Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2011
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. januar
Draumkvedet er den mest kjende folkevisa (mellomalderballaden) i Noreg. Det er eit visjonsdikt i balladestil, og handlar visjonæren Olav. Han har gjort ei ferd i den andre heimen medan han låg i ein tung svevn frå julekvelden til trettandagen. Olav rid då til kyrkje. Så fortel han kva han har opplevd i draume og at han fått sjå inn i dødsriket.
Nedteikningane av Draumkvedet er, langt på veg, sprikjande og fragmentariske. Den best kjende teksta i vår tid er ein rekonstruksjon/restitusjon på 52 strofer, laga av Moltke Moe i 1890-åra. Melodiane som er nedteikna til Draumkvedet, svarar stort sett til tonar som også er i bruk til gamle-stev. Den firelina folkevisestrofa i Draumkvedet har same metrum som gamlestevet. Men ulikt gamlestevet har Draumkvede, og difor også tonane, omkved, slik det er vanleg i balladar. I vår tid er det praksis at Draumkvedet blir framført med ulike tonar til dei ulike bolkane i visa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. januar
König-klass var en fartygsklass bestående av fyra slagskepp som byggdes för tyska Kaiserliche Marine strax före första världskriget. Klassen bestod av König, Grosser Kurfürst, Markgraf och Kronprinz. Klassen, som var de mest kraftfulla krigsfartygen i den tyska Högsjöflottan vid krigsutbrottet 1914, fungerade som en enhet under första världskriget — V-divisionen i III-stridseskadern. Fartygen deltog i ett flertal sjöoperationer under kriget, däribland slaget vid Jylland, där de utgjorde spetsen för den tyska linjen. De överlevde kriget och internerades i sv:Scapa Flow i november 1918. Alla fyra fartygen borrades i sank den 21 juni 1919 då konteramiral Ludwig von Reuter beordrade sänkningen av hela Högsjöflottan.
Klassen var en förbättring jämfört med den föregående Kaiser-klassen. En av de främsta förbättringarna var placeringen av huvudartilleriets batteri. Kaiser-klassens fartyg hade tio 30,5 cm SK L/50 kanoner monterade i fem tvillingkanontorn, ett torn var monterat föröver, två i aktern i ett "trappstegsarrangemang" och de andra två i ett sicksackordant "flygelarrangemang" midskepps. På König-klassen flyttades ett av flygeltornen framåt och placerades i ett "trappstegsarrangemang" medan det andra flygeltornet flyttades till mittlinjen midskepps. Detta möjliggjorde för en bredare eldgivningsvinkel vid en bredsida, eftersom alla 10 kanonerna skulle kunna skjuta på ett stort område. Läs mer
se -
historik
3. januar
Helligtrekongersaften, eller Hva dere vil (Twelfth Night or What You Will) er en komedie skrevet av William Shakespeare, antagelig 1600-01. Den første kjente framføringen skjedde i 1602. Stykket skal ha vært et bestillingsverk, og regnes blant Shakespeares mest populære komedier.
Det er en av flere Shakespearekomedier hvor kjønnsforvirringer er en sentral del av stykkets uttalte og uuttalte tema: Hovedpersonen Viola er en kvinne som kler seg ut som en mann. Som kvinne forelsker hun seg i hertug Orsino, men utkledd som mann blir hun gjenstand for grevinne Olivias kjærlighet. At alle skuespillerne på Shakespeares tid var menn, er en forsterkende forviklingsfaktor: Viola ble spilt av en mann, utkledd som en kvinne som maskerte seg som en mann.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. januar
Myrkottar (Pholidota) är en ordning i djurklassen däggdjur. Ordningen utgörs av en enda familj Manidae som består av det enda släktet Manis med åtta arter. De lever i skogar och på stäpper i Afrika och Asien. Myrkottar kännetecknas av att stora delar av kroppen täcks av fjäll. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar. Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar med den klibbiga tungan. De är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken.
