Grums
| Grums | |
| Tätort | |
 Grums järnvägsstation
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Grums kommun |
| Distrikt | Grums distrikt |
| Koordinater | 59°20′56″N 13°6′30″Ö / 59.34889°N 13.10833°Ö |
| Area | |
| - tätort | 524 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 478,81 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 5 037 (2020)[3][4] |
| - kommun | 9 031 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 9,6 inv./hektar |
| - kommun | 19 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0555 |
| Tätortskod | T5676[5] |
| Beb.områdeskod | 1764TC102 (1960–)[6] |
| Geonames | 2710343 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Grums | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Grums är en tätort och centralort i Grums kommun. Grums ligger cirka 27 km väster om Karlstad vid Vänerns norra strand, i anslutning till viken Grumsfjordens inlopp.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Grums var och är kyrkby i Grums socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Grums landskommun och i denna inrättades 26 maj 1939 municipalsamhället Grums. 1948 ombildades landskommunen, med municipalsamhället, till Grums köping, där Grums bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Grums kommun där Grums sedan dess är centralort.[7]
Grums tillhörde och tillhör ännu Grums församling.[8]
Orten ingick till 1882 i Grums tingslag, därefter till 1971 i Mellansysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[9]
Befolkningsutveckling i tätorten
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Grums 1960–2020[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 600 | |||
| 1965 | 6 042 | |||
| 1970 | 6 966 | |||
| 1975 | 7 577 | |||
| 1980 | 7 501 | |||
| 1990 | 6 826 | 695 | ||
| 1995 | 5 699 | 547 | ||
| 2000 | 5 213 | 549 | ||
| 2005 | 5 231 | 550 | ||
| 2010 | 5 025 | 562 | ||
| 2015 | 5 040 | 511 | ||
| 2020 | 5 037 | 524 | ||
Anm.: Slottsbron utbruten ur Grums 1995
| ||||
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Bebyggelsen i Grums präglas av villaområden. Det finns också viss radhusbebyggelse samt några hyreshusområden med lågbyggda hus (övervägande trevåningshus).
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Grums har en järnvägsstation längs Norge/Vänerbanan. Vägarna E18 och E45 möts vid Nyängsrondellen i Grums.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Dominerande arbetsgivare är Billerudsägda pappersbruket Gruvöns bruk, som är Värmlands största privata arbetsplats. I Grums finns även Gruvöns sågverk, som ägs av Stora Enso. I övrigt finns det mest mindre företag, bland annat plåtindustrier, mekaniska firmor, byggfirmor och en snickerifabrik.
Värmlands enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Grums år 1920.[11] Grums hade också ett sparbankskontor tillhörande Länssparbanken Värmland.[12] Nordea lade ner kontoret i Grums den 31 maj 2016[13][14] och Swedbank stängde den 30 juni 2017.[15]
Sport och fritid
[redigera | redigera wikitext]Vid Grums ligger Grumsfjorden och den anslutande viken Borgvikssjön. Båtliv och ishockey är vanligen förekommande fritidssysselsättningar. Idrottsklubben Grums IK driver ett hockeygymnasium tillsammans med en skola i Karlstad.
Kända personer från Grums
[redigera | redigera wikitext]- se även Personer från Grums
- Jonas Kruse - rallyförare, svensk och norsk mästare.
- Niclas Andersén - ishockeyspelare
- Rune Bergman - basist i Sven-Ingvars, 1958–1968
- Pär Bäcker - ishockeyspelare
- Lars Magnus Ericsson - grundare av telefoniföretaget LM Ericsson - Född i Värmskog
- Christina Gustafsson - jazzsångerska och syster till Rigmor Gustafsson.
- Rigmor Gustafsson - jazzsångerska, född i Borgvik
- Martin Hederos - musiker, medlem i bland annat The Soundtrack of Our Lives
- Hanna Hellquist - journalist, krönikör, författare, bland annat radiopratare i Sveriges Radio P3
- Jan Ingman - ishockeyspelare
- Thomas Denver Jonsson - musiker
- Ingvar Karlsson - gitarrist i Sven-Ingvars
- Hans Lagerkvist - regissör och producent.
- Dan Labraaten - före detta ishockeyspelare i bland annat Detroit Red Wings och Leksand
- Willy Lindström - före detta ishockeyspelare i bland annat Edmonton Oilers och Brynäs
- Sven-Erik Magnusson - sångare i Sven-Ingvars
- Thomas Steen - före detta ishockeyspelare i bland annat Färjestad och Winnipeg Jets
- Carl Magnus Stuart - 1650-1705. Född på Agnhammar
- Sven Svärd - kapellmästare och trummis i Sven-Ingvars 1956–1969
- Göran Tunström - författare född i Borgvik och uppväxt i Sunne
- Juha Widing - ishockeyspelare i bland annat Grums, GAIS, New York Rangers och Los Angeles Kings
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Värmlandsbankens bokslut för 1920. Omslutning 336 milj., Svenska Dagbladet, 17 februari 1921
- ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
- ^ Nordea lägger ner tre kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 19 januari 2016
- ^ Nordea stänger fyra kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 3 november 2016
- ^ Här stänger banken sina kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 5 april 2017
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||