Hoppa till innehållet

Fukushima I

Från Wikipedia
Fukushima I
Fukushima Sea Water Sampling-3 (10722882954).jpg
PlatsOkuma, Fukushima prefektur
LandJapan Japan
Byggstart25 juli 1967
DriftTokyo Electric Power Company
Togs i kommersiell driftF1 26 mars 1971
F2 18 juli 1974
F3 27 mars 1976
F4 12 oktober 1978
F5 18 april 1978
F5 24 oktober 1979
StängdesF1 19 maj 2011
F2 19 maj 2011
F3 19 maj 2011
F4 19 maj 2011
F5 17 december 17 2013
F6 17 december 17 2013
Reaktorer
ReaktortypBWR
Stängda reaktorer1 x 439 MW
4 x 760 MW
1 x 1067 MW
Ej färdigställda reaktorer2 x 1380 MW
Fukushima I på kartan över Japan
Fukushima I
Fukushima I på kartan över Japan.

Fukushima I (福島第一原子力発電所 Fukushima dai-ichi genshiryoku hatsudensho?) är ett japanskt nedlagt kärnkraftverk som ligger vid havskusten i staden Okuma i Fukushima prefektur på nordöstra Honshu. I närheten i prefekturen finns ytterligare ett nedlagt kärnkraftverk, Fukushima II eller på japanska 福島第二 Fukushima Daini.

Kraftverket drabbades svårt av jordbävningen vid Tōhoku den 11 mars 2011. Ingen av reaktorerna har levererat kraft sedan olyckan. Reaktor 1-4 stängdes definitivt vid olyckan medan reaktor 5 och 6 lades ner 17 december 2013.[1]

Reaktorer

[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraftverket hade före olyckan år 2011 sex reaktorer i drift och var därmed ett av de största kärnkraftverken i världen. Fukushima I byggdes och drivs, precis som Fukushima II, av The Tokyo Electric Power Company. Kraftverket sattes i drift 1971. General Electric levererade reaktorerna till blocken 1, 2 och 6 medan Toshiba stod för block 3 och 5 och block 4 kom från Hitachi. Alla sex reaktorerna är av General Electrics design.[2] Arkitekt för General Electrics block var Ebasco. All konstruktion utfördes av Kajima.[3]

Från september 2010 kördes block 3 på MOX-bränsle i stället för låganrikat uran, vilket användes i de andra fem reaktorerna.[4][5]

Reaktor Typ[6] Kritisk första gången[6] Kommersiell drift[6] Permanent nedstängt Elektrisk bruttoeffekt
Fukushima I - 1 BWR 10 oktober 1970 16 mars 1971 19 maj 2011[7] 460 MW
Fukushima I - 2 BWR 10 maj 1973 18 juli 1974 19 maj 2011[8] 784 MW
Fukushima I - 3 BWR 6 september 1974 27 mars 1976 19 maj 2011[9] 784 MW
Fukushima I - 4 BWR 28 januari 1978 12 oktober 1978 19 maj 2011[10] 784 MW
Fukushima I - 5 BWR 26 augusti 1977 18 april 1978 17 december 2013[11] 784 MW
Fukushima I - 6 BWR 9 mars 1979 24 oktober 1979 17 december 2013[12] 1100 MW
Fukushima I - 7 (tidigare planerad) ABWR 1380 MW
Fukushima I - 8 (tidigare planerad) ABWR 1380 MW

Säkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Japan ligger i en skärningspunkt mellan fyra olika tektoniska plattor, där jordbävningar är vanliga. Fukushima-anläggningen påstås enligt wikileaksdokument vara byggd för att klara jordbävningar upp till magnitud 7,0 på Richterskalan. Denna låga säkerhetsnivå skulle Japan ha varnats för redan 2009.[13] Andra uppgifter finns dock om högre säkerhetsnivå motsvarande 8,2.[14] Ingenting sägs om läget för epicentrum.[källa behövs] Det som orsakade Fukushima-olyckan 2011 var dock en tsunami, och hur förberedd på en sådan kraftverket var är inte angivet här.