Alla populationer av myrkottar minskar vilket främst beror på jakt. Kött från myrkottar betraktas i olika regioner som en delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen. Fjällen anses vara ett antiseptikum som används mot hudsjukdomar och feber. Idag listas alla arter i appendix II av CITES. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. januar
Hepatitt C er ein infeksjonssjukdom som vert framkalla av hepatitt C-virus (HCV). HCV gjev leverinfeksjon, ofte med gul hud og gule bindehinner i auga (gulsott).
Infeksjonen smittar framfor alt gjennom serum- og blodkontakt og inkubasjonstida ligg på 2 – 26 veker, i gjennomsnitt 5 – 12 veker. Ved persisterande viremi etter 6 månader talar vi om kronisk hepatitt C. På årsbasis reknar ein at 1 – 4% av alle infekterte får leverkreft.
På verdsbasis er truleg om lag 3% smitta av HCV, og meir enn 170 millionar er kroniske berarar. Problemet med transfusjonsoverførd hepatitt C er no langt på veg eliminert i land med god laboratoriemedisinsk standard og restriktive reglar for blodgjeving og i Skandivavia er sprøytemisbruk årsak til 90% av alle hepatitt C-tilfelle. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. januar
Helligtrekongersaften, eller Hva dere vil (Twelfth Night or What You Will) er en komedie skrevet av William Shakespeare, antagelig 1600-01. Den første kjente framføringen skjedde i 1602. Stykket skal ha vært et bestillingsverk, og regnes blant Shakespeares mest populære komedier.
Det er en av flere Shakespearekomedier hvor kjønnsforvirringer er en sentral del av stykkets uttalte og uuttalte tema: Hovedpersonen Viola er en kvinne som kler seg ut som en mann. Som kvinne forelsker hun seg i hertug Orsino, men utkledd som mann blir hun gjenstand for grevinne Olivias kjærlighet. At alle skuespillerne på Shakespeares tid var menn, er en forsterkende forviklingsfaktor: Viola ble spilt av en mann, utkledd som en kvinne som maskerte seg som en mann.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. januar
Myrkottar (Pholidota) är en ordning i djurklassen däggdjur. Ordningen utgörs av en enda familj Manidae som består av det enda släktet Manis med åtta arter. De lever i skogar och på stäpper i Afrika och Asien. Myrkottar kännetecknas av att stora delar av kroppen täcks av fjäll. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar. Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar med den klibbiga tungan. De är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken.
Alla populationer av myrkottar minskar vilket främst beror på jakt. Kött från myrkottar betraktas i olika regioner som en delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen. Fjällen anses vara ett antiseptikum som används mot hudsjukdomar och feber. Idag listas alla arter i appendix II av CITES. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. januar
Hepatitt C er ein infeksjonssjukdom som vert framkalla av hepatitt C-virus (HCV). HCV gjev leverinfeksjon, ofte med gul hud og gule bindehinner i auga (gulsott).
Infeksjonen smittar framfor alt gjennom serum- og blodkontakt og inkubasjonstida ligg på 2 – 26 veker, i gjennomsnitt 5 – 12 veker. Ved persisterande viremi etter 6 månader talar vi om kronisk hepatitt C. På årsbasis reknar ein at 1 – 4% av alle infekterte får leverkreft.
På verdsbasis er truleg om lag 3% smitta av HCV, og meir enn 170 millionar er kroniske berarar. Problemet med transfusjonsoverførd hepatitt C er no langt på veg eliminert i land med god laboratoriemedisinsk standard og restriktive reglar for blodgjeving og i Skandivavia er sprøytemisbruk årsak til 90% av alle hepatitt C-tilfelle. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. januar
Tom Waits, egentligen Thomas Alan Waits, född 7 december 1949 i Pomona i Kalifornien, är en amerikansk musiker, sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare. Waits är känd för sin raspiga, hesa röst, ovanliga instrument och kompositioner som inte följer modet.
