dbo:abstract
|
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Ciutat de Mèxic, 29 de setembre de 1831 - Querétaro, 19 de juny de 1867) ocupà la presidència mexicana en dues ocasions: la primera com a president substitut del 21 de gener de 1859 al 13 d'agost de 1860 i la segona com a president interí del 14 d'agost al 23 de desembre de 1860. Com a cadet, va ser un dels que van defensar el castell de Chapultepec durant la invasió estatunidenca el 13 de setembre de 1847. Va combatre contra els liberals defensant Santa Anna durant la revolució d'Ayutla. En la guerra de Reforma va servir a les ordres del general Osollo i, mort aquest, va ser nomenat general en cap de l'exèrcit conservador. Es va convertir en la millor espasa del seu partit. Tenia 27 anys quan va assumir la presidència, exercint el comandament des del camp de batalla. Encara que conservador, estava lluny de posicions radicals; afavoria la cura de la hisenda pública, l'aplicació expedita de la justícia, el benestar individual, encara que també va evitar limitar el poder polític i econòmic de l'església. Va ser derrotat pels liberals i bandejat al desembre de 1860. Anys després va tornar per a oferir els seus serveis a l'imperi de Maximilià, al costat de qui va ser afusellat al Turó de les Campanes de la ciutat de Querétaro el 19 de juny de 1867. (ca)
- Miguel Miramón, celým jménem Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, (17. listopadu 1831 Ciudad de México – 19. června 1867 , Mexiko) byl mexický voják a politik. Miramón byl zástupcem konzervativní opozice vůči prezidentu Benitu Juárezovi a dokonce si sám nárokoval mexický prezidentský úřad. Ve svých názorech se klonil ke konzervatismu a byl stoupencem monarchie, aristokracie a privilegií pro římskokatolickou církev v Mexiku. Za Druhého císařství se přidal k francouzským okupačním silám, za což byl po stažení francouzských sil z Mexika a svržení císařství Juárezovými republikány popraven. (cs)
- Miguel Miramón (* 29. September 1832 in Mexiko-Stadt; † 19. Juni 1867 in Santiago de Querétaro) war ein mexikanischer General und Politiker. Miramón diente bereits im Amerikanisch-Mexikanischen Krieg 1847 mit Auszeichnung und wurde 1858 General. Als solcher bewirkte er den Sturz des Präsidenten Comonfort. Mit Hilfe der Klerikalen Partei wurde Miramón am 2. Januar 1859 zum Präsidenten gewählt, doch am 22. Dezember 1860 bei von den Liberalen unter geschlagen und musste dann Juárez weichen und ins Ausland fliehen. 1862 versuchte er eine Landung mit den Franzosen, wurde von diesen aber zurückgewiesen und nach Europa zurückgeschickt, wo er bis 1866 lebte. Als er den Rücktritt Kaiser Maximilians erwartete, stellte er sich diesem zur Verfügung und kehrte nach Mexiko zurück. Im Februar 1867 erhielt er das Kommando über die gesamte Infanterie der nur 9.000 Mann starken Armee. Anfang März begann die Belagerung der Stadt Querétaro durch General Mariano Escobedo, dem es durch den Verrat des Oberst Miguel Lopez am 15. Mai gelang, die Stadt zu nehmen. Miguel Miramón wurde zusammen mit Kaiser Maximilian und General Tomás Mejía am 19. Juni 1867 in Querétaro erschossen. (de)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Ciudad de México, 17 de noviembre de 1831-Cerro de las Campanas, Querétaro, 19 de junio de 1867) fue un general conservador mexicano que destacó primero de manera especial durante la Guerra de Reforma. Primero como segundo jefe y más tarde primer jefe del ejército conservador consiguiendo grandes victorias sobre el ejército liberal. Era conocido como "el joven Macabeo". En 1859 fue nombrado Presidente de México en calidad de interino por el Partido Conservador bajo los principios del Plan de Tacubaya, en oposición al Presidente liberal Benito Juárez, quien había accedido al poder siendo presidente de la Suprema Corte de Justicia a través de la renuncia de Ignacio Comonfort. Miguel Miramón es el presidente más