Propen
Propen | |
| |
Systematiskt namn | Propen |
---|---|
Övriga namn | Propylen |
Kemisk formel | C3H6 |
Molmassa | 42,08 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 115-07-1 |
SMILES | C=CC |
Egenskaper | |
Densitet | Gas: 1,81 kg/m³ Vätska: 0,614 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 0,61 g/l |
Smältpunkt | -185,2 °C |
Kokpunkt | -47,6 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Propen, propylen, är ett kolväte med formeln C3H6. Propen innehåller en dubbelbindning och är alltså en alken.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Propen är ett gasformigt, omättat alifatiskt kolväte med kokpunkt -48 °C.
Propen har en högre densitet och kokpunkt än eten på grund av dess större massa. Den har en något lägre kokpunkt än propan och är därför mer flyktig. Den saknar starkt polära bindningar, men molekylen har ett litet dipolmoment[särskiljning behövs] på grund av dess minskade symmetri.
Förekomst och framställning
[redigera | redigera wikitext]Propen finns i naturen och är en biprodukt av vegetation och jäsningsprocesser. Den 30 september 2013 meddelade NASA att rymdsonden Cassini, en del av Cassini-Huygens uppdrag, hade upptäckt små mängder av naturligt förekommande propen i Titans atmosfär med hjälp av spektroskopi.
Propen bildas i stora mängder vid krackning av petroleum.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Propen och eten har ungefär samma egenskaper och används vid framställning av polypropen och alkoholer. Av propen tillverkas isopropanol, fenol, aceton, glycerin, akrylonitril m. m.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979.
Se även
[redigera | redigera wikitext]
|