afọ 1972. [4] Dị ka òtù MARA/ARMA si kwuo, ịba na-emetụta Daura ruo ụnwayọ a na-arọ ọnwa isii n'afọ, na ọ bụ "ihe na-egbu mgbu na oge."  [6] N'afọ 2005, ka ọrịa measles tiwasịrị na steeti Katsina, Daura ajụjụ otu n'ime ụlọ ọrụ ise maka ndị ọrụ ga-eme ọgwụ ọgwụ [5]

Na mpempe akwụkwọ ikike ụgbọ ala, Daura bụ abbreviated dị ka DRA [6]

Ihu igwe

[dezie | dezie ebe o si]

Oge ọkọchị na-ekpo ọkụ nke ukwuu na obere urukpuru na Daura, ebe oge mmiri na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ ma na-enwekarị urukpuru.  Okpom ọkụ ada n'okpuru 52°F ma ọ bụ na-ebili 108°F n'afọ niile, na-esikarị na 57°F ruo 103°F.  Ọnọdụ nke Daura

Oge okpomọkụ na-adị maka ọnwa 2.3, site na 10 Maachị ruo 19 Mee, yana nkezi okpomọkụ kwa ụbọchị dị elu karịa 99 ° F. Ọnwa kacha ewu ewu n'afọ na Daura bụ Eprel, yana oke okpomọkụ dị 103ºF yana obere okpomọkụ nke 75°F. [7]

Oge oyi nke ọnwa 2.4, nke na-amalite site na 17 Julaị ruo 29 Septemba, nwere oke okpomọkụ kwa ụbọchị na-erughị 88°F. Daura na-enweta ọnwa kachasị oyi n'afọ na Jenụwarị, yana nkezi dị ala nke 58°F yana elu 90°F. [8] [7]

Igwe ojii

[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ, nkezi pasent Daura nke igwe ojii kpuchiri ekpuchi na-adịgasị iche site n'oge. Na Daura, akụkụ doro anya nke afọ na-amalite ihe dị ka Nọvemba 7 wee dịruo ọnwa 3.9, na-agwụcha ihe dịka Maachị 5. Site na 60% nke mbara igwe doro anya, nke na-edochaghị anya, ma ọ bụ obere urukpuru na nkezi, Jenụwarị bụ ọnwa kacha pụta ìhè n'afọ na Daura. Maachị 5 bụ mgbe oke ojii na-amalite n'afọ, ọ na-adịkwa ọnwa 8.1, na-agwụ na Nọvemba 7. Na Daura, Mee bụ ọnwa nke ígwé ojii kachasị n'afọ na nkezi nke 69% nke mbara igwe na-agba ọchịchịrị ma ọ bụ kpuchie. [7] [8] [9]

Ndị ama ama si Daura

[dezie | dezie ebe o si]
  • Muhammadu Buhari, onye isi ndị agha 1983-1985, na Onye isi ala Nigeria 2015-2023. [10]
  • Faruk Umar Faruk, Emir nke Daura ugbu a na 60.
  • Sani Ahmed Daura, Gọvanọ mbụ nke Yobe steeti 1991–1998.
  • Sani Zangon Daura, Mịnịsta na-ahụ maka ọrụ ugbo na mmepe ime obodo 1999 – 2000, Minister of Environment 2000 – 2001.
  • Ja'afar Mahmud Adam, Salafist Islamic ọkà mmụta kwekọrọ na otu Izala
  • Salisu Buhari Daura, onye bụbu onyeisi ụlọ omebe iwu Naijiria .
  • Lawal Musa Daura, onye bụbu onye isi ụlọ ọrụ nchekwa obodo Naijiria.
  • Mallam Mamman Daura, Onye nchịkọta akụkọ nke New Nigerian (1969-1975), Onye isi oche nke Nigerian Television Authority (1984-1985), onye bụbu onye isi oche na onyeisi oche nke Africa International Bank .
  • Habu Daura, onye na-achị steeti Bayelsa, malite na February ruo June 1997.
  • Tijjani Dankawu Zangon Daura, onye bụbu kọmishọna na-ahụ maka azụmahịa na ụlọ ọrụ na steeti kaduna ochie (1984-1985), onye ndọrọndọrọ ọchịchị nke tinyere aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Muhammad Buhari site na 2002 mgbe ọ banyere ndoro-ndoro ochichi ruo 2011, onye otu Habe Royal. House of Daura (Bani Bawo).

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. African Films and Documentaries: Daura and Katsina, Nigeria. The Hausa Woman. University of California's African American Studies Department. Archived from the original on 3 May 2009. Retrieved on 24 January 2007.
  2. Katsina State. NGEX, LLC. Retrieved on 20 January 2007.
  3. 3.0 3.1 Traditional States of Nigeria. World Statesmen. Retrieved on 15 September 2010. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Traditional States of Nigeria" defined multiple times with different content
  4. Only Daura qualifies to give Hausa titles (21 November 2018).
  5. "Measles kills 500 children in Katsina", The Tide Online, Rivers State Newspaper Corporation, 25 October 2005. Retrieved on 24 January 2007.
  6. NGR – Nigeria – Where's That Vehicle Come From?. Where's That Vehicle Come From?. Archived from the original on 6 November 2010. Retrieved on 24 January 2007.
  7. 7.0 7.1 7.2 Simulated historical climate & weather data for Daura (en). meteoblue. Retrieved on 10 July 2023. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  8. 8.0 8.1 Daura Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark (en). weatherspark.com. Retrieved on 10 July 2023.
  9. Long term weather forecast for Daura (en-gb). Yr (2024-08-24). Retrieved on 2024-08-24.
  10. "Nigeria election: Muhammadu Buhari wins presidency", BBC News, 1 April 2015. Retrieved on 30 March 2021. (in en-GB)

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]