joven que ha tenido México en su historia y durante los siguientes dos años se distinguió como el máximo líder de los conservadores. También fue el primer presidente nacido como ciudadano mexicano ya que todos sus predecesores nacieron como súbditos del Virreinato de la Nueva España. Tras fracasar en su intento de derrotar a Juárez en Veracruz, su buena suerte terminó, siendo derrotado de manera definitiva en la Batalla de Calpulalpan y con él todo el Partido Conservador. Tras su derrota se vio obligado a abandonar el país junto con Juan Nepomuceno Almonte y José María Gutiérrez de Estrada, entre otros distinguidos conservadores. Nunca participó en las negociaciones que finalmente culminaron en el ofrecimiento de la corona de México a Maximiliano de Habsburgo en 1863. Regresó finalmente en 1867 tras la salida de los franceses para ponerse al servicio de Maximiliano. En el Sitio de Querétaro fue derrotado y capturado junto con los demás partidarios del Imperio. Murió fusilado al lado de Maximiliano de Habsburgo y Tomás Mejía. (es)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo ( Mexiko Hiria, irailak 29, 1832 - Cerro de las Campanas, Queretaro, ekainak 19, 1867) Mexikoko jeneral kontserbadore bat izan zen, bereziki nabarmendu zena n. Lehenik, bigarren buruzagi bezala, eta, ondoren, armada kontserbadoreko lehen buruzagi bezala, armada liberalaren aurka garaipen handiak lortuz. "Makabeo gaztea" bezala ezagutzen zen. 1859an, Mexikoko bitarteko presidente izendatu zuten, Alderdi Kontserbadorekoa, ren ondorioz, Benito Juárez presidente liberalaren aurka, nork boterea eskuratu zuen Justizia Gorte Goreneko presidente zela, Ignacio Comonfortek uko egin ondoren. Miguel Miramón Mexikok historian izan duen presidenterik gazteena da, eta hurrengo bi urteetan kontserbadoreen buruzagi nagusia izan zen. Mexikar hiritar bezala jaiotako lehen presidentea ere izan zen, bere aurreko guztiak Espainia Berriko Erregeorderriaren mendeko bezala jaio baitziren. (eu)
- Miguel Miramón, né le 29 septembre 1832 à Mexico (Mexique) et mort exécuté le 19 juin 1867 au Cerro de las Campanas au Querétaro (Mexique), est un général et homme d'État mexicain. Il fut à deux reprises président du gouvernement conservateur durant la guerre de Réforme à l'issue de laquelle est il est vaincu à la bataille de Calpulalpan et fuit le pays. Général de l'empereur Maximilien du Mexique, au service du Second Empire mexicain, il fut appréhendé par les troupes républicaines en même temps que l'empereur, et condamné et fusillé en même temps que lui et que Tomás Mejía. L'histoire l'a dépeint comme un traître et son nom est rarement mentionné comme un héros, mais Miguel Miramón était l'un des cadets qui se trouvait au château de Chapultepec lors de l'attaque des Américains sur le Mexique. En 1846, Miramón entre au Collège militaire et à seulement 15 ans, il fait partie des centaines de jeunes qui affrontent les Américains, un acte de courage car, en tant que cadets, ils ne sont pas obligés de participer. En 1847, l'armée américaine s'avança au Mexique et arriva dans la ville en août, après plusieurs batailles, elle se prépara à l'attaque finale qui se déroulerait dans la capitale au cours du mois de septembre. En 1851, il fut nommé lieutenant d'artillerie et plus tard en 1853 promu capitaine du deuxième bataillon actif de Puebla et la même année commandant du bataillon actif de Baja California. (fr)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, known as Miguel Miramón, (29 September 1831 – 19 June 1867) was a Mexican conservative general who became president of Mexico at the age of 27 during the Reform War, serving between February 1859 and December 1860. He was the first Mexican president to be born after the Mexican War of Independence. A cadet in military school at the beginning of the Mexican–American War, Miramón saw action at the Battle of Molino del Rey and the Battle of