Saul Steinberg
| Saul Steinberg | |
| Född | 15 juni 1914[1][2][3] Râmnicu Sărat |
|---|---|
| Död | 12 maj 1999[1][2][4] (84 år) Manhattan[5], USA |
| Medborgare i | Rumänien och USA[6] |
| Utbildad vid | Politecnico di Milano Bukarests universitet  |
| Sysselsättning | Serieskapare, formgivare, fotograf[7], arkitekt[8], målare[9], illustratör[9], karikatyrtecknare[9] |
| Arbetsgivare | The New Yorker[8] |
| Maka | Hedda Sterne[10] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Arts et Lettres-orden (1968)[11] Hedersmedlemskap Royal Designer for Industry (1980)[12] | |
| Redigera Wikidata | |
Saul Steinberg född den 15 juni 1914 i Râmnicu Sărat i Rumänien, död den 12 maj 1999 i New York, var en amerikansk illustratör och humoristisk tecknare. Han gav ut ett flertal illustrerade böcker och var verksam som tecknare i tidningen The New Yorker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Steinberg föddes i sydöstra Rumänien i en judisk familj. I hemlandet studerade han filosofi och litteraturhistoria vid universitetet i Bukarest för att 1933 bosätta sig i Italien, där han började teckna serier för den italienska tidningen Bertoldo. Fyra år senare, 1940, avslutade han sina arkitekturstudier i Milano. I början av 1940-talet lämnade Steinberg Italien på grund av den nya antisemitiska lagstiftningen i Mussolinis fascist-Italien för att bli amerikansk medborgare 1943. Redan tidigare hade Steinbergs teckningar blivit publicerade i den amerikanska tidskriften The New Yorker, som han senare även kom att arbetade för som krigskorrespondent under Nürnbergrättegångarna 1946.
Under andra världskriget tog Steinberg värvning i den amerikanska flottan. Under hans krigstjänstgöring i bland annat Kina, Indien och Egypten gjorde Steinberg många bilder som han senare kom att publicera i sin första bok All in Line 1945. År 1949 publicerades Steinbergs andra bok, Art of Living. Han började under samma tid att använda andra medier att teckna på, som exempelvis kartonger, stolar och badkar.
Under de följande 50 åren fortsatte Steinberg att göra teckningar för The New Yorker och gav ut flera böcker, bland annat The Passport (1954), som förmodligen är hans mest kända, The Inspector (1973) och The Discovery of America (1992). Han reste också runt i världen: till Sydamerika 1951, Ryssland 1956, Spanien 1957 och Afrika 1964.
Fram till sin död 1999 hade Steinberg gjort 85 framsidor och nästan 650 teckningar för The New Yorker.[13]
Konstnärlig stil, teknik och teman
[redigera | redigera wikitext]Steinbergs tecknarstil är mycket karaktäristisk. Exakta och precisa linjer bygger upp stiliserade bilder som är i uppenbar kontrast till de detaljrika och nästan överflödiga detaljerna som ofta är närvarande. Steinberg använde sig av bläck i sina teckningar, men även färgpennor, akvarell, olja och kritor liksom etsningar. Han började i slutet av 1940-talet att teckna på objekt, bland annat kartonger, badkar och stolar. Steinberg har även använt sig av notblad till vissa av sina teckningar, liksom pappersmasker och kollage.
Saul Steinbergs bilder berör flera teman, men budskapet är ofta humoristiskt och/eller absurt, samtidigt som det har en filosofisk och mer djupsinnig och intellektuell nivå. I flertalet av Steinbergs bilder skildrar han även det samtida, amerikanska samhället och den amerikanska mentaliteten.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]Nedan följer en lista över några av de böcker som Saul Steinberg givit ut, med sina teckningar:
- All in Line (1945)
- Art of Living (1949)
- The Passport (1954)
- The Labyrinth (1960)
- The New World (1965)
- The Inspector (1973)
- The Discovery of America (1992)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Saul Steinberg, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 74949, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00175082, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jd9116, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Saul-Steinbergtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 5627, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 9 augusti 2021, ULAN: 500005873, läs online, läst: 9 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ian Frazier, David Remnick (red.), Saul Steinberg at One Hundred, The New Yorker (på engelska), Condé Nast, 8 oktober 2014, läs online, läst: 20 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 4804, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 7 mars 2019, ULAN: 500005873, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, saulsteinbergfoundation.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Olika uppgifter finns om detta antal: The Saul Steinberg Foundation anger "90 covers and more than 1 200 drawings", medan The New Yorkers Cartoonbank anger 85 framsidor och 642 teckningar från 1941 och framåt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Rosenberg, Harold; Saul Steinberg, 1979. ISBN 0-233-97086-X.
- The Steinberg Collection (The Cartoon Bank).
- The Saul Steinberg Foundation.
|