Hoppa till innehållet

Ludvig I av Bayern

Från Wikipedia
Denna artikel handlar om kungen. För den medeltida hertigen med samma namn och nummer, se Ludvig I, hertig av Bayern.
Ludvig I av Bayern
FöddLudwig Karl August von Bayern
25 augusti 1786[1][2][3]
Strasbourg[1]
Död29 februari 1868[1][2][3] (81 år)
Nice[1]
BegravdSt. Boniface’s Abbey[4] och Altötting
Utbildad vidGöttingens universitet
SysselsättningPoet
Befattning
Kung av Bayern (1825–1848)
MakaTherese av Sachsen-Hildburghausen
(g. 1810–)[5]
PartnerLola Montez
Jane Digby
Marianna Marquesa Florenzi
BarnMaximilian II av Bayern (f. 1811)
Mathilde Caroline av Bayern (f. 1813)[6]
Otto I av Grekland (f. 1815)
Theodolinde Princess of Bavaria (f. 1816)[7]
Ludovico Florenzi (f. 1821)
Luitpold av Bayern (f. 1821)
Adelgunde av Bayern (f. 1823)
Hildegard av Bayern (f. 1825)
Alexandra Amalie av Bayern (f. 1826)
Adalbert von Bayern (f. 1828)
FöräldrarMaximilian I Josef av Bayern
Augusta Vilhelmina av Hessen-Darmstadt
SläktingarAugusta av Bayern (syskon)
Karolina Augusta av Bayern (syskon)
Karl av Bayern (syskon)
Amalia Augusta av Bayern (syskon)
Elisabeth Ludovika av Bayern (syskon)
Maria Anna av Bayern (syskon)
Sofia av Bayern (syskon)
Ludovika av Bayern (syskon)
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen
Sankt Stefansorden
Toskanska Sankt Josefsorden
Kungliga Serafimerorden
Frälsarens orden
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden
Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden
Max-Josefsorden
Riddare av Gyllene skinnets orden
Bayerska kronorden
Sankt Hubertusorden
Andreasorden
Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Ludvig I i exil, 1860.

Ludvig I av Bayern, på tyska Ludwig I, född 25 augusti 1786 i Strasbourg, död 29 februari 1868 i Nice, var kung av Bayern åren 1825-1848.

Ludvig var äldste son till Maximilian I Joseph som från år 1806 var den förste kungen av Bayern. (Innan dess hade landets härskare burit titeln kurfurste.) Ludvig efterträdde sin far som kung i oktober 1825.

Ludvigs regeringstid utmärktes av ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg som inrättandet av Tysklands första järnväg (sträckan Nürnberg-Fürth). Kungen var också en stor beskyddare av konst och vetenskap och lät uppföra många museer och andra offentliga byggnader i klassicistisk stil i München såsom Glyptoteket, Pinakoteken, Propyléerna med flera. 1826 lät han flytta universitetet i Landshut till München och återupprättade den bayerska konstakademin.[8]

I stor utsträckning finansierades dessa av kungens privata kassa, och i gengäld levde denne själv privat nästan uppseendeväckande snålt. Han skall ha gått i påfallande nötta kläder och sägs ha förbjudit lök i den kungliga matlagningen eftersom han tyckte att den var för dyr.

Ludvig uppträdde från början som en liberal regent, stödde grekernas frihetskamp och sonen Ottos kandidatur till den grekiska tronen. I samband med att Julirevolutionens oroligheter även spritt sig till München, övergick han dock alltmer till reaktionen och relationerna till befolkningen försämrades.[8]

Hans beryktade affär med dansösen Lola Montez[8] i kombination med de allmänna revolutionära strömningarna i Tyskland 1848 tvingade honom att den 20 mars detta år abdikera till förmån för sonen Maximilian.

Ludvig var sedan den 12 oktober 1810 gift med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen (1792-1854), dotter till hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. Inom parentes kan nämnas att firandena kring parets bröllop givit upphov till den bayerska Oktoberfesten. Paret fick fyra söner och fem döttrar. Två av sönerna blev kungar.

Barn:

  1. Maximilian II av Bayern (1811-1864; kung 1848-64)
  2. Mathilda (1813-1862), gift med Ludvig III av Hessen-Darmstadt
  3. Otto I av Grekland (1815-1867; kung 1832-62)
  4. Theodolinde Charlotte Luise (1816-1817)
  5. Luitpold av Bayern (1821-1912; prinsregent)
  6. Adelgunda (1823-1914), gift med hertig Frans V av Modena
  7. Hildegard (1825-1864) , gift med ärkehertig Albrecht av Österrike-Teschen
  8. Alexandra (1826-1875), författare med psykiska störningar
  9. Adalbert (1828-1875)

Vid sidan av sitt äktenskap hade Ludvig ett stort antal älskarinnor (däribland den ovan nämnda Lola Montez) och flera utomäktenskapliga barn.

  1. ^ [a b c d] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Louis-I-king-of-Bavariatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.findagrave.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Union List of Artist Names, 17 december 2014, ULAN: 500240441, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Maximilian I Joseph av Bayern
Bayerns kung
1825-1848
Efterträdare:
Maximilian II av Bayern