Chapultepec during the American invasion of Mexico City. After the triumph of the liberal Plan of Ayutla in 1855, Miramón participated in a series of conservative counter coups until his efforts merged with the wider Reform War. The first year of the war was marked by a series of conservative victories led by Miramón, leading the press to dub him "Young Maccabee". After a moderate faction of conservatives overthrew Zuloaga in an effort to reach a compromise with liberals, a conservative junta of representatives elected Miramón as president. Miramón would lead the conservatives for the rest of the war, leading two sieges against the liberal capital of Veracruz, where Benito Juárez maintained his role as president of the Second Federal Republic. The second siege failed after the United States Navy intercepted Miramón's naval forces, and liberal victories accumulated hereafter, ending the war in 1860. Miramón escaped the country and went into exile in Europe, being received at the Spanish court. He returned to Mexico in 1862 during the early stages of the Second French intervention, offering his assistance to the Second Mexican Empire. Emperor Maximilian was a liberal and in order to diffuse conservative opposition to the Empire, he sent Miramón to Prussia, ostensibly to study military tactics. As the Empire began to falter, Miramón returned to Mexico, and joined Maximilian until the fall of the Second Mexican Empire in May 1867. The restored Mexican government had Miramón, Maximilian and Tomas Mejía court martialed and sentenced to death. They were shot on June 19, 1867. (en)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Città del Messico, 29 settembre 1832 – Querétaro, 19 giugno 1867) è stato un generale e politico messicano. Miguel Miramòn fu il più giovane presidente che il Messico abbia mai avuto. Era conosciuto come "Il Giovane Maccabeo". (it)
- ミゲル・グレホリオ・デ・ラ・ルス・アテノヘス・ミラモン・イ・タレロ(Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo 1832年9月29日 – 1867年6月19日)は、メキシコの保守派の軍人。『1857年憲法』を制定したイグナシオ・コモンフォルト政権が保守派による政変で打倒されたときに、自由主義派の『1857年憲法』による暫定大統領のベニート・フアレスに対抗して暫定大統領を務めた。第2次メキシコ帝国では元帥としてトマス・メヒアとともに皇帝マクシミリアンのために戦い、1867年6月19日にで軍事裁判で国家反逆罪の有罪判決を言い渡され、マクシミリアンとメヒアとともに銃殺刑となった。 (ja)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Mexico, 29 september 1832 - Querétaro, 19 juni 1867) was een conservatief Mexicaans politicus en militair. Hij was president van Mexico van 1859 tot 1860. Miramón was van Franse afkomst. Hij vocht tijdens de Amerikaans-Mexicaanse Oorlog onder andere bij Molino del Rey en Chapultepec. Tijdens de Hervormingsoorlog was hij generaal in het conservatieve leger. Hij gebruikte regelmatig guerrillatactieken. Hij is meerdere keren gewond geraakt en gevangengenomen, maar wist telkens te ontsnappen. In 1859 werd hij president. Hij wist aanvankelijk de liberalen een aantal grote nederlagen toe te brengen, waaronder de slag bij Estancia de las Vacas, maar uiteindelijk verloren de conservatieven de oorlog. Miramón trad af en vluchtte naar Europa. Hij keerde in 1863 terug naar Mexico, dat inmiddels een keizerrijk was geworden en diende onder keizer Maximiliaan. Miramón streed tegen de liberale tegenstanders van het keizerrijk en bleef Maximiliaan tot het laatste moment trouw. Hij was aanvoerder van de keizerlijke troepen tijdens het beleg van Querétaro. Maximiliaan en Miramón werden tegelijk gevangengenomen. Toen Maximiliaan, Miramón en Tomás Mejía voor het vuurpeloton gebracht werden, bood Maximiliaan Miramón de eervolle middelste plaats aan. (nl)
- Miguel Miramón (ur. 29 września 1832 w Meksyku, zm. 19 czerwca 1867 w Cerro de las Campanas w stanie Querétaro) – meksykański polityk konserwatywny i wojskowy, prezydent Meksyku, a później wielki marszałek Cesarstwa Meksyku. Przyczynił się do osadzenia na tronie cesarza Maksymiliana. (pl)