Incidenter före 2011

[redigera | redigera wikitext]

Störningar har inträffat vid vissa reaktorblock:

  • Den 25 februari 2009 inleddes en manuell avstängning mitt under en igångsättning. Orsaken var ett larm om högt tryck, som berodde på att en bypass-ventil till en turbin stängts av. Reaktorn var vid 12 % av full effekt, när larmet inträffade kl. 04:03 på grund av en tryckökning till 1029,8 psi, som överskred den lagstadgade gränsen på 1002,2 psi. Reaktorn sänktes till 0 % effekt, vilket översteg det tröskelvärde på 5 % som kräver händelserapportering och trycket sjönk tillbaka under det föreskrivna gränsvärdet kl. 04:25. Senare, vid 08:49 hade styrstavarna helt införts, vilket var en manuell avstängning av reaktorn. En inspektion bekräftade då att en av de 8 avlastningsventilerna hade stängt och att ventilen hade en dålig förbindelse med drivvätska. Reaktorn hade startats efter den 25:e ordinarie inspektionen, som inleddes den 18 oktober 2008.[15]
  • Den 26 mars 2009 hade Enhet 3 problem med över-införingen av styrstavar under ett avbrott. Reparationsarbeten pågick på utrustning som reglerar det drivande trycket för styrstavarna, då en ventil öppnades kl 02:23 och utlöste ett driftalarm för styrstavar. Vid en senare besiktning konstaterades det att flera stavar oavsiktligt glidit in.[16]
  • Den 2 november 2010 hade enhet 5 ett automatiskt snabbstopp, medan en tekniker utförde en justering av styrstavarnas införandemönster. Nödstoppet orsakades av ett larm om låg vattennivå i reaktorn. Turbinen slog ifrån tillsammans med reaktorn och det uppstod ingen strålning på arbetsskadenivå.[17]

Jordbävningen 11 mars 2011

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Fukushima-olyckan

Block 1, 2 och 3 i Fukushima I, liksom tre andra närliggande kärnkraftverk, stoppades automatiskt den 11 mars 2011, kl 14:46 lokal tid, vid jordbävningen i havet utanför Sendai. Intensiteten i skakningarna på platsen uppmättes till 6+ shindo, på en sjugradig skala[18].

Jordbävningen slog ut det allmänna elnätet. I och med detta snabbstoppades block 1, 2 och 3 vilka vid tillfället var i drift[19]. En knapp timme senare, kl 15:42, slogs de dieseldrivna reservgeneratorerna ut av den tsunami som följde på skalvet. I och med att även generatorernas bränsleförråd spolades bort stod det klart att anläggningen skulle stå utan ström under längre tid. Läget var nu kritiskt. Till följd av den ännu ganska höga värmeutvecklingen i det nyligen arbetande bränslet (resteffekt) krävs kylning under ganska lång tid. Man skulle med en gång ha behövt vidta ganska radikala åtgärder för att häva den destruktiva kedja händelser som nu i stället blev följden[20]:

Nödkylningen hade arbetat i ungefär en timme när reservkraften försvann. Under ytterligare en timme lyckades man upprätthålla nödkylning med batterikraft. När även denna möjlighet försvann kunde man inget mer göra. Block 3 kunde upprätthålla sin nödkylning i ett och ett halvt dygn och i block 4 var hela härden urlyft i samband med revision och det nyligen använda bränslet stod i bränslebassängerna. Det intressanta är att vad som sedan hände på ett närmast ödesbestämt sätt upprepade sig i block efter block. Teknisk, materiell och kompetensmässig beredskap saknades tydligen helt för den situation man hamnat i.

Tidigt på morgonen den 12 mars förlorade man grundläggande instrumentering och vet via den därefter ganska litet om vad som hände. Resteffekten avtog successivt, men utgjorde ännu en ansenlig värmeeffekt (ca 15 MW, motsvarande avkokning av 20 ton per timme). Trycket i reaktorerna började stiga så fort man förlorade kylning, säkerhetsventilerna öppnade och ånga strömmade sedan ned i inneslutningarnas nedblåsningsbassänger. I och med detta sjönk vattenståndet i reaktortankarna. Från högt vattenstånd till dess härden börjar torrläggas behöver ca 50 m³ koka av. Kontrollrumspersonalen behöver således ingen instrumentering för att inse när härden håller på att torrläggas.

När vattenståndet sjunkit en bra bit ned i härden började bränslet ta skada. Ganska snart uppnåddes kritisk kapslingstemperatur (2200 F = 1204 C) varvid kapslingen under bildning av vätgas reagerade med vattenånga. Denna följde med ångan ut genom säkerhetsventilerna, men kan till skillnad från ånga ej kondensera i inneslutningens nedblåsningsbassänger. Till följd av det började trycket i inneslutningen stiga, nu i betydligt snabbare takt än vad temperaturhöjningen ensam skulle bidra till.