Med sin unika röst, sin blandning av blues, jazz och vaudeville samt experimentella inslag som gränsar till industrial har Waits byggt upp en egen distinkt musikalisk personlighet. Detta har även gjort att hans musik är svår att kategorisera. Textmässigt karaktäriseras Waits sånger av atmosfäriska porträtt av bisarra, kärnfulla karaktärer och platser även om han också visat intresse för traditionella ballader. Han har ett kultfölje bland fansen och har även influerat flera låtskrivare trots att hans musik sällan spelas på radio eller MTV.
Hans låtar är mest kända för allmänheten genom coverversioner av mer kända artister, till exempel "Jersey Girl" som framförts av Bruce Springsteen, "Downtown Train" med Rod Stewart och "Ol' '55" framförd av the Eagles. I en intervju från 2005 hävdade Bob Seger att Waits musik varit en inspiration för honom. Även om Waits album mött blandad kommersiell framgång i USA har de ibland sålt guld i andra länder. Han har varit nominerad till flera stora musikpriser och bland annat vunnit två Grammy-priser. Läs mer
se -
historik
10. januar
Sognsvannsbanen er en linje på T-banen i Oslo som strekker seg fra Majorstuen til Sognsvann stasjon. Samtlige av Sognsvannsbanens stasjoner ligger i bydel Nordre Aker. Linjen ble bygget av A/S Akersbanene i 1934. Linjen ble ombygget til T-bane i 1993 og renovert i 2002.
Sognsvannsbanen var den første av de vestlige forstadsbanene som ble oppgradert til metrostandard, med strømskinne og lange plattformer. Den nye T-baneringen grener av fra Sognsvannsbanen etter Ullevål stadion. I dag betjenes Sognsvannsbanen av linje 3, som også betjener Østensjøbanen i øst.
Stasjonene Blindern og Forskningsparken er viktige for Universitetet i Oslo. Ullevål stadion ligger ved stasjonen med samme navn. Endestasjonen Sognsvann brukes mye som innfallsport til Nordmarka.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. januar
Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien, men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och är idag en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer. Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. Gråsparven är en flockfågel, och kan ibland också ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar. Under hela året uppvisar gråsparven ett sällskapligt och socialt beteende. Många sorters beteenden hos gråsparven utförs i livet i gruppen, och dagens lopp är starkt synkroniserat.
I Norden samt i resten av Västeuropa har gråsparven traditionellt ansetts som en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige gick det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. januar
Skottland i høgmellomalderen omhandlar historia til Skottland i ei tid som strekkjer seg frå kong Domnall II i 900 og til kong Aleksander III i 1286, og som førte indirekte til Den skotske sjølvstendekrigen.
På 900-talet og 1000-talet var den nordlege halvdelen av Storbritannia dominert av gælisk kultur, og av eit gælisk kongedøme kjent på gælisk som «Alba». Frå hovudbasen sin i austlege Skottland, nord for elva Forth, tok kongedømet Alba kontroll over landområda sørover. Kongedømet hadde ein blomstrande kultur som femnde om store delar av den gælisk-talande verda. I tida etter regimet til kong David I på 1100-talet slutta dei skotske monarkane seg til ei form for skotsk «normannisk erobring» med spreiing av franske institusjonar og franske sosiale verdiar. Etter kvart som dei fyrste byane, burghane, blei fleire blei også mellomengelsk spreidd. Til ein viss grad fekk denne utviklinga ei motvekt i den felles norrøn-gæliske kulturen i nordvest, og gæliseringa av dei mange store adelsfamiliane av fransk og anglo-fransk opphav. Perioden endar med det som er blitt kalla «ei gælisk fornying» i ein integrert skotsk nasjonal identitet. Kring 1286 tilsvara grensene til kongedømet Skottland bortimot det dei er i dagens moderne Skottland. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. januar
Sognsvannsbanen er en linje på T-banen i Oslo som strekker seg fra Majorstuen til Sognsvann stasjon. Samtlige av Sognsvannsbanens stasjoner ligger i bydel Nordre Aker. Linjen ble bygget av A/S Akersbanene i 1934. Linjen ble ombygget til T-bane i 1993 og renovert i 2002.
