Lektor (Sverige)

	Akademiska titlar; och anställningsformer
Högre titlar	• Docent
Examina på forskarnivå	• Doktorsexamen; • Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå	• Masterexamen; • Magisterexamen; • Yrkesexamen
Examina på grundnivå	• Kandidatexamen; • Högskoleexamen; • Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare	• Professor; • Gästprofessor; • Adjungerad professor; • Seniorprofessor; • Universitetslektor; • Adjungerad universitetslektor; • Biträdande universitetslektor; • Postdoktor; • Universitetsadjunkt; • Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer	• Forskarassistent; • Forskardocent
Andra anställningsformer	• Rektor; • Prorektor; • Dekan; • Prodekanus; • Prefekt; • Proprefekt; • Amanuens; • Director musices
Hederstitlar	• Hedersdoktor; • Honorary Fellow; • Jubeldoktor; • Professors namn
	Denna tabell: visa • redigera

Lektor (från latinets lector, "föreläsare") är en titel för lärare och liknande som internationellt används i starkt varierande betydelse.

I Sverige är en lektor en lärare vid universitet, högskola eller gymnasieskola. För behörighet krävs doktors- eller licentiatexamen. Vid gymnasierna är lektorstjänsten etablerad sedan de inrättades på 1600-talet. Vid universiteten infördes ämbetet till följd av universitetsutredningen på 1950-60-talet, ledd av först Ragnar Edenman och därefter Torgny T:son Segerstedt. Man ville därigenom ersätta de tidsbegränsade docenturerna med fasta undervisningstjänster.

Lektorer i gymnasieskolan

Lektorer har funnits vid de svenska gymnasierna sedan de etablerades på 1600-talet. Ursprungligen fanns lektorsbefattningar i teologi, filosofi, grekiska och hebreiska (linguarum orientalicæ lector) , latin (eloquentiæ lector), matematik samt historia.

Antalet gymnasielektorer i Sverige har stadigt minskat under 1900-talets senare del i samma takt som elevantalet har ökat i gymnasieskolan och högskolan. År 1970, när gymnasieutbildning fortfarande sågs som en ynnest, fanns 1500, år 1990 var de 1350 och år 2000, då 80% av varje årskull utbildades inom gymnasieskolan fanns 525 lektorer. År 2003 fanns 400 gymnasielektorer kvar, varav omkring hälften var minst 60 år. Ju fler som utbildats inom gymnasieskolan, desto färre lektorer har också varit i tjänst inom gymnasieskolan.^[1] Även om den officiella inställningen till lektorer ofta är positiv, har kommunerna i praktiken varit ovilliga att betala de något högre löner som krävs för att rekrytera personer med licentiat- eller doktorsexamen.

Rollen kan dock få en renässans i gymnasieskolan. Uppsala kommun beslutade 2007 att tillsätta 30 tjänster för gymnasielektorer^[2] och 2009 uttalade utbildningsminister Jan Björklund en vilja att öka antalet gymnasielektorer. I den nya skollagen från 2010 återinförs lektorstjänsterna för att öka lärarnas karriärmöjligheter.^[3] Det långsiktiga målet för Uppsalas gymnasieskolor är att alla skolor ska ha en disputerad lärare i samtliga centrala ämnen. Därtill ska en lektor ha ämnesansvar för samtliga lärare i det aktuella ämnet. När denna satsning är genomförd kommer antalet lektorer i Uppsala att uppgå till omkring 80 stycken.

Universitetslektorer

Universitetslektor är en titel för en tillsvidareanställd lärare vid högskola eller universitet som oftast har avlagt doktorsexamen. Universitetslektor kan man antingen bli genom att söka och anställas till en utlyst lektorstjänst, eller genom att som tillsvidareanställd universitetsadjunkt eller biträdande lektor ytterligare meritera sig och sedan söka och erhålla befordran. Formerna för tillsättning av lektorsanställningar regleras i lärosätets anställningsordning. Tillsättningar hanteras av den lokala nämnd inom fakulteten som handlägger anställningsärenden, och en extern granskning sker genom att två sakkunniga tillkallas. Dessa har till uppgift att bedöma de sökandes vetenskapliga och pedagogiska meritering samt att (i fallet med den utlysta lektorstjänsten) rangordna dem som sökt. I vissa fall kan en person utan doktorsexamen men med avsevärda kunskaper och erfarenheter, förvärvade i yrkeslivet eller genom annan utbildning och efter prövning bedömda som tillräckligt underlag, anställas som universitetslektor. Detta gäller till exempel universitetslektorer i konstnärliga ämnen.

Biträdande universitetslektor är en tidsbegränsad meriteringstjänst, avsedd för yngre forskande lärare med doktorsexamen. Tjänsten är främst inriktad mot egen forskningsverksamhet. När tjänsteperioden går mot sitt slut kan innehavaren ansöka om befordran till universitetslektor.

På engelska används, framför allt i USA, titeln Assistant Professor som översättning av universitetslektor (Associate professor om tillsvidareanställd universitetslektor eller docent) och vice versa, medan man i Storbritannien använder titeln Senior Lecturer^[4].

Svenska lektorer i utlandet

Svenska institutet finansierar ett antal lärartjänster i svenska vid utländska universitet. Dessa kallas utlandslektorer eller svensklektorer. En svensk lektors uppgift är att undervisa i språk men också fungera som en kulturambassadör för Sverige.^[5]

Fiktion

En av de återkommande rollerna i Mosebacke Monarki var lektor Hektor Sektor.

Referenser

^ Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Natur och kultur. ISBN 9789127109155
^ Christopher Lagerqvist (17 juli 2007). ”"Forskning ska lyfta gymnasiet"”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_246257.svd.
^ ”Skärpta krav i nya skollagen”. Svenska Dagbladet. 23 mars 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skarpta-krav-i-nya-skollagen_4466411.svd.
^ [1] Universitets- och högskolerådets Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen. Läst 2021-01-12.
^ ”Bli utlandslektor i svenska - Svenska språket”. Svenska språket. Arkiverad från originalet den 2 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180202071532/https://svenskaspraket.si.se/for-larare/bli-utlandslektor-svenska/. Läst 1 februari 2018.

Externa länkar

https://web.archive.org/web/20180831175100/https://dokodoc.com/lektorernas-svanesng.html%3Cnowiki/> Lektorernas svanesång], Historielärarnas förening, 2005.
Lektorstjänsterna inom gymnasieskolan, motion av Birgit Henriksson (m), riksdagsåret 1992/93.
Lärarnas historia Hemsida med dokument från TAM-Arkiv och artiklar om lärarförbunden samt lärarnas historia.

[1] Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Natur och kultur. ISBN 9789127109155

[2] Christopher Lagerqvist (17 juli 2007). ”"Forskning ska lyfta gymnasiet"”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_246257.svd.

[3] ”Skärpta krav i nya skollagen”. Svenska Dagbladet. 23 mars 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skarpta-krav-i-nya-skollagen_4466411.svd.

[4] [1] Universitets- och högskolerådets Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen. Läst 2021-01-12.

[5] ”Bli utlandslektor i svenska - Svenska språket”. Svenska språket. Arkiverad från originalet den 2 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180202071532/https://svenskaspraket.si.se/for-larare/bli-utlandslektor-svenska/. Läst 1 februari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]