Den 12 mars kl 14:30 blev man tvungen att lätta på trycket i inneslutningen hos block 1. Man lät gas och ånga från inneslutningen strömma ut i reaktorhallen för att slippa släppa ut det rakt ut - något som med facit i hand hade varit att föredra, i synnerhet som vinden blåste från land. En kort stund senare observerade man aktivitet från jod[21] som är lättflyktigt och inte alldeles oväntat med tanke på eventuella bränsleskador men man observerade även cesium som indikerade ett mycket allvarligare tillstånd med förstört bränsle i en kraftigt överhettad härd.

Den utventilerade gasen innehöll även en ansenlig mängd vätgas. Även om reaktorhallen är stor uppstod en ganska rik, explosiv blandning och kl 15:36 sprängdes väggar och tak bort i en kraftig vätgasexplosion. Samma sak hände två dagar senare i block 3[22]. MOX-bränsle med något högre halt plutonium utgjorde här ett extra bekymmer[23]. Den stora mängden vätgas var ett direkt resultat av mycket omfattande härdskador. Till följd av sönderbränd kapsling måste stora delar av härdarna i detta skede helt ha fallit samman. Allt vatten som inpumpades i härdar och inneslutningar blev i och med det högaktivt.

Kraftverksägaren förstod efter hand att anläggningarna är utom räddning och först i och med det kunde beslut om mer radikala åtgärder tas. Reaktorn i block 1 blev på kvällen den 12 mars föremål för inpumpning av havsvatten. Ett halvt dygn senare beslutade man att göra samma sak i block 3 och mitt på dagen den 14 mars var det dags för block 2. Trycken var ofta så höga att insatserna misslyckades - något man i flera fall nöjde sig med att konstatera men ej åtgärdade.

Under tiden hade byggnadernas invändiga mörker kompletterats med hetta och kvävande fukt. I och med den avsiktliga men misslyckade (möjligen instruktionsenliga) användningen av reaktorhallarna som fördröjningsvolymer i samband med vädring av inneslutningarna hade även en betydande höjning av strålningsnivåerna skett - något som i sin tur möjligen kan förklara varför åtgärder aldrig sattes in för att säkra bränslebassängerna. Denna enskilda omständighet var i sin tur vad som obevekligen förde olyckan in i ett nytt, flera veckor långt, katastrofalt skeende med bränslebränder i det fria med enorma, helt okontrollerade utsläpp som följd:

Utan kylning steg temperaturen i bränslebassängerna obevekligt och till slut motsvarade ångbildningen hela resteffekten (decay heat). Snart hade bränslet i dem torrlagts och värst drabbat blev block 4 där bassängen innehöll en hel härd nyligen använt bränsle (med betydligt högre värmeutveckling). Den 15 mars bröt den första branden ut och efter ännu en brand var byggnadens överdel totalförstörd på samma sätt som block 1 och 3[24]. Inför de oundvikliga följderna av detta klassade franska myndigheter olyckan som INES-6, men på plats vidhöll man ytterligare en tid klassningen INES-4 och klassade sedan upp den till INES-5.

När en vecka hade gått hade man försökt återfylla bränslebassängerna med havsvatten. Strålningen över det då helt öppet liggande använda bränslet i bränslebassängerna innebar enorma strålningsproblem även på stort avstånd. Detta omöjliggjorde vidare flygningar och man övergick till begjutning med brandsprutor. Tillståndet i reaktor 1 och 3 kunde man vid det här laget bara gissa. Man trodde även, efter att ha hört en explosion på morgonen den 15 mars, att inneslutningen i block 2 var skadad[25].

Den 29 mars rapporterade man att man börjat mata färskvatten i block 1 och då ökade flödet en smula. Mängden svarade dock nätt och jämnt emot avkokningen vid aktuell resteffekt två veckor efter ett snabbstopp. Med det nya vattenflödet (ca 200 l/min) kom det därför ta mycket lång tid att fylla upp reaktortanken. På utsidan mätte man över 329 C. Man kom att fortsätta att mäta denna temperatur och med ledning av den finjustera vattenflödet[26]. I samma och föregående rapport ägnades stort utrymme åt de mängder radioaktivt vatten som låg överallt i den söndersprängda och med brandsprutor tidigare havsvattenbegjutna anläggningen.

