Ljuders kyrka
| Ljuders kyrka | |
| Kyrka | |
 Ljuders kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Kronoberg |
| Ort | Ljuder |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Församling | Lessebo församling |
| Koordinater | 56°40′58.0″N 15°18′53.9″Ö / 56.682778°N 15.314972°Ö |
| Invigd | 1846 |
 Interiör
| |
| Webbplats: http://www.svenskakyrkan.se/lessebo-hovmantorp | |
Ljuders kyrka är en kyrkobyggnad i Ljuder i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Lessebo församling. Kyrkan från 1844 är ett arkitektoniskt exempel på en tidstypisk så kallad Tegnérlada och ligger åtta kilometer söder om Lessebo i Småland.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]På sockenstämman 1839 togs det slutgiltiga beslutet om en ny kyrka. Den uppfördes mellan 1842 och 1844 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson och kyrkorummets inre målningar utfördes 1844–1845. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd. År 1849 revs den gamla, medeltida träkyrkan som låg vid stranden i nordväst. Strax sydost om kyrkan är de långsträckta kyrkstallarna placerade, uppförda under 1800-talets första hälft. Kyrkans interiör har genomgått renoveringar 1930 och 1973–1975, samt en exteriör renovering har utförts 1958 och 1989.
Utvandrarbygd
[redigera | redigera wikitext]Den småländska, karga landsbygden kring Ljuder var i slutet på 1800-talet en typisk utvandrarbygd. Trakten inspirerade Vilhelm Moberg som därifrån hämtade stoff till sin roman Utvandrarna. I handlingen om utvandrarna från Duvemåla har Ljuders kyrka fått en viktig roll. I Ljuders sockenstuga intill kyrkan, har man därför inrett ett så kallat "Amerikarum" som visar hur människorna då levde.
Kyrkobyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan är uppförd av sten och har ett rektangulärt långhus med utbyggd, halvrund sakristia i öster, samt ett torn i väster. Planen överensstämmer med de ursprungliga ritningarna förutom att en ingång till sakristian har tillkommit. Huvudingångar är genom tornet och mittportalen på sydsidan. Lanterninen av trä är målad i rosa och vitt. Kyrktaket täcktes 1970 med kopparplåt.
Exteriör
[redigera | redigera wikitext]Exteriören som är tidstypisk avviker endast i vissa detaljer från 1842 års ursprungliga ritning. De detaljer som ändrats är södra kyrkoporten, tornets fönster och lanterninen, där den stjärnkrönta obelisken blivit ersatt med ett enkelt kors.
Interiör
[redigera | redigera wikitext]Förutom en läktarunderbyggnad är interiören välbevarad och enhetlig. Väggmålningarna i grisaille är liksom altarets dekor utförda av Carl Strömberg. Vid renoveringen 1973–1975 tillkom färgsättning av inredningen i grått, mörkare och ljusare gråblått och förgyllda detaljer. Altartavlan är en kopia efter Fredric Westins "Kristi uppståndelse" i Kungsholms kyrka, den är målad av Sven Gustaf Lindblom 1845. Tavlan omramas av en nyklassicistisk altaruppställning med pilastrar. Predikstolen med ljudtak är tidstypiskt utformad med kristna symboler i korgens fält. På norra väggen finns en ikontavla utförd 1980 av konstnär Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga. Kyrkan har även en "Golgatagrupp" skapad av en lokal träsnidare.[1] Den slutna bänkinredningen liksom orgelläktaren är ursprunglig.
Orgel
[redigera | redigera wikitext]
Tidigare orglar
[redigera | redigera wikitext]- Ett kontrakt för orgelbygge undertecknades 1854 av Carl August Johansson och dennes läromästare Johannes Magnusson.[2] Magnusson ritade fasaden, men försattes strax efter kontraktsskrivandet i konkurs och orgelverket kom att bli Johanssons första självständiga bygge. Orgeln uppfördes troligtvis runt 1856 och fick 17 stämmor.[3]
- 1884 reparerades orgelverket av okänd orgelbyggare.[2]
- Ett nytt orgelverk byggdes 1952 av Olof Hammarberg, Göteborg bakom den befintliga fasaden. Orgeln fick mekanisk traktur och pneumatisk registratur med fria och fasta kombinationer.
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
| Borduna 16' 1856 | Gedackt 8' 1856 | Subbas 16' 1856 | I/P |
| Principal 8' 1856 | Flöjt d´amour 8' 1856 | Octava 8' 1856 | II/P |
| Gedackt 8' 1856 | Fugara 8' 1856/1952 | Gedackt 8' 1856/1952 | II/I |
| Oktava 4' 1856 | Principal 4' 1900-tal | Flöjt 4' 1856 | |
| Quinta 2 2/3' 1856 | Spetsflöjt 4' 1856 | Nachthorn 2' 1952 | |
| Oktava 2' 1856 | Gemshorn 2' 1952 | Basun 16' 1856 | |
| Scharf 3 ch 1856 | Nasat 1 1/3' 1952 | Trumpet 4' 1952 | |
| Mixtur 5 ch 1952 | Oktava 1' 1952 | ||
| Trumpet 8' 1856 | Sesquialtera 2 ch 1952 | ||
| Cymbel 3 ch 1952 | |||
| Krumhorn 8' 1952 | |||
| Tremulant |
Nuvarande orgel
[redigera | redigera wikitext]- Senaste renovering och restaurering ägde rum 2006-2007 och utfördes av Ålems orgelverkstad AB. Orgeln återställdes till sitt ursprungliga skick och disposition. Johanssons bevarade spelbord återinfogades i fasaden.[4] Samtliga delar av pipverket förutom diskanten i Trumpet 16' (1952 pedalens Basun 16') och delar av öververkets Täckfleut 4' (1952 pedalens Gedackt 8') är bevarade från Johanssons orgel.[2] Orgeln är helmekanisk, med spärrventiler för respektive verk.
| Huvudverk I | Öververk II | Pedal | Koppel |
| Borduna 16' | Gedackt 8' | Subbas 16' | I/P |
| Principal 8' | Fleut d´amour 8' | Violoncell 8' | II/I |
| Gedackt 8' | Fugara 8' | Fleut 4' | |
| Octava 4' | Fleut 4' (Spetsfleut) | ||
| Quinta 3' | Fleut 4' (Täckfleut) | Spärrventil | |
| Octava 2' | |||
| Scharf 3 ch | Spärrventil | ||
| Trumpet 16' | Calcant (vakant) | ||
| Trumpet 8' | |||
| Spärrventil |
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Kyrkan från sydöst -
Exteriör från nordväst -
Kyrkans lanternin med dekor -
Huvudportalen -
Interiör mot öster -
Interiör mot väster -
Koret -
Altartavlan -
Dopfunten -
Predikstolen -
-
Ikontavla -
Väggbonad
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sommarguiden|Amos 2011, Svenska kyrkan.
- ^ [a b c] Jan H Börjesson, Restaurering av orgeln i Ljuders kyrka, 2004-07-06.
- ^ Orgelanders, Ljuders kyrka, http://orgelanders.se/Orgelbilder/Ljuder.htm, hämtad 210104
- ^ Ålems orgelverkstad, Ljuders kyrka, http://www.alemsorgel.se/referenser/referenskategori-2/ljuders-kyrka-2007_698 Arkiverad 27 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 210104
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Cinthio Erik, red (1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 2, Småland och Öland. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 216. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 242-243. Libris 872289. ISBN 91-7192-821-9
- Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.1998 ISBN 91-89285-00-X
- Orgelbyggaren i Broaryd, Häfte, 2007, Bernt Gustafson, Nöbbele Hembygdsförening
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 147-148. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Lessebo kn, Ljuders prästgård 2:1, LJUDERS KYRKA”. Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa?anlaggningId=21300000007453&historikId=21000000533078. Läst 21 september 2009. ”Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993”
- Ålems orgelverkstad.
- Orgelanders.
Wikimedia Commons har media som rör Ljuders kyrka.
| |||||