Sognsvannsbanen var den første av de vestlige forstadsbanene som ble oppgradert til metrostandard, med strømskinne og lange plattformer. Den nye T-baneringen grener av fra Sognsvannsbanen etter Ullevål stadion. I dag betjenes Sognsvannsbanen av linje 3, som også betjener Østensjøbanen i øst.
Stasjonene Blindern og Forskningsparken er viktige for Universitetet i Oslo. Ullevål stadion ligger ved stasjonen med samme navn. Endestasjonen Sognsvann brukes mye som innfallsport til Nordmarka.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. januar
Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien, men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och är idag en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer. Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. Gråsparven är en flockfågel, och kan ibland också ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar. Under hela året uppvisar gråsparven ett sällskapligt och socialt beteende. Många sorters beteenden hos gråsparven utförs i livet i gruppen, och dagens lopp är starkt synkroniserat.
I Norden samt i resten av Västeuropa har gråsparven traditionellt ansetts som en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige gick det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. januar
Skottland i høgmellomalderen omhandlar historia til Skottland i ei tid som strekkjer seg frå kong Domnall II i 900 og til kong Aleksander III i 1286, og som førte indirekte til Den skotske sjølvstendekrigen.
På 900-talet og 1000-talet var den nordlege halvdelen av Storbritannia dominert av gælisk kultur, og av eit gælisk kongedøme kjent på gælisk som «Alba». Frå hovudbasen sin i austlege Skottland, nord for elva Forth, tok kongedømet Alba kontroll over landområda sørover. Kongedømet hadde ein blomstrande kultur som femnde om store delar av den gælisk-talande verda. I tida etter regimet til kong David I på 1100-talet slutta dei skotske monarkane seg til ei form for skotsk «normannisk erobring» med spreiing av franske institusjonar og franske sosiale verdiar. Etter kvart som dei fyrste byane, burghane, blei fleire blei også mellomengelsk spreidd. Til ein viss grad fekk denne utviklinga ei motvekt i den felles norrøn-gæliske kulturen i nordvest, og gæliseringa av dei mange store adelsfamiliane av fransk og anglo-fransk opphav. Perioden endar med det som er blitt kalla «ei gælisk fornying» i ein integrert skotsk nasjonal identitet. Kring 1286 tilsvara grensene til kongedømet Skottland bortimot det dei er i dagens moderne Skottland. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. januar
Svenska kärnvapenprogrammet var det program som syftade till utveckling av kärnvapen och som bedrevs i Sverige under åren 1945 till 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt, och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen.
Ett beslut i Sveriges riksdag detta år innebar att forskningen skulle inriktas på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilket var avslutat 1972. Läs mer
se -
historik
17. januar
Snøugle (Bubo scandiacus) er ei ugle som holder til i arktiske strøk. Størrelsen på bestanden er ikke kjent, men det er en sjelden art. De største bestandene finnes i Sibir og Alaska. Norden befinner seg helt i utkanten av utbredelsesområdet, selv om det vitenskapelige navnet refererer til Skandinavia.
Snøugla er kledd i hvit fjærdrakt, og er en av de største ugleartene. Fullvoksne fugler måler cirka 50–65 cm og veier 1–2,5 kg. Vingespennet er ca 1,5 meter. Den har et fantastisk syn og kan se en mus som beveger seg på mer enn én kilometers avstand.
På grunn av at snøugla beveger seg over store områder er det vanskelig å tallfeste bestanden, men det er ingen tvil om at det er en sjelden art. Bestanden varierer trolig i takt med bestanden til det viktigste byttedyret, som er lemen. Dette gjelder spesielt i Norden, der man kan oppleve en «invasjon» av snøugler fra Russland i gode lemenår.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. januar
Darfurkonflikten är en väpnad konflikt som sedan 2003 äger rum i Darfur i västra Sudan, mellan de afrikanskdominerade rebellgrupperna Sudans befrielsearmé (SLA) och Justice and Equality Movement (JEM) som den ena parten, och den arabiskdominerade Janjawidmilisen stöttad av sudanesiska regeringsstyrkor som den andra parten. Detta har lett till oerhörda lidanden för den civila befolkningen och troligen har mellan 250 000 och 350 000 människor dött i det som av bland annat USA betecknas som ett folkmord och tre miljoner är nu direkt beroende av nödhjälp utifrån. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. januar
Bybanen i Bergen er eit bybanesystem i Bergen som vart opna for passasjertrafikk 22. juni 2010. Bybanen har i all hovudsak sin eigen trasé, som gjer det mogleg med raske og store sporvogner. Togsetta til Bybanen i Bergen er 32 meter lange og har plass til 212 personar.