Olyckans gradering på INES-skalan

[redigera | redigera wikitext]

Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten klassade kärnkraftsolyckan som sju[27], den högsta befintliga nivån på skalan.[28]

Japan hade deklarerat undantagstillstånd och evakuering av närboende inom 20 km radie inför risken av en härdsmälta.[29] Olyckan klassades den 15 mars som en sexa ("allvarlig olycka") på den sjugradiga INES-skalan av den franska kärnkraftsmyndigheten ASN. Den japanska kärnkraftsmyndighet vidhöll dock att olyckan var en klass fyra ("Olycka utan betydande risk för omgivningen").[30][31] Den 18 mars höjde den japanska kärnkraftsmyndigheten incidenten till en femma på INES-skalan, vilket motsvarar samma gradering som Harrisburgolyckan 1979.[32]

Hur de radioaktiva utsläppen från kärnkraftverket drabbar omgivningen utanför kraftverksområdet beror på hur stort utsläppet är, vad det består av och vädret. Radioaktiva partiklar spreds med luftströmmarna från kärnkraftverket, fram till den 16 mars rådde förhärskande västvindar som förde partiklarna ut över Stilla Havet. Från den 16 mars fram till den 19 mars dominerades väderläget av ett kraftigt högtryck som förflyttade sig från Kina och strax söder om Japan på en nordvästlig bana, eftersom vindarna roterar medurs runt högtryck så medförde det övervägande västliga vindar över Fukushima som förde utsläppen ut över havet.[33] Lördagen den 19 mars bildades ett lokalt lågtryck över Japans östkust, som rörde till i luftströmmarna. Medan lågtrycket låg över inlandet var vinden sydostlig, vilket medförde att eventuella utsläpp drev in över det japanska fastlandet väster och norr om kärnkraftverket.[34] Till söndagen den 20 mars hade lågtrycket flyttat sig ut över havet öster om Fukushima, på grund av att vindarna blåser moturs runt ett lågtryck så vred vindriktningen till nordost. Det innebär att radioaktiva ämnen som släppts ut fördes in över inlandet och ner mot Tokyo. I samband med lågtrycket fanns flera regnområden, vid regn lakades luften ur från partiklar som fördes ned och deponerades på mark och byggnader.[34]

Situationen för de olika reaktorerna

[redigera | redigera wikitext]

Situationen för de olika reaktorerna var kvällen den 16 mars enligt finska Strålsäkerhetscentralen följande:[35]

Bränslet i reaktor 1 var skadat. Reaktorn inneslutning var hel och delvis fylld med vatten; bränslet kyldes genom att man pumpade in havsvatten. Överbyggnaden har skadats av en väteexplosion (andra källor anger att den är förstörd). Situationen var stabil, men förutsatte att man pumpade in vatten och släppte ut ånga då och då.

Bränslet i reaktor 2 var skadat. Det hade två gånger blivit torrt. Inneslutningen var skadad. Bränslet kyldes genom att man pumpade in havsvatten. Situationen var stabil, men förutsatte att man pumpade in vatten och lättade på trycket i reaktorn då och då.

Bränslet i reaktor 3 var skadat. Reaktorns inneslutning rapporterades vara hel, reaktorbyggnaden hade skadats av en väteexplosion. Situationen var tillsvidare stabil, men förutsatte att man pumpade in vatten och lättade på trycket i reaktorn då och då. Man hade sett ånga, som antogs komma från att vattnet kokade i bassängen för använt atombränsle.

Reaktorn 4 hade inget bränsle, men det använda bränslet som förvarades i en bassäng hade skadats. Bassängen hade inte kunnat kylas ner och vatten hade inte kunnat tillföras. Byggnaden hade skadats av en väteexplosion. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten uppgav att de hade uppgifter om att inget vatten fanns kvar i bassängen och att bränslet kunde börja brinna, varvid stora radioaktiva utsläpp var att vänta.

Enheterna 5 och 6 hade bränsle i reaktorerna och i bränslebassängerna. Nedkylningen fungerade med en dieselgenerator, som förblev funktionsduglig, men temperaturen i bränslebassängerna rapporterades en vecka efter olyckan alltjämt förhöjd och situationen noterades som allvarlig[36].

Enligt rapporter den 16 mars hölls situationen i de tre reaktorer som var igång (nr 1–3) stabil genom att man pumpade in havsvatten, medan två andra reaktorer kyldes med hjälp av en dieselgenerator som förblev funktionsduglig (nr 5–6). Bassängen för använt kärnbränsle i en reaktor (nr 4) kunde ha blivit torr, då nedkylningen inte lyckats, varför stora utsläpp var möjliga och myndigheterna i bland annat Finland, Sverige och USA rekommenderade att personer inom 80 kilometers radie skulle lämna området.

