Sverige: Skillnad mellan sidversioner

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Lex Veritatis (diskussion | bidrag)
+gd: An t-Suain; +gv: Soolyn; balansera (assisterat)
Lex Veritatis (diskussion | bidrag)
m →‎Översättningar: Korrigering av iriska
Märke: 2017-källredigering
Rad 60: Rad 60:
*interlingua: {{ö|ia|Svedia}}
*interlingua: {{ö|ia|Svedia}}
*inuktitut: {{ö|iu|ᔅᕗᕆᑭ}}, {{ö|iu|svuriki}}
*inuktitut: {{ö|iu|ᔅᕗᕆᑭ}}, {{ö|iu|svuriki}}
*iriska: {{ö|ga|an tSualainn|f}}
*iriska: {{ö|ga|Sualainn|f|text=an tSualainn}}
*isländska: {{ö+|is|Svíþjóð}}
*isländska: {{ö+|is|Svíþjóð}}
*italienska: {{ö+|it|Svezia|f}}
*italienska: {{ö+|it|Svezia|f}}

Versionen från 17 juli 2017 kl. 10.22

Wikipedia har en artikel om:
Sverige
Sveriges flagga

Svenska

Substantiv

Böjningar av Sverige 
neutrum Singular
Nominativ Sverige
Genitiv Sveriges

Sverige

  • "Mall:uttal" [ˈsværjɛ]
  1. stat i Skandinavien i norra Europa
    Synonymer: landet lagom, moder Svea, Svea rike, Konungariket Sverige, Svedala, Svitjod
    Etymologi: Kallat på 1200-talets Mall:härledning-, under 1300-talet Svearike, på den tiden åsyftande regionen Svealand. Sammansatt av svear och rike. Mot slutet av 1400-talet i yngre fornsvenska har stavningen ändrats till Swerighe i både svenska och danska språket. Under 1600-talet dök andra stavningsformer upp såsom Swerghe och Swirghe. Gustav II Adolf använde stavningen Swirge. Även i bestämd form såsom Sveriget 1648, och Sverget år 1719.[1]
    Besläktade ord: svenne, svennefiera, svennefiering, svensk, svenska, svenskhet, svenskifiera, svenskifiering
    Sammansättningar: sverigebo, sverigemästare, sverigevän

Översättningar

Bokmål

Substantiv

Sverige

  1. Sverige

Danska

Substantiv

Sverige

  1. Sverige
    Varianter: Sverrig (ålderdomligt)

Nynorska

Substantiv

Sverige

  1. Sverige

Källor

  1. Sverige i Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist (första utgåvan, 1922)