Borgerliga partier i Sverige
Borgerliga partier är i Sverige ett begrepp som används om vissa politiska partier, idag framförallt Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderata samlingspartiet.[1] Begreppet har ingen exakt definition men syftar vanligen på de partier som är icke-socialistiska och förordar liberal demokrati och marknadsekonomi, med ursprung i antingen en konservativ eller liberal idégrund.
Termen har framförallt använts i denna bemärkelse under 1900-talet, men exakt vilka partier som åsyftats har varierat något. Begreppet borgerlig kan också i vidare bemärkelse användas om personer och grupperingar som sympatiserar med en politik av detta slag. Exempelvis beskriver Linköpingstidningen Östgöta-Correspondentens ledarsida sig som "oberoende borgerlig".
2004–2019 hade de fyra borgerliga riksdagspartierna ett koalitionssamarbete på nationell nivå kallat Alliansen.[2][3]
Efter valet 2022 har Tidö-samarbetet mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ibland benämnts som det borgerliga blocket trots att Sverigedemokraterna inte brukar betecknas som ett borgerligt parti.[4][5][6][7]
Skiftande betydelser
[redigera | redigera wikitext]Historiskt sett har termen borgerlig haft många olika betydelser och bland annat syftat på borgarståndet. Den användes i partisammanhang tidigare främst som en nedsättande term från vänsterhåll. Det användes först som partibeteckning för Lantmanna- och borgarpartiet, men då i betydelsen "stadsbo", inte som uttryck för en politisk ideologi.
I mångt och mycket var det Socialdemokraternas starka ställning och sedermera den svenska blockpolitiken som ledde till att begreppet befästs i svensk politik, i egenskap av "ett politiskt användbart begrepp som det var lätt att tillgripa när man kvickt behövde en term som täckte in allt till höger om socialdemokratin."[8]
Begreppet anammades först i positiv bemärkelse inom Allmänna valmansförbundet, Moderaternas föregångare, där det började användas av partiets underavdelningar i betydelsen "icke-socialistiskt parti".[9] Först senare fick begreppet fäste även hos Centerpartiet och Liberalerna. Inom Centerpartiet fanns länge en motvilja mot begreppet "borgerlig".[9] Exempelvis använde Thorbjörn Fälldin, Centerpartiets partiledare 1971–1985, konsekvent istället beteckningen icke-socialistisk om sitt parti och de regeringar han bildade.
Sverigedemokraterna, som är invalt i riksdagen sedan 2010, brukar normalt inte beskrivas som en del av borgerligheten, trots att partiet sedan slutet av 2010-talet samarbetar med vissa borgerliga partier.
Ett uttryck som också förekommit i den politiska debatten är så kallad borgerlig vänster. I Sverige har främst Liberalerna och tidvis Centerpartiet beskrivits så, på grund av den socialliberala profilen. I Folkpartiets valhandbok från 1934 slår partiet fast att Folkpartiet är en borgerlig vänster för demokratins värn. Begreppet återaktualliserades i modern tid i synnerhet av Centerpartiet under Maud Olofssons första år som partiledare, innan Alliansen-samarbetet.[10][11][12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Styre i kommuner efter valet 2018”. Sveriges Kommuner och Regioner. 31 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221009162206/https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyren/styreikommunereftervalet2018.26791.html. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Nilsson, Owe (29 augusti 2019). ”Alliansen firar 15 år – men lever den?”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/8mvoL1/litet-hopp-for-alliansen. Läst 4 augusti 2023.
- ^ Nordström, Isabelle (11 januari 2019). ”Här dödförklarar de Alliansen – två gånger på 30 minuter”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ngo4zm/har-dodforklarar-de-alliansen--tva-ganger-pa-30-minuter. Läst 4 augusti 2023.
- ^ Larsson-Auna, Fanny (16 september 2022). ”Analys: Borgerlig regering kan bli negativt för samiska väljare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/analys-borgerlig-regering-negativ-for-de-samiska-valjarna. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”NOVUS: S ökar – mandatövertag för högerblocket”. Dagens opinion. 13 juli 2022. https://dagensopinion.se/artikel/novus-s-okar-mandatovertag-for-hogerblocket/. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Nordgren, Rikard; Svartström, Anna (11 september 2022). ”Rysarjämnt mellan blocken i Sverige: Resultatet klarnar först på onsdag – Sverigedemokraterna gör succéval”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/59f1e720-0e8f-45a1-aab4-3ff9ca96d049. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Bornlid Lesseur, Marcus (19 augusti 2022). ”Jimmie Åkesson: Blir det inte tillräckligt bra så blir det inget”. www.aftonbladet.se. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/1OgypG. Läst 21 november 2022.
- ^ Harrison, Dick (24 juli 2016). ”Varför talar man om ”borgerligheten”?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varfor-talar-man-om-borgerligheten. Läst 5 april 2021.
- ^ [a b] borgerlig i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 december 2018.
- ^ Bülow, Hans (29 augusti 2017). ”Ledare: Borgerlig vänster lever?”. Sydöstran. http://www.sydostran.se/ledare/borgerlig-vanster-lever/. Läst 12 december 2018.
- ^ Sundberg, Robert (18 augusti 2012). ”Ledare: Borgerliga vänsterns död”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/ledare/borgerliga-vansterns-dod. Läst 12 december 2018.
- ^ ”"Vi behöver en borgerlig vänster"”. DN.SE. 15 september 2002. https://www.dn.se/nyheter/politik/vi-behover-en-borgerlig-vanster/. Läst 5 april 2021.