Reaktortryckkärl och inneslutningar

[redigera | redigera wikitext]

Initialt föreföll alla åtgärder rapporterade via statusrapporter och kommunikéer från JAIF[37] kännetecknas av en synbarlig försiktighet. Medan bränslet ännu var intakt skulle man utan några större konsekvenser kunna ha tryckavlastat såväl tryckkärl som inneslutningar. Så fort normala kylmöjligheter var utslagna var kylning via kokning enda återstående möjligheten. Den sammanlagda värmemängden var redan inom något dygn större än vad som var möjligt att omhänderta som sensibelt värme hos vatten i inneslutningens nedblåsningsbassäng.

Man måste ifrågasätta att arbetet inriktats på att försöka fördröja oundvikliga men inledningsvis små utsläpp (fissionsproduktsgaser i ånga etc) varvid i stället en situation med sönderbränt bränsle skapats som i sig innebar flera gånger större och i vissa fall helt okontrollerade utsläpp: - I flera fall har arbetet med nedkylning hejdats av höga tryck. Mitt på dagen den 14 mars, flera dygn efter kraftbortfallet, rapporterades att tryckkärlet i reaktor 2 hade nått fullt driftstryck (70 bar) innan man via säkerhetsventilerna skulle försöka sänka trycket[38]. De flesta nödkylsystemen var avsedda att arbeta mot betydligt lägre tryck och detta, tillsammans med inventering av tillgängliga resurser, är vad som var och skall vara bestämmande för alla åtgärder i samband med snabbstopp.

Sent på kvällen den 18 mars publicerade JAIF en sammanställning[39] av olycksförloppet (även info i tabell[20]) där mycket av det som nämnts om de första dygnens händelser inte redovisats i tidigare rapporter. Vad som observerades kl 14:49 den 12 mars pekade entydigt på härdsmälta i reaktor 1.

Bränslebassänger

[redigera | redigera wikitext]

Kraftbortfallet (vartill även eventuella problem med kylvattenkanaler kan ha bidragit) hade även lett till utebliven kylning av reaktorhallarnas bränslebassänger. Temperaturen steg då även där, om än betydligt långsammare än i reaktorkärl och inneslutningar. Bortsett från att allt arbete måste utföras i mörker och i oventilerade utrymmen, utgjorde fukt och värme från dessa inom kort kokheta bassänger snart mycket svåra arbetsmiljöproblem. I reaktor 4 som vid jordskalvet var avställd för revision var dessa problem enligt rapporter från JAIF värre än i de övriga två avställda reaktorerna.

Vattnet i bränslebassängerna hade visserligen kylande funktion, men dess främsta uppgift var att skärma av strålningen från bränslet. Tyvärr lyckades man inte utnyttja det första dygnet till att via utrullning av brandslangar eller liknande förbereda en nödkylning i syfte att hålla nivån i bassängerna. Man tycks i stället mer eller mindre ha lämnat anläggningen vind för våg. Så småningom sjönk då nivån i bassängerna så mycket att använt bränsle kom att stå över vattenytan. Från och med då var situationen i och med enorma strålningsproblem katastrofal med på kort tid dödliga stråldoser för den som försökte närma sig. Inga arbeten var då möjliga ens för den som skulle kunna stå ut med mörker och ånga.

Situationen i reaktor 4 gick till slut så långt att bränslet helt torrlades och sedan överhettades till så höga temperaturer (kapslingens smälttemperatur) att vätgas bildades med en brand som följd[40]. Branden fick självslockna[41]. På bilder från luften syns hur reaktorhallen på block 1, 3 och 4 är totalförstörda och hur tjock ånga ventileras ur reaktorhallen tillhörig block 2[42]. Genom öppningen efter de bortsprängda taken försökte man via helikopter och brandsprutor få så mycket vatten som möjligt till de torrlagda bassängerna.

Knapphändig information

[redigera | redigera wikitext]

Under den första veckan var rapporterna, åtminstone i fråga om vad som funnits tillgängligt på engelska, i tekniskt hänseende mycket knappa. Först den 18 mars redovisades via JAIF händelseförloppet under de första dygnen mer i detalj.[20] Rapporteringen på japanska från JAIF hade begränsats till några enstaka rapporter vid sidan av den reguljära verksamheten och först den 21 mars lade man i japansk version[43] ut de statusrapportblad som funnits tillgängliga på engelska sedan den 18 mars[44].