- Мигель Грегорио де ла Лус Атеногенес Мирамон и Тарело (29 сентября 1832, Мехико — 19 июня 1867, Керетаро) — мексиканский военный и политический деятель, временный президент Мексики от консерваторов со 2 февраля 1859 года по 12 августа 1860 года. (ru)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, född 29 september 1832 i staden Mexiko, död 19 juni 1867 i Querétaro, var en mexikansk militär och politiker, landets konservative president 1859–1860 och 1860. Miramón, som var sonson till en fransk invandrare, hade 1855 nått överstes grad och tog då framträdande del i upprorsförsök först mot presidenten Álvarez och sedan mot dennes efterträdare Comonfort. Han bidrog kraftigt 1858 att föra den klerikale general Zuloaga till makten och utnämndes av honom till brigadgeneral, valdes i januari 1859 till provisorisk president och åtog sig i februari den osäkra posten, medan det liberala motpartiet under Benito Juárez uppsatte sin egen regering i Veracruz. Efter strider med växlande vapenlycka blev Miramón den 22 december samma år i grund slagen av general Ortega vid Calpulalpan och nödgades fly till Europa, där han ivrigt arbetade på en engelsk-fransk-spansk intervention i Mexiko. Han anslöt sig 1864 till kejsar Maximilian, var en tid mexikanskt sändebud i Berlin, återvände i november 1866 och blev då kejsarens främste militäre medhjälpare i striden mot juaristerna. Slagen av general Escobedo vid San Jacinto i Rincón de Romos den 1 februari 1867, nödgades han retirera till Queretaro, inneslöts där jämte kejsaren och blev efter stadens fall avrättad samtidigt som denne. (sv)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Cidade do México, 29 de setembro de 1832 — Santiago de Querétaro, 19 de junho de 1867) foi um general conservador e o mais jovem presidente da história do México. (pt)
|
rdfs:comment
|
- Miguel Miramón, celým jménem Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, (17. listopadu 1831 Ciudad de México – 19. června 1867 , Mexiko) byl mexický voják a politik. Miramón byl zástupcem konzervativní opozice vůči prezidentu Benitu Juárezovi a dokonce si sám nárokoval mexický prezidentský úřad. Ve svých názorech se klonil ke konzervatismu a byl stoupencem monarchie, aristokracie a privilegií pro římskokatolickou církev v Mexiku. Za Druhého císařství se přidal k francouzským okupačním silám, za což byl po stažení francouzských sil z Mexika a svržení císařství Juárezovými republikány popraven. (cs)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Città del Messico, 29 settembre 1832 – Querétaro, 19 giugno 1867) è stato un generale e politico messicano. Miguel Miramòn fu il più giovane presidente che il Messico abbia mai avuto. Era conosciuto come "Il Giovane Maccabeo". (it)
- ミゲル・グレホリオ・デ・ラ・ルス・アテノヘス・ミラモン・イ・タレロ(Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo 1832年9月29日 – 1867年6月19日)は、メキシコの保守派の軍人。『1857年憲法』を制定したイグナシオ・コモンフォルト政権が保守派による政変で打倒されたときに、自由主義派の『1857年憲法』による暫定大統領のベニート・フアレスに対抗して暫定大統領を務めた。第2次メキシコ帝国では元帥としてトマス・メヒアとともに皇帝マクシミリアンのために戦い、1867年6月19日にで軍事裁判で国家反逆罪の有罪判決を言い渡され、マクシミリアンとメヒアとともに銃殺刑となった。 (ja)
- Miguel Miramón (ur. 29 września 1832 w Meksyku, zm. 19 czerwca 1867 w Cerro de las Campanas w stanie Querétaro) – meksykański polityk konserwatywny i wojskowy, prezydent Meksyku, a później wielki marszałek Cesarstwa Meksyku. Przyczynił się do osadzenia na tronie cesarza Maksymiliana. (pl)
- Мигель Грегорио де ла Лус Атеногенес Мирамон и Тарело (29 сентября 1832, Мехико — 19 июня 1867, Керетаро) — мексиканский военный и политический деятель, временный президент Мексики от консерваторов со 2 февраля 1859 года по 12 августа 1860 года. (ru)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Cidade do México, 29 de setembro de 1832 — Santiago de Querétaro, 19 de junho de 1867) foi um general conservador e o mais jovem presidente da história do México. (pt)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Ciutat de Mèxic, 29 de setembre de 1831 - Querétaro, 19 de juny de 1867) ocupà la presidència mexicana en dues ocasions: la primera com a president substitut del 21 de gener de 1859 al 13 d'agost de 1860 i la segona com a president interí del 14 d'agost al 23 de desembre de 1860. (ca)