Det vart først gjort framlegg om å byggje bybane i Bergen då drabantbyane rundt byen oppstod på slutten av 1960-talet og 1970-talet. Bystyret vedtok i 2000 å byggje bybane og i 2005 var finansiering på plass og prosjektet vedteke.
Prosjektet har likevel vore kontroversielt lenge. Vognsetta er bygd som leddvogner, utan skiljevegger mellom dei partene vognsetta er sett saman av. Det er førarplass i kvar ende av vognsetta, og soleis ikkje bygd sporsløyfer ved endestasjonane. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. januar
Snøugle (Bubo scandiacus) er ei ugle som holder til i arktiske strøk. Størrelsen på bestanden er ikke kjent, men det er en sjelden art. De største bestandene finnes i Sibir og Alaska. Norden befinner seg helt i utkanten av utbredelsesområdet, selv om det vitenskapelige navnet refererer til Skandinavia.
Snøugla er kledd i hvit fjærdrakt, og er en av de største ugleartene. Fullvoksne fugler måler cirka 50–65 cm og veier 1–2,5 kg. Vingespennet er ca 1,5 meter. Den har et fantastisk syn og kan se en mus som beveger seg på mer enn én kilometers avstand.
På grunn av at snøugla beveger seg over store områder er det vanskelig å tallfeste bestanden, men det er ingen tvil om at det er en sjelden art. Bestanden varierer trolig i takt med bestanden til det viktigste byttedyret, som er lemen. Dette gjelder spesielt i Norden, der man kan oppleve en «invasjon» av snøugler fra Russland i gode lemenår.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. januar
Darfurkonflikten är en väpnad konflikt som sedan 2003 äger rum i Darfur i västra Sudan, mellan de afrikanskdominerade rebellgrupperna Sudans befrielsearmé (SLA) och Justice and Equality Movement (JEM) som den ena parten, och den arabiskdominerade Janjawidmilisen stöttad av sudanesiska regeringsstyrkor som den andra parten. Detta har lett till oerhörda lidanden för den civila befolkningen och troligen har mellan 250 000 och 350 000 människor dött i det som av bland annat USA betecknas som ett folkmord och tre miljoner är nu direkt beroende av nödhjälp utifrån. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. januar
Bybanen i Bergen er eit bybanesystem i Bergen som vart opna for passasjertrafikk 22. juni 2010. Bybanen har i all hovudsak sin eigen trasé, som gjer det mogleg med raske og store sporvogner. Togsetta til Bybanen i Bergen er 32 meter lange og har plass til 212 personar.
Det vart først gjort framlegg om å byggje bybane i Bergen då drabantbyane rundt byen oppstod på slutten av 1960-talet og 1970-talet. Bystyret vedtok i 2000 å byggje bybane og i 2005 var finansiering på plass og prosjektet vedteke.
Prosjektet har likevel vore kontroversielt lenge. Vognsetta er bygd som leddvogner, utan skiljevegger mellom dei partene vognsetta er sett saman av. Det er førarplass i kvar ende av vognsetta, og soleis ikkje bygd sporsløyfer ved endestasjonane. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. januar
Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner. Den finns på öarna Komodo, Rinca, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2–3 meter och en vikt omkring 70 kg.