Av vad som kommit fram syns, särskilt i JAIF:s statusrapportblad hur man om och om igen tvekade att på ett synligt sätt inse allvaret i olika omständigheter som exempelvis nivån i bränslebassängerna[44][45]. I beaktande av vilka åtgärder som satts in går det kanske inte att alldeles utesluta att problemen med information avspeglar en faktisk brist på praktisk, levande insikt i såväl vad som var på väg att ske som insikt i värdet av att upprätthålla kylning och vattentillgång, om så till priset att detta endast kunde ske om olika anläggningsdelar först tryckavlastades med vissa utsläpp som följd. I åtminstone ett fall har JAIF själva noterat hur anmärkningsvärda uppgifter om situationens allvar kommit fram först via massmedia[46][47].

Framtiden

[redigera | redigera wikitext]

Det måste poängteras, att i stort sett hela den enorma strålningsnivå som tidvis omgivit reaktorerna ej har med nedsmutsning att göra och heller ej på något sätt "smittar" även om den är livsfarlig så länge situationen råder[48]. Så fort nivån i bränslebassänger (och därmed skärmning) återställts kvarstod dock en förhöjd strålningsnivå som har med nedfall från bränderna i torrlagda bränslebassänger att göra. I övrigt bör betydelsen av nedfall i närområdet kunna kvantifieras via av myndigheter observerat radioaktivt cesium och jod i spenat och mjölk[49]. På lång sikt är endast cesium av intresse och dess avklingande (initialt 15-16 års effektiv halveringstid i ekosystemet) bör så småningom kunna jämföras med våra erfarenheter av nedfallet från Tjernobyl[50][51][52].

Tepco har tvingats använda havsvatten för att kyla ner de tre reaktorerna för att undvika en katastrof, när all annan kylning fallerade. Havsvattnet är korrosivt för materialen inne i reaktorerna, som därmed förstörts för all framtid.[53]

Till stora delar är bränslet i härdar och bränslebassänger helt sönderbränt. Uran- och blanddioxid uppblandat med klyvningsprodukter ligger fragmenterat i botten på bassänger och reaktortankar. I och med det blir allt vatten som använts för kylning högaktivt. Att till kylning därtill använts så stor mängd havsvatten som till 1/30 består av salt ökar mycket kraftigt den slutliga mängd avfall som i framtiden måste omhändertas.

I och med att bränslebassängernas kärnbränsle fått överhettas och brinna i luft med rök av ömsom mörkare, ömsom ljusare färg (man har spekulerat kring vilket som är bäst) som resultat har samtidigt kraftigt radioaktiva ämnen spritts okontrollerat inom och utom anläggningarna. På plats har man begjutit bränderna med stora mängder havsvatten och vattensamlingar i angränsande turbinbyggnad är så radioaktiva att personal strålskadats. Samma vatten har trängt ned i marken och även konstaterats nått havet. Platsen för olyckan är därmed kraftigt nedsmutsad för mycket lång tid framöver och avfallsmängderna av en helt annan storleksordning än vid exempelvis rivning av ett kärnkraftverk. Det har framkommit att kraftverksägaren helst vill slippa ta hand om vad som är kvar av byggnaderna och i stället låta dem stå kvar övertäckta med sarkofag av Tjernobyltyp.