- Miguel Miramón (* 29. September 1832 in Mexiko-Stadt; † 19. Juni 1867 in Santiago de Querétaro) war ein mexikanischer General und Politiker. Miramón diente bereits im Amerikanisch-Mexikanischen Krieg 1847 mit Auszeichnung und wurde 1858 General. Als solcher bewirkte er den Sturz des Präsidenten Comonfort. Mit Hilfe der Klerikalen Partei wurde Miramón am 2. Januar 1859 zum Präsidenten gewählt, doch am 22. Dezember 1860 bei von den Liberalen unter geschlagen und musste dann Juárez weichen und ins Ausland fliehen. (de)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Ciudad de México, 17 de noviembre de 1831-Cerro de las Campanas, Querétaro, 19 de junio de 1867) fue un general conservador mexicano que destacó primero de manera especial durante la Guerra de Reforma. Primero como segundo jefe y más tarde primer jefe del ejército conservador consiguiendo grandes victorias sobre el ejército liberal. Era conocido como "el joven Macabeo". En 1859 fue nombrado Presidente de México en calidad de interino por el Partido Conservador bajo los principios del Plan de Tacubaya, en oposición al Presidente liberal Benito Juárez, quien había accedido al poder siendo presidente de la Suprema Corte de Justicia a través de la renuncia de Ignacio Comonfort. Miguel Miramón es el presidente más joven que ha tenido Méxic (es)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo ( Mexiko Hiria, irailak 29, 1832 - Cerro de las Campanas, Queretaro, ekainak 19, 1867) Mexikoko jeneral kontserbadore bat izan zen, bereziki nabarmendu zena n. Lehenik, bigarren buruzagi bezala, eta, ondoren, armada kontserbadoreko lehen buruzagi bezala, armada liberalaren aurka garaipen handiak lortuz. "Makabeo gaztea" bezala ezagutzen zen. 1859an, Mexikoko bitarteko presidente izendatu zuten, Alderdi Kontserbadorekoa, ren ondorioz, Benito Juárez presidente liberalaren aurka, nork boterea eskuratu zuen Justizia Gorte Goreneko presidente zela, Ignacio Comonfortek uko egin ondoren. Miguel Miramón Mexikok historian izan duen presidenterik gazteena da, eta hurrengo bi urteetan kontserbadoreen buruzagi nagusia izan zen. Mexikar hiritar beza (eu)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, known as Miguel Miramón, (29 September 1831 – 19 June 1867) was a Mexican conservative general who became president of Mexico at the age of 27 during the Reform War, serving between February 1859 and December 1860. He was the first Mexican president to be born after the Mexican War of Independence. (en)
- Miguel Miramón, né le 29 septembre 1832 à Mexico (Mexique) et mort exécuté le 19 juin 1867 au Cerro de las Campanas au Querétaro (Mexique), est un général et homme d'État mexicain. Il fut à deux reprises président du gouvernement conservateur durant la guerre de Réforme à l'issue de laquelle est il est vaincu à la bataille de Calpulalpan et fuit le pays. Général de l'empereur Maximilien du Mexique, au service du Second Empire mexicain, il fut appréhendé par les troupes républicaines en même temps que l'empereur, et condamné et fusillé en même temps que lui et que Tomás Mejía. L'histoire l'a dépeint comme un traître et son nom est rarement mentionné comme un héros, mais Miguel Miramón était l'un des cadets qui se trouvait au château de Chapultepec lors de l'attaque des Américains sur le Mex (fr)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo (Mexico, 29 september 1832 - Querétaro, 19 juni 1867) was een conservatief Mexicaans politicus en militair. Hij was president van Mexico van 1859 tot 1860. (nl)
- Miguel Gregorio de la Luz Atenógenes Miramón y Tarelo, född 29 september 1832 i staden Mexiko, död 19 juni 1867 i Querétaro, var en mexikansk militär och politiker, landets konservative president 1859–1860 och 1860. (sv)
|