Parningen äger rum från maj till augusti och äggen läggs i september. De cirka tjugo äggen läggs i bon som byggts av storfothöns (Megapodiidae) och sedan övergivits. Äggen ruvas i sju till åtta månader och kläcks i april, då tillgången till insekter är som störst. Unga komodovaraner är sårbara och vistas därför uppe i träden, på säkert avstånd från rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som även utövar kannibalism. Det tar tre till fem år för ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 år gamla. Komodovaranen kan även utföra partenogenes, vilket betyder att ägg läggs utan hanlig befruktning. Läs mer
se -
historik
24. januar
Łódź er Polens tredje største by og hovedstaden i Łódź voivodskap midt i landet. Byen er hovedsenteret for tekstil- og filmindustrien og elektronikk- og underholdningsbransjen i Polen. Med sine universiteter, teatre, museer og den verdensberømte filmhøyskolen er Łódź også et viktig akademisk og kulturelt senter.
Byen har status som distriktsnivåby, og har om lag 1 150 000 innbyggere, forstadene inkludert.
Łódź fikk byrettigheter av kong Vladislav II Jagello i 1423. Storhetstiden begynte tidlig på 1800-tallet. Den lille jordbruksbyen, som i 1820 telte knapt tusen innbyggere, ble da omdannet til et av Europas største sentre for tekstilindustri med over en halv million innbyggere rundt 1910. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. januar
Agatha Christie (1890-1976) var en brittisk författare av kriminalromaner. Efter William Shakespeare är Agatha Christie världens bäst säljande författare, med 2,5 miljarder sålda böcker enbart på engelska och 1,5 miljarder böcker på 103 andra språk. Hon är allmänt känd som ”kriminalromanernas drottning” och är tillsammans med Arthur Conan Doyle den som har format deckargenren mest. Hennes mest kända detektiver är den excentriske belgaren Hercule Poirot och den ensamstående äldre damen Miss Marple.
Christie var mycket produktiv och skrev totalt ett åttiotal kriminalromaner och noveller, ofta två–tre per år. Trots att hon gillade att bryta traditionella mönster i sina deckare var hon mån om att alltid vara rättvis mot läsaren så att all information för att lösa gåtan finns tillgänglig innan förklaringen ges. Hon skrev även flera framgångsrika teaterpjäser. Pjäsen Råttfällan (The Mousetrap) innehar världsrekordet för teaterpjäser som spelats längst tid. Den sattes upp första gången 25 november 1952 på Ambassadors Theatre i London och spelas fortfarande (2010) efter mer än 57 år. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. januar
Rosens navn (Il nome della rosa) er ein postmoderne roman frå 1980 skrevet av den italienske semiotikaren, filosofen og forfattaren Umberto Eco. Romanen vart omsett til bokmål i 1984. I 1986 vart romanen filmatisert, med Sean Connery og Christian Slater i hovudrollene. I 1984 gav Eco ut eit essay om romanen, Postille a Il nome della rossa. Omsett til bokmål i 1988 som Randbemerkninger til Rosens navn.
Romanen inneheld fleire sidetema som i varierande grad er del i den sentrale kriminalforteljinga. Eit tema er konflikten mellom sensur og vitebegjær. Eit anna motsetningsforhold som romanen tar opp er det mellom skeptisk logikk og inderleg religiøsitet. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. januar
Łódź er Polens tredje største by og hovedstaden i Łódź voivodskap midt i landet. Byen er hovedsenteret for tekstil- og filmindustrien og elektronikk- og underholdningsbransjen i Polen. Med sine universiteter, teatre, museer og den verdensberømte filmhøyskolen er Łódź også et viktig akademisk og kulturelt senter.
Byen har status som distriktsnivåby, og har om lag 1 150 000 innbyggere, forstadene inkludert.
Łódź fikk byrettigheter av kong Vladislav II Jagello i 1423. Storhetstiden begynte tidlig på 1800-tallet. Den lille jordbruksbyen, som i 1820 telte knapt tusen innbyggere, ble da omdannet til et av Europas største sentre for tekstilindustri med over en halv million innbyggere rundt 1910. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. januar
Agatha Christie (1890-1976) var en brittisk författare av kriminalromaner. Efter William Shakespeare är Agatha Christie världens bäst säljande författare, med 2,5 miljarder sålda böcker enbart på engelska och 1,5 miljarder böcker på 103 andra språk. Hon är allmänt känd som ”kriminalromanernas drottning” och är tillsammans med Arthur Conan Doyle den som har format deckargenren mest. Hennes mest kända detektiver är den excentriske belgaren Hercule Poirot och den ensamstående äldre damen Miss Marple.