Tidigare försenade planer sedan 2009, att börja bygga två ABWR-reaktorer att tas i drift 2016 respektive 2017, fick revideras ytterligare.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Japan”. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=JP. Läst 14 november 2021. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320141531/http://openchannel.msnbc.msn.com/_news/2011/03/13/6256121-general-electric-designed-reactors-in-fukushima-have-23-sisters-in-us. Läst 23 april 2012. 
  3. ^ ”Nuclear Reactor Maps: Fukushima-Daiichi”. Council for Security Cooperation in the Asia Pacific. Arkiverad från originalet den 15 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130115221836/http://nuctrans.org/Nuc_Trans/locations/daiichi/daiichi.htm. Läst 12 mars 2011. 
  4. ^ ”Fukushima to Restart Using MOX Fuel for First Time”. Nuclear Street. 17 september 2010. http://nuclearstreet.com/nuclear_power_industry_news/b/nuclear_power_news/archive/2010/09/17/fukushima-to-restart-using-mox-fuel-for-first-time-091704.aspx. Läst 11 mars 2011. 
  5. ^ ”Third Japanese reactor to load MOX”. World Nuclear News. 10 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 17 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110317230056/http://www.world-nuclear-news.org/newsarticle.aspx?id=28211. Läst 11 mars 2011. 
  6. ^ [a b c] ”Country Nuclear Power Profiles 2009 Edition - Japan”. IAEA. http://www-pub.iaea.org/MTCD/publications/PDF/cnpp2009/countryprofiles/Japan/Japan2004.htm. Läst 12 mars 2011. 
  7. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-1”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=377. Läst 14 november 2021. 
  8. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-2”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=389. Läst 14 november 2021. 
  9. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-3”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=334. Läst 14 november 2021. 
  10. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-4”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=340. Läst 14 november 2021. 
  11. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-5”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=341. Läst 14 november 2021. 
  12. ^ ”PRIS - Reactor Details - FUKUSHIMA-DAIICHI-6”. pris.iaea.org. IAEA. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=342. Läst 14 november 2021. 
  13. ^ DN 20110317 s.8
  14. ^ Därför smällde reaktorerna Arkiverad 19 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik (mars 2011): ”Enligt uppgift från Josef Oehmen, ingenjör och forskare på MIT i Boston, skulle reaktorkonstruktionerna, som är från 1970-talet, klara en jordbävning motsvarande 8,2 på Richterskalan.”
  15. ^ Tepco nyheter (på japanska).Manual shutdown during reactor startup operations in Fukushima I-1. (2 februari 2009).
  16. ^ Tepco nyheter (på japanska). Over-insertion of control rods in Fukushima I-3.
  17. ^ Tepco nyheter (på japanska). Fukushima I-5 Automatic SCRAM Information.
  18. ^ ”Japan Meteorological Agency | Earthquake Information”. Jma.go.jp. Arkiverad från originalet den 18 april 2011. https://www.webcitation.org/5y2xF2rpM?url=http://www.jma.go.jp/en/quake/20110311150154391-111446.html. Läst 11 mars 2011. 
  19. ^ TEPCO (12 March 2011). ”Plant Status of Fukushima Daiichi Nuclear Power Station (as of 0AM March 12th)”. Pressmeddelande. Läst 13 March 2011.
  20. ^ [a b c] Japan Atomic Industrial Forum. ”Sequence of Developments at Nuclear Power Stations Affected by the Earthquake”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110723085830/http://www.jaif.or.jp/english/aij/member/2011/2011-03-18c.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  21. ^ http://www.tepco.co.jp/en/press/corp-com/release/11031211-e.html
  22. ^ ”Ny explosion i kärnkraftverket Fukushima i Japan”. Expressen. Arkiverad från originalet den 16 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110316174319/http://www.expressen.se/nyheter/1.2364546/ny-explosion-i-karnkraftverket-fukushima-i-japan. Läst 14 mars 2011. 
  23. ^ Jönsson, Olof (14 mars 2011). ”Nya explosioner i japansk reaktor”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nya-explosioner-i-japansk-reaktor_6004259.svd. Läst 14 mars 2011. 
  24. ^ ”Höga stråldoser vid Fukushima 4”. Strålsäkerhetsmyndigheten. Arkiverad från originalet den 20 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110320063214/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Hoga-straldoser-vid-Fukushima-4/. Läst 15 mars 2011. 
  25. ^ ”Brand i Fukushima reaktor 4, skadad inneslutning reaktor 2”. Strålsäkerhetsmyndigheten. Arkiverad från originalet den 31 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120131042602/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Brand-i-Fukushima-reaktor-4-skadad-inneslutning-reaktor-2/. Läst 15 mars 2011. 
  26. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Earthquake report 36: Today’s NHK news regarding status of Fukushima Daiichi nuclear power station as of 21:00 on March 29”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112112628/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1301399103P.pdf. Läst 30 mars 2011. 
  27. ^ ”Strålsäkerhetsmyndigheten - Olyckan i Fukushima en sjua på INES-skalan”. Arkiverad från originalet den 16 april 2011. https://web.archive.org/web/20110416023527/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Olyckan-i-Fukushima-en-sjua-pa-INES-skalan/. Läst 16 maj 2011. 
  28. ^ Studio Ett - Fukushima uppgraderad till en sjua
  29. ^ Robert Holender; Risk för härdsmälta i Japan, DN (2011-03-12)
  30. ^ ”Report: Brand i reaktorhall fick strålningsnivåer att stiga”. DN. http://www.dn.se/nyheter/varlden/brand-i-reaktor-fick-stralningsnivaerna-att-stiga. 
  31. ^ "Japan kämpar mot kärnkraftskatastrof", Svenska Dagbladet 2011-03-15 (Läst 2011-03-15)
