Vektoranalys
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Vektoranalys är ett område inom matematiken som handlar om reell analys i flera variabler av vektorer i 2 eller fler dimensioner. De flesta tillämpningar grundar sig på 3-dimensionell vektoranalys.
Vektoranalysen består av ett antal formler och problemlösningstekniker som är mycket användbara för ingenjörer och fysiker.
I ett vektorfält är varje punkt i rummet tilldelat en vektor. I ett skalärfält är varje punkt i rummet tilldelat en skalär. Till exempel är temperaturen i en pool ett skalärfält; för varje punkt i poolen finns en temperatur vilken anges med ett reellt tal. Hur vattnet strömmar i poolen är däremot ett vektorfält; i varje punkt kan vattnets hastighet och riktning mätas, vilket kan representeras av en hastighetsvektor.
Tre viktiga operatorer inom vektoranalysen:
- Gradient: mäter hastighet och riktning av förändringar i ett skalärfält; gradienten av ett skalärfält är ett vektorfält.
- Rotation: mäter ett vektorfälts tendens att rotera runt en punkt; rotationen av ett vektorfält är ett annat vektorfält.
- Divergens: mäter ett vektorfälts tendens att utgå ifrån eller närma sig en given punkt; divergensen av ett vektorfält är ett skalärt fält.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- Gradienten av temperaturfältet ovan ger en vektor i varje punkt, som hela tiden pekar mot varmare vatten (högre temperatur). Om skalärfältet betecknas med T, så skrivs gradienten av T som grad T eller ∇ T
- Rotationen av vattnets hastighetsvektor ovan anger, löst talat, om det finns virvlar i vattnet. Ett vektorfält v har rotationen rot v, eller ∇ × v
- Divergensen av vattnets hastighetsvektor anger, löst talat, huruvida det i en punkt tillkommer mer vatten (divergensen positiv) eller strömmar ut vatten (divergensen negativ). Om v åter är hastighetsvektorn, så är divergensen ∇ · v
Flertalet analytiska resultat förstås lättare om man använder sig av tekniker från differentialgeometrin, vilken innehåller hela vektoranalysen och en del extra: exempelvis hur vektoranalysen generaliseras till högre dimensioner. Att det inte går att göra likadant i högre dimensioner som i tre dimensioner, beror bland annat på att det inte går att på ett naturligt sätt generalisera rotationsoperatorn.
Definitioner
[redigera | redigera wikitext]Följande definitioner gäller i ett kartesiskt koordinatsystem (e0, …, en), där basvektorerna är konstanta.
- Låt f vara ett skalärfält definierat i en delmängd av ℝn.
- Gradienten av f definieras då som
- Låt v = (v1, …, vn) vara en vektor och varje vi = vi(x1, …, xn) är en funktion definierad i en given delmängd av ℝn. Divergensen av v definieras då som
- Låt v = (v1, v2, v3) ∈ ℝ3, och varje vi(x1, x2, x3) vara en funktion definierad i en given delmängd av ℝ3.
- Rotationen av v definieras då som
Tillämpningar
[redigera | redigera wikitext]Vektoranalys är nödvändig för att uttrycka vissa partiella differentialekvationer inom fysiken, som Maxwells ekvationer inom elektrodynamik och Navier-Stokes ekvationer inom strömningsmekanik.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Den här artikeln ingår i boken: Matematik |
- Gauss sats
- Stokes sats
- Integral
- Kurvintegral
- Ytintegral
- Tabell över matematiska symboler
- Lista över vektoridentiteter
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Vektoranalys.