Christie var mycket produktiv och skrev totalt ett åttiotal kriminalromaner och noveller, ofta två–tre per år. Trots att hon gillade att bryta traditionella mönster i sina deckare var hon mån om att alltid vara rättvis mot läsaren så att all information för att lösa gåtan finns tillgänglig innan förklaringen ges. Hon skrev även flera framgångsrika teaterpjäser. Pjäsen Råttfällan (The Mousetrap) innehar världsrekordet för teaterpjäser som spelats längst tid. Den sattes upp första gången 25 november 1952 på Ambassadors Theatre i London och spelas fortfarande (2010) efter mer än 57 år. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. januar
Rosens navn (Il nome della rosa) er ein postmoderne roman frå 1980 skrevet av den italienske semiotikaren, filosofen og forfattaren Umberto Eco. Romanen vart omsett til bokmål i 1984. I 1986 vart romanen filmatisert, med Sean Connery og Christian Slater i hovudrollene. I 1984 gav Eco ut eit essay om romanen, Postille a Il nome della rossa. Omsett til bokmål i 1988 som Randbemerkninger til Rosens navn.
Romanen inneheld fleire sidetema som i varierande grad er del i den sentrale kriminalforteljinga. Eit tema er konflikten mellom sensur og vitebegjær. Eit anna motsetningsforhold som romanen tar opp er det mellom skeptisk logikk og inderleg religiøsitet. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. januar
Konflikten mellan Libyen och Tchad var ett tillstånd av sporadisk krigföring i Tchad mellan 1978 och 1987 där Libyen och Tchad var motparter. Libyens inblandning i Tchads inre angelägenheter inleddes 1968, då inbördeskriget i Tchad utvidgades till norra Tchad, och blev mer intensivt 1969 då Muammar al-Qadhdhafi tog makten i Libyen. Konflikten utmärktes av fyra olika libyska interventioner i Tchad, som skedde 1978, 1979, 1980–1981 och 1983–1987. Vid alla dessa tillfällen hade Qadhdhafi stöd av ett antal grupperingar i Tchad som deltog i inbördeskriget, medan Libyens motståndare fick stöd av den franska regeringen, som ingrep militärt för att rädda Tchads regering 1978, 1983 och 1986.
Den ursprungliga orsaken till Qadhdhafis inblandning i Tchad var hans ambition att annektera Aouzouremsan, den nordligaste delen av Tchad, som han gjorde anspråk på med hänvisning till ett oratificerat fördrag från kolonialtiden. År 1972 blev hans mål, enligt historikern Mario Azevedos bedömning: Att skapa en klientstat på Libyens "undersida", en islamisk republik utformad i likhet med hans jamahiriya, som skulle upprätthålla nära band med Libyen och säkra hans kontroll över Aozouremsan, att driva ut Frankrike från området, och att använda Tchad som en bas för att utöka sitt inflytande i Centralafrika. Läs mer
se -
historik
31. januar
Pythagoras’ læresetning er en av de mest grunnleggende læresetninger innen euklidsk geometri og kan uttrykkes som «I en rettvinklet trekant er summen av kvadratene på katetene lik kvadratet på hypotenusen.» Dette kan uttrykkes med ligningen:
hvor a og b er lengden av katetene, de hosliggende sidene til den rette vinkel, og c er lengden av hypotenusen.
Pythagoras’ læresetning har sitt navn etter den greske matematikeren Pythagoras som ansees å være den som oppdaget og beviste setningen. Blant matematikere trekkes dette i tvil. Lenge før Pythagoras’ tid synes sammenhengen i Pythagoras’ læresetning å være kjent både i Babylon og India, men uten at en har kunnet påvise at de beviste teoremet.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik