Set Persson

Kampen mot socialdemokratismen och dess företrädare måste föras ständigt och oförsonligt i sak, fastän givetvis i kamratlig ton vid diskussionerna med de socialdemokratiska arbetarna.

Set Persson (1897-1960), svensk kommunist. Ledare för Sveriges Kommunistiska Arbetarförbund från dess bildande 1956 till sin död 1960.

Om SKP:s högervridning

• Vår enhetspolitik måste bestå i, att vi går samman med de socialdemokratiska arbetarna, hur liten den bit av vägen än är, som de genom sina egna erfarenheter om det egna partiets oriktiga politik eller genom vår upplysning och agitation blivit beredda att vandra vid vår sida. Men vår enhetspolitik får inte innebära att vi går samman med de socialdemokratiska arbetarna i den mån de vandrar på en oriktig väg endast för att inställsamt visa, att vi vill vara deras vänner. Ty detta kan inte leda de socialdemokratiska arbetarna in på rätt väg, men väl för oss själva ner i opportunismens träsk. Kampen mot socialdemokratismen och dess företrädare måste föras ständigt och oförsonligt i sak, fastän givetvis i kamratlig ton vid diskussionerna med de socialdemokratiska arbetarna.
  • Set Persson på Sveriges Kommunistiska Partis 16:e kongress, fjärde april 1953. Talet återgivet i tidskriften Revolt nr 3/1960, sid 5.

Om dödsstraffet

• I ett land där arbetarklassen tagit makten i syfte att bygga ett socialistiskt samhälle, bör dödsstraffet avskaffas. Någon anser kanske att om ett socialistiskt land vid straffutmätning för kontrarevolutionära handlingar avstår från att beröva fågna motståndare, som begått grova brott, livet, så skulle detta vara liktydigt med ett svaghetstecken vid utövandet av proletariatets diktatur, vilket skulle komma att utnyttjas av klassfienderna. Arbetarklassens maktutövning skulle inte på något sätt behöva försvagas om det socialistiska samhället i sin strafflagstiftning gav uttryck för en ny, ur de socialistiska samhällsförhållandena naturligen härledd högre moral, innebärande en sådan ovillkorlig respekt för människors liv att den socialistiska staten inte överlagt och med berått mod fick utsläcka sådana. En dylik förändring skulle istället hos såväl socialismens naturliga motståndare som också av världsproletariatet uppfattas som ett tecken på styrka.
  • Set Persson i Revolt nr 3/1958, under rubriken "Riv galgarna!". [1]

Andra om Persson

• Programmet från den 16:e partikongressen var inte genomgående dåligt. Men i det avgörande avsnittet - det som handlade om den socialistiska revolutionen - var det en usel kompromiss mellan marxism och önsketänkande. Det återspeglade den djupa oenighet som rådde inom partiet i en av marxismen-leninismens avgörande frågor och som ledde till att en gammal förtjänt kommunist som Set Persson i desperation lämnade både kongressen och partiet.
  • Nils Holmberg i Till kamp för Sveriges Kommunistiska Parti, sid. 42.