  32. ^ "Kamp för att få ström till Fukushima 1 ", Svenska Dagbladet 2011-03-18 (Läst 2011-03-18)
  33. ^ Japan Meteorological Agency; Väderkartor från ASAS JMH, 2011-03-17 till 2011-03-20
  34. ^ [a b] Hedberg, Martin. ”Nu driver vindarna in över Japan”. Klart.se. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111024220252/http://blogg.klart.se/nu-driver-vindarna-in-over-japan/. 
  35. ^ Webbplatsens tillfälliga förstasida
  36. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of nuclear power plants in Fukushima as of 10:00 March 18 (Estimated by JAIF)”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120321114310/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300433768P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  37. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Information Update on Fukushima Nuclear Power Station”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130508173350/http://www.jaif.or.jp/english/. Läst 18 mars 2011. 
  38. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of Unit-2 of Fukushima #1 Nuclear Power Station – 21:00, March 14, 2011”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112155638/http://www.jaif.or.jp/english/news/2011/earthquake-report-5_march14.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  39. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Current Status of Units 1 to 4 at Fukushima Daiichi NPS (as of noon, March 17, 2011) [publicerad ca 32 timmar senare”]. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112135000/http://www.jaif.or.jp/english/aij/member/2011/2011-03-18a.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  40. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of Fukushima #1 power station as of 11:00, March 15, 2011 - Report from the chief cabinet secretary (Summary)”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112142712/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300166591P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  41. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of Fukushima #1 power station reported in the evening news of NHK”. Arkiverad från originalet den 9 april 2011. https://web.archive.org/web/20110409173100/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300191989P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  42. ^ The Guardian, UK. ”Fukushima nuclear power plant emergency – in pictures”. http://www.guardian.co.uk/world/gallery/2011/mar/15/japan-nuclear-plant-fukushima. Läst 18 mars 2011. 
  43. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Ê¡ÅçÂè°ì¸¶»ÒÎÏȯÅŽê¤Î»ö¸Î¾ðÊó¤ò¹¹¿·¤·¤Þ¤·¤¿¡£¡ÊËèÆü¹¹¿·¡¢PDF¡Ë / 18 Statusrapportblad i klump finns tillgängliga på japanska”. Arkiverad från originalet den 11 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120611053331/http://www.jaif.or.jp/ja/. Läst 21 mars 2011. 
  44. ^ [a b] Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of nuclear power plants in Fukushima as of 10:30 March 15 (Estimated by JAIF)”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120321114613/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300171089P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  45. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of nuclear power plants in Fukushima as of 13:00 March 15 (Estimated by JAIF)”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130113134659/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300168169P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  46. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Status of Unit-2 of Fukushima #1 Nuclear Power Station – 21:00, March 14, 2011”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112155638/http://www.jaif.or.jp/english/news/2011/earthquake-report-5_march14.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  47. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”"There are some news reports that said inside the reactor vessel was completely dried out temporarily"”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120321114607/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300170541P.pdf. Läst 18 mars 2011. 
  48. ^ Nationellt resurscentrum för fysik. ”Frågelåda”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525190813/http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?keyword=Tjernobyl. Läst 21 mars 2011. 
  49. ^ Japan Atomic Industrial Forum. ”Chief cabinet secretary Edano’s press briefing on radioactivity detected from food collected in Fukushima’s neighboring areas”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112124329/http://www.jaif.or.jp/english/news_images/pdf/ENGNEWS01_1300570411P.pdf. Läst 21 mars 2011. 
  50. ^ Österreichisches Forschungszentrum Seibersdorf Ges .m.b.H.. ”CONSEQUENCES OF THE CHERNOBYL ACCIDENT”. http://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/22/015/22015913.pdf. Läst 21 mars 2011. 
  51. ^ Strålsäkerhetsmyndigheten. ”Cesium-137 i älgkött”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105115322/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Yrkesverksam/Miljoovervakning/Radioaktiva-amnen/Cesium-137-i-algkott/. Läst 18 mars 2011. 
  52. ^ Strålsäkerhetsmyndigheten. ”Andra mätningar av cesium-137 i kött från älg och rådjur”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105143155/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Yrkesverksam/Miljoovervakning/Radioaktiva-amnen/Andra-matningar-av-cesium-137-i-kott-fran-alg-och-radjur/. Läst 21 mars 2011. 
  53. ^ Dyrt nödstoppa reaktor med havsvatten Arkiverad 17 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine., Ny Teknik ( mars 2011)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

v • r
Kärnkraft i Japan
Kraftverk
Aktiva
Stängda
Avbrutet
Under konstruktion
Övrigt
Olyckor
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fukushima_I&oldid=54257518”