Dalattimalia

	Dalattimalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Marktimalior; Pellorneidae
Släkte	Schoeniparus
Art	Dalattimalia; S. klossi
Vetenskapligt namn
	§ Schoeniparus klossi
Auktor	(Delacour & Jabouille, 1919)
Synonymer
	Alcippe klossi; Pseudominla klossi; Schoeniparus castaneceps klossi; Langbiantimalia; Svartkronad alkippa;

Dalattimalia^[2] (Schoeniparus klossi) är en fågel i familjen marktimalior inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Dalattimalian är en mycket liten (10–13 cm) vitaktig och olivbrun timalia. Den har sotsvart hjässa och nacke med kontrasterande långa smutsvita streck. På huvudet syns vidare ett långt vitaktigt ögonbrynsstreck ovan ett svartaktigt ögon- och mustaschstreck, mindre tydligt än hos liknande och närbesläktade rostvingad timalia. Vingarna är rostfärgade med svartaktiga större täckare, medan resten av ovansidan samt bröstsidor och flanker är olivbruna. Stjärten är mörkbrun.

Utbredning och systematik

Dalattimalian förekommer enbart på Langbianplatån i södra Vietnam.^[3] Vissa behandlar den som underart till rostvingad timalia (Schoeniparus castaneceps).^[4]

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier^[5]^[6]^[7] Senare genetiska studier^[8] visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till tre olika familjer: Schoeniparus i marktimaliorna, Fulvetta och Lioparus i sylviorna, och Alcippe i fnittertrastarna eller i den egna familjen Alcippeidae.

Levnadssätt

Arten hittas i städsegrön lövskog, ungskog, bambustånd, skogsbryn och övergiven jordbruksbygd. Den livnär sig på insekter, ibland också sav från träd, som den födosöker efter på mosstäckta trädstammar likt en nötväcka. Fågeln ses vanligen i stora grupper om 20 till 40 fåglar.

Häckning

Fågeln häckar från januari till juni. Det kupolformade boet av mossa och torra löv placeras en till tre meter ovan mark i klängväxter eller mossa på en trädstam, i en buske, ett sly eller på marken bland mossa eller bräkenväxter. Däri lägger den tre till fyra ägg.

Status

Arten har ett begränsat utbredningosmråde, men beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den engelske zoologen Cecil Boden Kloss (1877-1949).^[9]

Referenser

Tryckta källor

Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Noter

^ [a b] Birdlife International 2016 Schoeniparus klossi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 12 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Schoeniparus klossi.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Schoeniparus klossi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 12 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[H&M-4] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[5] Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.

[6] Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.

[7] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]