Lidköpings stad

	Lidköpings stad; Före detta kommun
	Lidköpings rådhus
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Skaraborgs län
Kommun, nu	Lidköpings kommun
Centralort	Lidköping
Inrättad	1446
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Lidköpings kommun
Befolkning, areal
Areal	17 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°29′53″N 13°09′00″Ö / 58.498021944444°N 13.149925°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas tingslag (1961-01-01–)
Domkrets	Lidköpings rådhusrätts domkrets (–1960-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1681
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lidköpings stad. För tätorten, se Lidköping. För dagens kommun, se Lidköpings kommun

Lidköpings stad var en stad och kommun i Skaraborgs län.

Administrativ historik

Lidköping fick sina första kända stadsprivilegier den 21 juni 1446 av Sveriges dåvarande kung, Kristofer av Bayern, och blev därmed den första staden vid Vänern. En parallell stad, Nya Lidköping, på västra stranden av Lidan fick stadsrättigheter den 5 december 1670, och de båda städerna slogs samman redan 1683.^[1]

Staden blev en egen stadskommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Från 1 januari 1969 lades staden samma med de omgivande kommunerna:

Lidköpings kommun var således territoriellt färdigbildad redan 1969, men stadskommun ("stad") till 1971, då enhetlig kommuntyp infördes.^[2]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1961 varefter den ingick i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas tingslag.^[3]

Stadens församling var Lidköpings församling.^[4] För församlingarna i inkorporerade landskommuner, se deras egna artiklar.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1973^[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av vapnet på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1974.

Geografi

Lidköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 17,14 km², varav 16,96 km² land.^[6]

Tätorter i staden 1960

I Lidköpings stad fanns del av tätorten Lidköping^a, som hade 16 836 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,7 procent.^[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings stad 1805–1970^[8]^[9]^[10]

År			Folkmängd
1805			1 377
1810			1 435
1820			1 642
1830			1 818
1840			2 081
1850			2 417
1860			3 304
1870			3 994
1880			4 734
1890			5 180
1900			5 446
1910			6 885
1920			8 364
1930			9 296
1935			10 394
1940			11 704
1945			13 031
1950			14 549
1955			15 767
1960			16 894
1965			18 626
1970			34 918
Anm: 1967 inkorporerades sju angränsande kommuner (se texten ovan i avsnittet Administrativ historik). För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Lidköpings stad omfattade när den ombildades till Lidköpings kommun 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1968

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

6

8

4

8

6

8

4

8

26

75,0

25

1920

5

8

4

9

5

8

4

9

26

36,3

26

1922

2

9

2

3

10

2

9

2

3

10

26

52,3

26

1926

1

13

3

9

13

3

9

26

55,1

26

1930

14

1

2

9

14

2

9

26

60,9

26

1934

2

12

1

2

9

2

12

2

9

26

61,0

25

1938

4

16

2

3

5

4

16

2

3

5

30

68,8

29

1942

4

16

4

6

4

16

4

6

30

72,8

28

1946

6

13

6

5

6

13

6

5

30

70,8

25

5

1950

2

16

8

4

2

16

8

4

30

80,8

27

1954

4

14

8

4

14

8

4

30

79,8

26

1958

3

15

7

5

3

15

7

5

30

80,4

27

1962

2

17

1

6

4

2

17

6

4

30

80,9

27

1966

3

14

2

7

4

3

14

2

7

4

30

81,9

28

1968

2

21

11

8

1

7

21

11

8

7

50

86,6

48

Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
Övriga 1938 var Valsamverkan

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

^b Tätorten Lidköping var delad mellan Lidköpings stad (16 836 inv.) och Vinninga landskommun (36 inv.)

^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1095
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lidköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 34 i pdf:en
^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019.
^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019.
^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019.

[1] Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1095

[2] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[3] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[4] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[5] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lidköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[SCB_FR_1950:1-6] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[7] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 34 i pdf:en

[8] ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019.

[9] ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019.

[FBR-10] ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

a

[7]

[8]

[9]

[10]